1 Ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn Signild Östgren SKL, sektionen för ekonomisk analys Härnösand 14 oktober 2009

2 Mjuklandning som blev krasch ! Icke ont anade augusti 2008 BNP prognostiserades av t.ex. KI Sverige 1,71,43,3 Världen3,93,8 4,3 OECD1,71,7 2,6

3 Konjunkturinstitutet i augusti 2008 Risker för den globala konjunkturen är råvarupriser och den finansiella krisen ”Den finansiella krisen utgör fortfarande en risk för den globala konjunkturen. Om krisen skulle förvärras, t.ex. till följd av att husmarknaden i USA utvecklas svagare än i prognosen skulle det få än större negativa konsekvenser för den reala ekonomiska utvecklingen.” Bankekonomerna mer på hugget men ingen förutspådde den globala recessionen!

4 BNP prognoser augusti 2008 resp Sverige 1,71,43,3 -0,2-5 1,5 Världen3,93,8 4,3 3-1,22,8 OECD1,71,7 2,6 0,6-3,71,2

5 Finanskrisens genombrott den 15 september 2008 Lehman Brothers konkurs Krediterna innästlade i varandra ”inpackade” vem har svartepetter ? Förtroendet borta Brist på långa lån - inga pengar finns Ingen fungerande marknad -  Fall i den reala ekonomin

6 Global BNP krymper för första gången i modern tid 6

7 Ras i världshandeln

8 Världens stora samlades och agerade – ingen 30-tals depression Centralbankerna sänkte styrräntorna mot noll CB – Stimulerat marknaden - Lånade ut pengar långt mot säkerheter Toppmöte i London – alla var där! Finanspolitiska stimulanser Allt för att undvika kollaps

9 Kraftigt expansiv ekonomisk politik, styrräntor

10 Faran avvärjd! TED- spreadarna minskat – riskrädslan försvunnit Bankerna finansierar sig åter normalt Börskurserna stiger Hushållen får låna billigt ( i Sverige) Svårare för småföretag?

11 De finansiella marknaderna fungerar Räntespreaden mellan interbank och styrräntan

12 Konjunkturläget september Tecken på stabilisering efter den värsta, samtida tvärniten i den globala ekonomin i modern tid Risken för en upprepning av 1930-talskrisen har minskat påtagligt Dock betydande, kvarstående obalanser i globala finansiella systemet samt i hushållssektorn i USA, Storbritannien, etc USA:s hushåll, det traditionella lokomotivet för världsekonomin, saknar bränsle –Ovanligt seg global återhämtning troligaste scenariot Sverige starkt beroende av global konjunktur, kan inte vända av egen kraft Fortsatt försvagning av arbetsmarknaden väntar, trots att värsta BNP-fallen ligger bakom oss

13 Nya problem att hantera Stora budgetunderskott Stor arbetslöshet Förmögenhetstapp - bostadsbubbla Hur/när ska den penning- och finanspolitiska stimulansen dras tillbaka – vad sägs i Pittsburgh

14 Amerikanerna panka efter bostadsbubblan?

15

16 Skuldsatta danskar

17 Recessioner orsakade av finansmarknaden Övriga recessioner Antal kvartal från recessionens början Index Tröga återhämtningar efter lågkonjunktur med finansiell kris

18

19 Kina växer fort men konsumerar fortfarande lite och har stora handelsöverskott

20 Mindre pessimistiska företag Inköpschefsindex, tillverkningsindustri, månadsvärden

21 Hushållens konfidensindikator, nettotal, säsongrensade månadsvärden

22 Fallet i BNP bakom oss!

23 Men arbetslösheten stiger fram till 2011 enligt KI

24

25

26

27 BP 2010 Några nyckeltal, procentuell förändring BNP (kalenderkorr)–5,10,33,14,2 Produktivitet (kalenderkorr)–1,42,42,73,2 Arbetade timmar (kalenderk)–3,7–2,10,41 Sysselsatta–2,6–3,5–0,50,9 Arbetskraft 0,2–0,8–0,30,2 Arbetslöshet (% av arbetskraft) 8,811,411,610,9 Programdelt.(% av arbetskraft) 2,754,94,8 Timlön 3,121,92,3 KPI–0,40,40,81,8

28 Budgetpropositionen 2010 Försörjningsbalans Procentuell förändring Hushållens konsumtion–1,81,233,4 Offentlig konsumtion1,21,1–0,3–0,5 Staten 3,22,6–0,3–1,3 Kommunsektorn0,50,5–0,3–0,2 Fasta bruttoinvesteringar–16,6–6,648,4 Lagerinvesteringar*–0,70,40,40,2 Export–15,32,26,77,9 Import–16,11,36,27,8 BNP–5,20,63,13,8 *Bidrag till BNP-tillväxt.

29 Nedrevidering av skatteintäkter 29

30..men också lägre prisökning

31 Nominell och real förändring av skatteunderlaget

32 BP 2010 Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring – 2012 korrigerat 1,313,9 BP10, sep 20095,61,10,62,23,213,2 SKL, aug 2009*5,50,61,12,33,313,4 ESV, sep 2009*5,40,70,31,92,611,3 VP09, apr 2009*5,20,60,62,03,112,2 *Förslaget om höjt grundavdrag för pensionärer år 2010 i Budgetpropositionen för år 2010 har inte kunnat beaktas. Detta beräknas minska skatteunderlaget med 0,7 procent.

33 SKL:s Prognoser på kommunsektorns skatteintäkter vid oförändrad skattesats, mdkr Aug Augusti Summa Tillskott från regeringen!

34 BUDGETPROPOSITIONEN 2010 ÅTGÄRDERNA I BUDGETEN INRIKTAS PÅ ATT: dämpa fallet i sysselsättningen förhindra att arbetslösheten biter sig fast värna välfärdens kärna stimulera till fler och växande företag värna klimatet

35 BUDGETPROPOSITION 2010 Regeringens åtgärder

36 BUDGETPROPOSITIONEN de viktigaste först 10 mdkr till kommuner och landsting år 2010 LYFT ny arbetsmarknadsåtgärd inom offentlig sektor platser 2010 Vuxenutbildning riktat bidrag 500 mkr

37 BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Historiskt djup kris drabbar Sverige Årlig procentuell förändring BNP 1920–2012 Anm.: Tidsserierna före och efter 1950 är inte fullt jämförbara. Kvaliteten för tidigare år är mer osäker. Källor: Edvinsson ( ), Statistiska centralbyrån ( ) och egna beräkningar ( ). Källa: Budgetpropositionen 2010

38 BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Nyckeltal BP Vårpropositionen (april 2009) inom parentes Procentuell förändring BNP*-5,2 (-4,2)0,6 (0,2)3,1 (2,4)3,8 (4,0) BNP-gap**-6,4 (-7,2)-6,5 (-8,7)-5,0 (-7,9)-3,0 (-6,2) Arbetade timmar-3,7 (-4,1)-2,1 (-2,9)0,4 (-0,6)1,0 (0,6) Sysselsatta (15-74 år)-2,6 (-2,8)-3,5 (-3,3)-0,5 (-1,0)0,9 (0,6) Arbetslöshet (15-74 år)***8,8 (8,9)11,4 (11,1)11,6 (11,7)10,9 (11,3) * Faktisk BNP till marknadspris ** Skillnaden i procent mellan faktisk BNP och den nivå som är förenlig med konjunkturell balans. Ett negativt gap betyder att resursutnyttjandet är lågt *** Procent av arbetskraften

39 BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Förbättrade offentliga finanser Procent av BNP VÅP 09 (apr) - Prognos2,5-2,7-3,8-3,1-2,0 BP 10 (sep)2,5-2,3-3,5-2,1-1,1 De offentliga finanserna har utvecklats bättre jämfört med bedömning i våras –Stabilisering av svensk ekonomi –Minskade risker i vår omvärld Finansiellt sparande

40 BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Vad förklarar förbättrad bild av de offentliga finanserna? Har utvecklats något bättre jämfört med bedömningen i VÅP 09 –Högre intäkter, pga. att arbetade timmar har reviderats upp –Lägre utgifter, pga. färre i ohälsa och revideringar inom arbetsmarknadsområdet Minskad osäkerhet kring nedgångens effekter på offentliga finanser Stabilare ekonomiskt läge –Minskad risk för en fördjupad nedgång och utdraget förlopp Normalisering på finansmarknaderna

