Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas FÖRELÄSNING 3 Arbetslöshet Inflation Litteratur: kapitel 5, (F&J) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Att mäta arbetslösheten Arbetskraftsundersökningarna, AKU Undersökningar i SCB:s regi löpande slumpmässigt urval av befolkningen mellan 15 och 74 år intervjuas. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

arbetat minst en timme senaste veckan tillfälligt frånvarande Sysselsatt enligt AKU arbetat minst en timme senaste veckan tillfälligt frånvarande Beredskapsarbete utbildningsvikariat Arbetslös enligt AKU saknar arbete vill arbeta kan arbeta sökt arbete under de senaste fyra veckorna © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Befolkningen i Sverige mellan 15 och 74 år november 2009 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Relativa arbetskraftstalet = antalet i arbetskraften / befolkningen De tre centrala relativmåtten för arbetsmarknaden Relativa arbetslöshetstalet = antalet arbetslösa / antal i arbetskraften Relativa arbetskraftstalet = antalet i arbetskraften / befolkningen Sysselsättningsgrad = antalet sysselsatta / befolkningen © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Anm: ny definition: arbetskraft 15-74 år (gammal 16-64 år), arbetssökande heltidsstudenter medräknade © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Förändring i sysselsättningsgrad speglar förändring i alla sorters arbetslöshet (utanförskap): komplement till öppen arbetslöshet © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Varför är arbetslöshet ett problem? För individen: förlorad inkomst sociala och psykologiska aspekter För samhällsekonomin: förlorad produktion (förlorade inkomster) utebliven användning av humankapital © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Att mäta inflationen Köpkraft Den mängd varor och tjänster ett visst belopp i kronor motsvarar. Benämns även realvärde. Inflation Genomsnittlig relativ prisökning över en viss period, oftast år. Deflation Genomsnittlig relativ prisminskning över en viss period. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

1. Konstruera kostnad i kronor av varukorg för typiskt hushåll Konsumentprisindex, KPI Index som mäter den genomsnittliga prisnivån för alla konsumtionsvaror, viktade med det typiska hushållets budgetandelar. 1. Konstruera kostnad i kronor av varukorg för typiskt hushåll 2. Dividera kostnad med basårets kostnad (ev. multiplicerat med 100) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

KPI-inflation 2007 (december till december) = (KPI december 2007 – KPI december 2006)/KPI december 2006) i procent: multiplicera med 100 Underliggande inflation Inflation rensat för tillfälliga effekter (energi, boräntor, moms) och utländska impulser Mäts med KPIX- prisindexet KPI exklusive hushållens räntekostnader och direkta effekter av förändrade indirekta skatter och subventioner © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Belopp i basårets penningvärde = belopp i årets penningvärde/prisindex Deflatering Omvandling av nominella belopp till ett visst års prisnivå i syfte att jämföra köpkraften av nominella belopp över tiden. Belopp i basårets penningvärde = belopp i årets penningvärde/prisindex Enheten för deflaterade värden anges i basårets kronor. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Inflationens omfördelningseffekter: begrepp Hyperinflation Inflation som är större än 50 procent per månad. Penningillusion Oförmåga att skilja mellan en nominell förändring av ett belopp från förändringen i köpkraft. Indexklausul Stipulerar uppskrivning av nominella kontraktsbelopp med inflationen. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Inflationens omfördelningseffekter: begrepp Förväntad inflation Den prognostiserade inflationen för en viss framtida period, oftast det närmaste året. Nominell ränta Det belopp en långivare erhåller utöver det utlånade beloppet, mätt som andel av det utlånade beloppet. Räntan uttrycks som ett relativtal eller ett procenttal (0,05 = 5%) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

faktisk realränta = nominell ränta - faktisk inflation. Faktisk realränta (realränta ex post) Den extra köpkraft en långivare erhåller utöver det utlånade beloppets köpkraft. faktisk realränta = nominell ränta - faktisk inflation. Förväntad realränta (realränta ex ante) Den extra köpkraft en långivare förväntar sig att erhålla utöver det utlånade beloppets köpkraft när lånet ingås: förväntad realränta = nominell ränta - förväntad inflation. Fisherhypotesen: hur ska nominell ränta sättas för att uppnå en viss förväntad realränta? Stuva om definition förväntad realränta: nominell ränta = förväntad realränta + förväntad inflation © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Låntagare vinner på oförutsedd hög inflation Utnyttja Fisherhypotesen: faktisk realränta = nominell ränta – faktisk inflation = (förväntad realränta + förväntad inflation) - faktisk inflation Þ faktisk realränta - förväntad realränta = förväntad inflation - faktisk inflation faktisk inflation > förväntad inflation Þ faktisk realränta < förväntad realränta Þ låntagare vinnare, långivare förlorare © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Arbetstagare förlorar på oförutsedd hög inflation Nominell löneökning = förväntad reallöneökning + förväntad inflation Faktisk reallöneutveckling = nominell löneutveckling - faktisk inflation faktisk inflation > förväntad inflation Þ faktisk reallöneutveckling < förväntad reallöneökning Þ arbetsgivare vinnare, arbetstagare förlorare © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur