Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 26 mars 2014 Konjunkturläget, mars 2014

Sammanfattning Trevande återhämtning i konjunkturen Hög tillväxt fjärde kvartalet följs av lugnare utveckling i början av 2014 Allt högre tillväxt hos våra viktigaste handelspartners Arbetslösheten faller enligt normala mönster Inflationen har blivit ännu lägre Riksbanken höjer inte förrän tredje kvartalet 2015 Skattehöjningar krävs för att nå överskottsmålet

Prognosen i sammandrag (december 2013 inom parentes) Årlig procentuell förändring respektive procent 1 Procent av arbetskraften 2 Vid årets slut 3 Procent av BNP -0,8 (-1,0)-2,0 (-1,6)-1,3 (-1,2) Offentligt finansiellt sparande 3 1,25 (1,75)0,75 (1,00)0,75 (0,75)Reporänta 2 1,4 (1,6)0,7 (1,0)0,9 (0,8)KPIF 7,3 (7,3)7,9 (7,7)8,0 (8,0)Arbetslöshet 1 3,2 (3,1)2,6 (2,4)1,5 (1,0)BNP

Fördjupningar Folkmängdsförändring spelar roll vid tillväxtjämförelser Arbetskraftsdeltagandet har ökat Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Kapitel: ”Utvärdering av prognoserna för 2013 samt ”

Stark tillväxt fjärde kvartalet i fjol men delvis driven av tillfälligheter Barometerindikatorn och BNP, medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

Hushållens tillförsikt om den ekonomiska utvecklingen på genomsnittlig nivå – företagens något högre Index medelvärde=100, säsongsrensade månadsvärden

Ljusare utsikter även i USA och euroområdet BNP, procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

Arbetslösheten ser ut att ha toppat i euroområdet Procent av arbetskraften, säsongsrensade månadsvärden

Ingen dramatik i förtroendeindikatorer för industrin – svagt fall de senaste månaderna Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin, diffusionsindex, säsongsrensade månadsvärden

Lugnt på finansmarknader trots osäkert världsläge Börskurser, index =100, dagsvärden, 5- dagars glidande medelvärde

Exporten från Sverige har nu tydligt vänt upp Miljarder kronor, fasta priser respektive procent, säsongsrensade kvartalsvärden

Exportorderingång till industrin ökar rejält Nettotal, säsongsrensade månads- respektive kvartalsvärden

Gradvis snabbare ökning av hushållens konsumtion och normalisering av sparkvot Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden, respektive procent av disponibel inkomst

Högre BNP-tillväxt innebär fortsatt ökad sysselsättning Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden

Arbetslösheten börjar falla, men jämvikt på arbetsmarknaden dröjer till 2017 Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

Låg inflation i stora delar av världen – stiger långsamt när konjunkturen förstärks Årlig procentuell förändring, månadsvärden

Fortsatt låga styrräntor – inga höjningar från stora centralbanker det kommande året Procent, dagsvärden

Riksbanken senarelägger första höjningen av reporäntan till tredje kvartalet 2015 Reporänta, procent, dagsvärden

Inflationen blir troligen lägre än i Riksbankens senaste prognos KPIF, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

Inflationsförväntningarna under 2 procent på alla horisonter Procent, kvartalsvärden Anm. Medelvärde för alla aktörer i TNS Sifo Prosperas undersökning

Offentligfinansiellt sparande långt från målet – åtstramning krävs Faktiskt och konjunkturjusterat finansiellt sparande, procent av BNP respektive procent av potentiell BNP

Skatter behöver höjas med ca 100 mdkr om över- skottsmålet ska nås med bibehållet offentligt åtagande Skatteintäkter i offentlig sektor, procent av BNP

Prognosen i sammandrag (december 2013 inom parentes) Årlig procentuell förändring respektive procent 1 Procent av arbetskraften 2 Vid årets slut 3 Procent av BNP -0,8 (-1,0)-2,0 (-1,6)-1,3 (-1,2) Offentligt finansiellt sparande 3 1,25 (1,75)0,75 (1,00)0,75 (0,75)Reporänta 2 1,4 (1,6)0,7 (1,0)0,9 (0,8)KPIF 7,3 (7,3)7,9 (7,7)8,0 (8,0)Arbetslöshet 1 3,2 (3,1)2,6 (2,4)1,5 (1,0)BNP

Erik Jonasson KONJUNKTURINSTITUTET 26 mars 2014 Är ett bibehållet offentligt åtagande ett hållbart åtagande? Utvärdering av den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna SPECIALSTUDIE NR 39, MARS 2014

Långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna: långsiktig balans mellan utgifts- och inkomstflöden i offentlig sektor, givet nuvarande skattesystem och nuvarande offentliga åtagande. Långsiktiga framskrivningar: I studien görs framskrivningar av offentliga sektorns inkomster och utgifter till 2060, baserade på oförändrade skattesatser och ett bibehållet offentligt åtagande på dagens nivå. Därmed inte någon prognos. Hitta obalanser i ett tidigt skede och ge indikationer på vilka förändringar på inkomst- och/eller utgiftssidan som krävs för att återskapa långsiktig hållbarhet. Många förenklade antaganden: oförändrad pensionsålder, oförändrat arbetsmarknadsbeteende, normalt resursutnyttjande i ekonomin. Bland slutsatserna: bibehållen personaltäthet i välfärdstjänsterna på lång sikt kräver skattehöjning på 1,5-2 procent av BNP.

Inkomstsidan Oförändrade skattesatser innebär i stort sett konstant skattekvot – skatteintäkterna växer i takt med BNP.

Utgiftssidan

Nästan tre fjärdedelar av offentlig konsumtion utgörs av individbaserade tjänster; resterande del ”gemensam”. Offentlig konsumtion

Individbaserad offentlig konsumtion i hög grad åldersberoende.

Den demografiska försörjningskvoten har börjat stiga… Demografisk utveckling Anm. Arbetsför ålder: år

… och förklaras av att andelen äldre ökar.

Konstant volym per brukare ─ ”oförändrad standard”. Konstant personaltäthet ─ konstant antal personaltimmar per brukare ─ ökad volym per brukare, givet viss produktivitetsutveckling ─ ”ökad standard” Bibehållet åtagande för offentlig konsumtion?

Ökande utgiftsandel för offentlig konsumtion vid bibehållen personaltäthet i välfärdstjänsterna…

…leder till offentliga utgifter som överskrider inkomsterna…

… och skapar ett växande underskott i de offentliga finanserna.

Med bibehållen personaltäthet i välfärdstjänsterna behövs en omgående och permanent skattehöjning på ca 2 procent av BNP för att uppnå långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna.

Inga alarmerande obalanser i de offentliga finanserna som indikerar långsiktig ohållbarhet. Begränsad omfattning på behovet av skattehöjningar vid bibehållen personaltäthet i välfärdstjänsterna, vilket är en förhållandevis ambitiös tolkning av ett bibehållet offentligt åtagande. Höjd pensionsålder skulle minska behovet av skattehöjningar för att finansiera bibehållen personaltäthet i välfärdstjänsterna. Förbättrad hälsa i högre ålder skulle minska utgiftstrycket. Däremot skulle sämre sysselsättningsutveckling och/eller långsammare utveckling av antalet arbetade timmar öka behovet av skattehöjningar för att bibehålla personaltätheten i välfärdstjänsterna. Sammanfattande slutsatser Se även fördjupningen ”Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna” i Konjunkturläget, mars 2014.