41 BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Kraftigt expansiv politik för att möta krisen Storlek på finanspolitiska åtgärdspaket och automatiska stabilisatorer 2009 och Källa: OECD Economic Outlook juni 2009 Procent av BNP

42 BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Statsskuldens utveckling Utfall samt prognos för åren

43 BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Stigande arbetslöshet Arbetslösa i procent av arbetskraften (15-74 år). Källa: OECD

44 BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Förstärkning av kommunsektorn Tillfälligt Konjunkturstöd (dec.2009) för 2010 Statsbidrag 2010 Statsbidrag 2011 Statsbidrag 2012 Totalt Våp097 mdr5 mdr 17 mdr BP106 mdr4 mdr10 mdr Totalt13 mdr4 mdr5 mdr5 mrd27 mdr

45 BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Total resursförstärkning till kommunsektorn Inkl. effekter av ökad fastighetsavgift samt sänkta socialavgifter Miljarder kronor Sänkt arbetsgivaravgift2,9 Nedsättning av arbetsgivaravgift unga0,8 1,5 Fastighetsavgift1,70,2 Generella bidrag1,34,80,40,2 Riktade bidrag*1,11,31,62,5 Tillfälligt tillskott VÅP 097 Pandemihantering1 Tillfälligt tillskott BP 1010 Årlig nivåhöjning37919 Ackumulerad nivåhöjning * Inkl. kompensation för verksamheter som direkt påverkar kommunernas kostnader, exempelvis tandvårdsförmåner

46 BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Kommunsektorns finanser Bp Löpande priser, mdkr

47 BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Resultat före extraordinära poster och finansiellt sparande (mdkr)

48 BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Ökad stabilitet i kommunal ekonomi Frågan om hur kommunsektorns inkomster kan få en ökad stabilitet över konjunkturen ska utredas snarast. – En möjlighet som i sammanhanget bör belysas är införandet av en s.k. kommunstabiliseringsfond. –Detta kan vara en väg att utjämna inkomsterna över tid och motverka stora ekonomiska svängningar i kommunsektorn

49 BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Värna jobben: Fler skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare Mer pengar i plånboken –Ökar den disponibla inkomsten och därmed hushållens konsumtionsutrymme, vilket bidrar till ökad efterfrågan på varor och tjänster och håller uppe sysselsättningen Motverkar att arbetslösheten biter sig fast och ger fler i arbete på lång sikt –Arbetslinjen förstärks när drivkrafterna för att jobba ökar –Bidrar till en bättre fungerande arbetsmarknad

50 BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Mer kvar i plånboken Jobbskatteavdragen för olika yrken 2010 Yrke Grundlön plus normala rörliga tillägg (månadslön), kr Jobbskatte- avdrag, steg 4 kr/mån Totalt jobbskatte- avdrag, kr/mån Sänkt skatt som andel av månadslön, % Vårdbiträde ,8 Metallarbetare ,6 Sjuksköterska ,4 Gymnasielärare ,1 Läkare ,1

51 BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Värna jobben: Ett tillfälligt utbildningspaket och aktiv arbetsmarknadspolitik Tillfällig utbildningssatsning om ca platser per år –Komvux/Yrkesvux –Yrkeshögskolan –Universitet och Högskolor Insatser för kort- och långtidsarbetslösa om totalt ca platser 2010 –Coachning (intensifierade förmedlingsinsatser) –Arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling –Ny aktiveringsinsats (LYFT) inom statlig och kommunal verksamhet samt ideella organisationer verksamma med skogsvård, omsorg och kulturarvs vård platser –Arbetsmarknadsutbildning –Fler insatser inom Jobbgarantin för ungdomar samt stöd till arbetslösa ungdomar som saknar gymnasieutbildning

52 BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Värna välfärden Prioriterar kärnverksamheterna –Dämpar fallet i sysselsättningen i kommunsektorn –Rättsväsendet –Skolan –Sjukvården Rättvisare fördelning –Jobbskatteavdrag steg 4 –Höjt grundavdrag för pensionärer –Höjt bostadstillägg till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning –Höjda studiemedel

53 BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Värna välfärden och rättvisan: Sänkt skatt för pensionärer Sänkt skatt för pensionärer med 3,5 miljarder –En pensionär med full garantipension får ca och kronor per år i lägre skatt –En pensionär som har kronor i inkomst får mellan ca och kronor per år i lägre skatt –Inklusive 2009 års skattesänkning blir den totala effekten för en garantipensionär mellan ca och kronor per år och för en pensionär med kronor i inkomst ca kronor per år En effektiv åtgärd för att stärka pensionärernas disponibla inkomster Detta räcker dock ej för att ersätta fallet i pensionerna!

54 Inriktningen på regeringens politik Motverka att arbetslösheten ökar –Stimulera efterfrågan och dämpa sysselsättningsfallet genom temporära satsningar Motverka att arbetslösheten biter sig fast –Aktiv arbetsmarknadspolitik genom bl.a. ökade resurser till utbildning och omställning –Bättre fungerande arbetsmarknad och mer lönsamt att arbeta Värna välfärdens kärna

55 Planeringsförutsättningarna – Besked om tillfälligt tillskott i VP09 för 2010 och generella statsbidrag (hål 2010) – Besked om tillfälligt tillskott och generella statsbidrag i BP10 för 2010 – Budgetförhandlingar startar i många kommuner redan januari-februari 2008 för budget 2009 och januari-februari 2009 för budget 2010 – Sena besked/Ryckighet – Balanskravet – Konjunkturfonder?

56 Budgetpropositionen 2010 VP 09 År 2010 Tillfälligt konjunkturstöd 7 miljarder, till kommunerna 4,9 miljarder BP 10 År 2010 Tillfälligt konjunkturstöd 6 miljarder, till kommunerna 4,2 miljarder BP 10 År 2010 Kommunalek.utjämning 4 miljarder, till kommunerna 2,8 miljarder VP 09 År 2011 Kommunalek.utjämning 1 miljarder, till kommunerna 0,7 miljarder

57 Budgetpropositionen miljard till landstingen för att täcka kostnader för pandemin år 2009

58 Vad händer 2011? Tillfälliga bidragen upphör  - 12 mdkr ( -9,1 i kommuner) Kärvare tider Besked om 2011 behövs!

59 Budgetpropositionen 2010 Kommunalekonomisk utjämning kompenseras för sänkt skatt till pensionärer med 2,3 miljarder Kommunalekonomisk utjämning kompenseras för skatteavtal mellan Sverige och Danmark med 185 miljoner Utvidgad fastighetsskatt (småhus som saknar byggnadsvärde och småhus på ofri grund) minskar anslaget för kommunalekonomisk utjämning med 130 miljoner Det nationella jämförelseprojektet förlängs år Anslaget för Kommunalekonomisk utjämning minskas med 2,3 miljoner.

60 Budgetpropositionen 2010 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, Ds 2009:25 –Planerat ikraftträdande 1 juli år 2011 – År 2011 tillförs 30 miljoner för elevhälsa ( 16 mkr och 12 mkr för skolbibliotek) –År 2012 tillförs 60 miljoner (helårseffekt) –Är inte förhandlad enligt finansieringsprincipen

61 Budgetpropositionen 2010 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan prop.2008/09:199 –Tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011 –Förväntas ge ökad genomströmning i gymnasieskolan och effektivisering i kommunsektorn –År 2012 minskar därför Anslaget för Kommunalekonomisk utjämning med miljoner. År 2013 kommer helårseffekten???.

62 Budgetpropositionen 2010 Rektorsutbildningen blir obligatorisk – alla som anställs efter 15 mars år 2010 ska gå en särskild befattningsutbildning för rektorer (motsvarar 30 högskolepoäng under 3 år) 7 miljoner till kommunerna Gömda barn 50 miljoner år 2010 för skolgång för barn som avvisas eller utvisas Elevhälsa 22 miljoner för vaccination mot humant papillomvirus (HPV) från år 2010 och 93 mkr till landstingen

63 Budgetpropositionen 2010 Förändrad skuldsaneringslag Kommunerna får 5 miljoner kronor för förändringar i skuldsaneringslagen som förväntas öka efterfrågan på skuldrådgivning

64 Budgetpropositionen 2010 Äldreomsorgen får 60 miljoner nästa år. År 2011 satsas ytterligare 60 miljoner. Syftet är att utveckla tillgången på data och kvalitetsindikatorer, främja utvecklingen av en mångfald av utförare liksom en förnyelse inom vården och omsorgen vad gäller samverkan kring bland annat äldre och multisjuka personer. Anhörigstöd (300 mkr) glömt? i proppen men ska läggas in i det generella år 2011 (fördelas av socialstyrelsen2009 och 2010) Investeringsbidrag ska kunna sökas för (boverket) den som vill bygga trygghetsbostäder för äldre - de 500 miljoner som redan finns för särskilda boenden förlängs men ska under perioden även innefatta trygghetsboenden

65 Budgetpropositionen 2010 Vuxenutbildningen nya utbildningsplatser 2010 och 2011 – ”sökbidrag” 500 mkr -Yrkeshögskolan nya platser från HT10 och 2011 Högskoleplatser platser Studiemedlen höjs år lånedelen kr/mån -bidragsdelen + 40 kr/mån Fribeloppet höjs år 2011 med ca kr till ca kr/år

66 Budgetpropositionen 2010 Läkarutbildningen byggs ut för fjärde året i rad – antalet utbildningsplatser ökar med 30 år 2010

67 Budgetpropositionen 2010 Jobbskatteavdrag steg fyra kostar 10 miljarder (Alla fyra steg totalt 70 mdkr) Generellt högkostnadsskydd för sjuklönekostnader för arbetsgivare beräknas kosta 380 miljoner. Ger möjlighet till ersättning för sjuklönekostnader som överstiger den genomsnittliga sjuklönekostnaden för alla arbetsgivare Sänkt egenavgift – 5 % för egna företagare och delägare i handelsbolag Kvinnors företagande förlängs med ett år (100 miljoner)

68 Budgetpropositionen 2010 Arbetsförmedlingen tar över huvudansvaret för nyanlända flyktingar - etableringslotsar ska skaffa fram arbete mot en prestationsbaserad ersättning (generell och lika för alla) LYFT ny aktiveringsinsats nya platser på arbetsmarknaden – Inriktning miljö, skogsvård, kulturarvet, omsorg och skola – varar längst 6 månader för de inom jobb- och utvecklingsgarantin – varar 3 månader för unga och korttidsarbetslösa – 25 % =söka arbete

69 Budgetpropositionen 2010 Coaching, arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling tillsammans platser Arbetsmarknadsutbildning platser Folkhögskolorna platser (för studiemotivation till arbetslösa som inte avslutat sin gymnasieutbildning).

70 Budgetpropositionen 2010 Problemet med de sjuka som utförsäkras av f-kassan Arbetsförmedlingen tar över de vars sjukskrivningsperiod tar slut på väg att utförsäkras 2010 med början vid årsskiftet. Ger möjlighet till försörjning och ny försäkringsperiod och i bästa fall arbete. Under tre år satsar staten extra för att få långtidssjuka tillbaka i arbete - introduktionsstöd - ny möjlighet till återkval. arbetslöshetskassa - förlängd sjukpenning i vissa fall (”stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen – kompletterande förändringar i lagen om allmän försäkring” PM på remiss till 5 okt.)

71 Budgetpropositionen 2010 Rättsväsendet får 4 miljarder för bättre brottsbekämpning (avser både 2009, 1,4 och 2010, 2,6) Försäkringskassan får 350 miljoner i år och 600 miljoner år 2010 för att förbättra servicen till medborgarna. BTP (bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning/förtidspension) höjs med ca 6600 kr per år - gränsen för högsta bostadskostnad höjs från 4500 till 5000 kr/mån och andelen som ersätts höjs från 91 till 93 procent

72 Budgetpropositionen 2010 Reseersättning vid rehabilitering höjs från 11 till 18,50 kr/mil Sänkt skatt för pensionärer (ca 100 kr/mån), kompenseras i anslaget Kommunalekonomisk utjämning Infrastruktursatsning 1,6 miljarder ( )

73 Ska kommunsektorn stabilisera ekonomin? Billigaste sättet att värna sysselsättning Efterfrågan finns Värna välfärden Dumt att förstärka lågkonjunkturen med kommunala besparingar Ska kommunerna agera kontracykliskt investera i lågkonjunkturer ? Balanskrav ? Konjunkturjusterat statsbidrag, eller skatteintäkter ? Eller ???

74 Pengar tillbaka? Kommuner och landsting har felaktigt betalt in särskild löneskatt för uppdragstagare som fyllt 65 år avseende åren 2001 – 2007 Felaktigt inbetalda belopp kan återsökas hos Skatteverket i Jönköping. Skrivelserna återfinner ni i sökfunktion ange /5481www.skv.se Bjuvs kommun med invånare har prel beräknat att de ska få kr för åren 2003 – För alla kommuner handlar det om hundratals miljoner.

75 Prel arbetsgivargifter 2010

76 Problemområden Ekonomiskt bistånd LSS Nya reformer – En ny skollag ( massa förslag ej förhandlade ek ersättning) – Gymnasiet ( snabbare genomströmning -> -675 mkr)

77 Utvecklingen av ekonomiskt bistånd Det ekonomiska biståndet kostade år 2008 nästan 9,5 miljarder kronor inklusive introduktionsersättningen. I regeringens vårproposition görs en bedömning att antalet som beräknas bli i behov av att försörjas stiger från till helårsekvivalenter år Med utgångspunkt i denna bedömning skulle det ekonomiska biståndet nästa år beräknas kosta 12,5 miljarder kronor. En ökning med 31 procent. År 2011 ökar kostnaderna till 13,8 miljarder kronor och år 2012 till 14,3 miljarder kronor. Om regeringens bedömning av volymökningen stämmer ökar kostnaderna för ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning med över 50 procent mellan år 2008 och år 2012.

78 Ekonomirapporten. Maj 2009 Antalet arbetslösa och ekonomiskt bistånd 1983–2012 Index genomsnitt 1983–2008=100

79 Efter tre år med starka ekonomiska resultat har överskotten minskat och idag understiger tumregeln för god ekonomisk hushållning. Kommunernas resultat före extraordinära poster Miljarder kronor respektive procent

80 Antal kommuner med ekonomiskt underskott och resultat över 2 procent av skatter och bidrag, samt sektorns resultat som andel av skatter och bidrag År 2001 hade 3 av 10 kommuner underskott och 6 av 10 kommuner hade ett resultat som understeg 2 procent av skatter och bidrag. Antalet ökade efter den förra lågkonjunkturen men minskade sedan när tillväxten vände uppåt 2005–2007. Källor: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting.

81 Betydligt färre kommuner uppvisade ett resultat i nivå med tumregeln för god ekonomisk hushållning, två procent av skatter och generella statsbidrag. En stor del av utvecklingen förklaras dock av en försämrad finansnetto som följd av finanskrisen. Källa: SCB. Resultat per kommun 2006–2008 Resultat i procent av skatter och bidrag, sorterat efter resultat

82

83

84

85 Olika verksamheters volymutveckling 2006–2012 Index 2006=100 Ekonomirapporten. Maj 2009

86 Tillskott; konjunkturbidrag och generella statsbidrag , tkr

87 Välfärdens finansiering på lång sikt – en utmaning Den ekonomiska tillväxten ökar utrymmet för privat finansierad konsumtion Utrymmet för skattefinansierade tjänster ökar inte, trots ekonomisk tillväxt Skälet är att de offentliganställdas löner ökar i samma takt som tillväxten i ekonomin… …och att produktiviteten i den kommunala verksamheten inte kan växa i samma takt som i näringslivet.

88 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Senaste skatteunderlagsprognosen Oktober 2009 Sektionen för ekonomisk analys

89 Några makroekonomiska nyckeltal

90 SKL:s nya skatteunderlagsprognos

91 Inga stora förändringar jämfört med förra prognosen

92 Effekt på skatteintäkterna (ca) 2009:37 kr/invånare 2010:-84 kr/invånare (Reglering för höjt grundavdrag för pensionärer: 130 kr/invånare)

93 Ganska likt regeringens prognos

94 Realt sett krymper skattebasen både i år och nästa år, index=100 år 2001

95 Svag utveckling i ett historiskt perspektiv Procentuell utveckling, treårsgenomsnitt