Evidensbaserad praktik (EBP) färdriktning inom socialtjänsten

En utgångspunkt…… Att bedöma rätten till bistånd/LSSinsats, bevilja och genomföra insatser är inget mål för verksamheten Utan ett medel för att uppnå målet att tillgodose brukarens behov

effekt av olika insatser, arbetssätt och metoder…” Resultat visar att…. ”…… socialtjänstens arbete i för lite utsträckning bedrivs utifrån kunskap om effekt av olika insatser, arbetssätt och metoder…” Källa: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren SoU 2008:18

Reflekterande praktiker!

Etiska spörsmål…. Brukaren har rätt att kräva att socialarbetare gör välgrundade bedömningar Medborgarna har rätt att kräva att förtroendevalda tar beslut med utgångspunkt i evidens från resultat på aggregerad nivå Verksamheten får ett bra verktyg i arbete 

Trender Alltfler välutbildade brukare Ökad individualisering och fria val Sociala medier

Evidensbaserat förhållningssätt …… sammanvägning av *brukarens erfarenheter, *professionelles expertis samt *bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap (SoU 2008:18 Betänkande …Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren)

​ Evidensbaserad praktik (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002)​

Socialarbetaren ska kunna säga till brukaren: ”Enligt forskningen vet vi att den stor del av dem som fått den här insatsen fått förändrade livsvillkor på det sättet att…. Samtidigt finns vissa risker… min erfarenhet och våra lokala uppföljningar säger att det särskilt gäller personer som…. Vad tycker du? Vilka är dina erfarenheter?”

EBP logiken Systematik Transparens Yrkesrelaterat lärande... individ o organisationsnivå Kunskaps –användare Kunskaps - producent

Verktyg Standardiserade bedömningsinstrument Se Socialstyrelsen 2012 Om standardiserade bedömningsmetoder Se Socialstyrelsen 2013 BAS för biståndshandläggare inom äldreomsorg Kunskapsguiden.se bla Metodguiden för socialt arbete Socialstyrelsen: Handböcker för genomförande..... Att lägga grunden för en EBP och Att leda en EBP

”Att göra det osynliga synligt” Ett evidensbaserat förhållningssätt Lärande organisation

Reducerar….. organisatorisk osäkerhet Vi är inte säkra på vad problemet är? Vi är inte säkra på vad som verkligen händer? Vi vet inte vad vi vill? Vi har inte de resurser som vi behöver? Vi vet inte vem som ska göra vad? Vi är inte säkra på hur vi ska få det vi vill? Vi är inte säkra på hur vi ska avgöra om vi lyckas? (McCaskey citerad i Bolman & Deal 1995 s 43)  

Lärande organisation Allas delaktighet Lärandet Ledarskapet Att leda lärandet..skapa förutsättningar Att driva utvecklingsarbete Källa: Siv Their (1995) Det pedagogiska ledarskapet

Fylking…….

Implementering är en process inte en händelse ! Bättre chans med evidens Krav på förändring Organisation för att handleda, sprida och utbilda (Green m fl 2006)

Att tänka på….. Allt förändringsarbete är långsiktigt och tar tid Det finns en strävan hos organisationen att återgå till det gamla Tröghet Det räcker inte med inform, utbildning Ledningens betydelse är avgörande

Framgångsfaktorer… Implementeringen ska beröra alla nivåer Enskilda medarbetare (Mikronivå) Chefer, administratörer, politiker mfl (Macronivå) It-, ekonomi- personalavdelning och kommunens övriga verksamheter (Organisationsnivå)

Forts framgångsfaktorer Hålla fast vid inriktningen Ledningens och politikernas stöd Bygga i ordinarie strukturer Berätta ”success-stories”

Motstånd till förändring (bla Haglund o Ögård 1995)

Motivation ger människor energi Motivation är konsten att få människor att vilja göra det du vill att de ska göra för att de vill göra det. Dwight David Eisenhower  

Faser… implementering Behovsinventering B. Införande av arbetssättet C. Användning av arbetssättet D. Vidmakthållande av arbetssättet

Behovsinventering och förberedelse för att införa….. Identifiera vilka förändringsbehov som finns Styrgrupp Ansvarig ledare/grupp för utvecklingsarbetet  

Behovsinventering och förberedelse …. Utarbeta en vision – en ide om vad ni vill uppnå…

Vilken kunskap är viktig? Vilka kunskapskällor ska vi bygga vårt arbete på? ….Om det inte finns vetenskaplig evidens måste man i vissa fall stödja sig på andra kunskapskällor, vilka? … På vilket sätt ska erfarenhetsbaserade kunskapen reflekteras, dokumenteras och spridas för att på sikt bidra till beprövad erfarenhet

Vilken kunskap är viktig? 2. På vilket sätt bör vi använda kunskapen …. Vill du att forskningsresultat ska bli mer synlig i utredningar och vid beslut? Ska alla medarbetare eller enbart vissa grupper känna till aktuell forskning och använda den? …..Vill du att beprövad erfarenhet ska bli mer synlig i utredningar och vid beslut? Ska alla medarbetare eller enbart vissa grupper utveckla beprövad erfarenhet och använda den?

Forts behovsinventering och förberedelse …. Lägg upp en plan Följ upp förändringsarbetet

Införande av EBP… Förankra behovet - låt alla förstå Klargör förväntningarna på medarbetare och chefer Framhåll chefernas centrala roll Betydelsefull stödpersonal Följ upp arbetet Uppmuntra medarbetarna att….  

Utveckla en kunskapssökande kultur Lärande arbetsplatskultur Skyddad tid för kunskapsutveckling Skapa strukturer för att uppmuntra kunskapsutveckling Skapa en infrastruktur för att ta fram relevant forskning

Ingångar till vetenskapliga studier Nyhetsbrev via e-post från myndigheter, FoU välfärd, regionala utvecklingscentra Populärvetenskapliga tidskrifter som refererar till forskning Websidor som är skapade för att sammanfatta forskning Internationella databaser Universitetsbibliotek

Led aktivt - föregå med gott exempel! Bygg in intresse för forskning Bygg in reflekterande arbetssätt Bygg in kunskaps – o erfarenhetsutbyte Fråga alltid efter kunskapsgrunden

Vidmakthållande av det nya….. Bygg in motivation i vardagsarbetet Mät framstegen Se upp för konkurrerande prioriteringar Följ upp arbetet och visa på framstegen

Lycka till med ert viktiga arbete! ”Om du förväntar dig det bästa av dina medarbetare får du de bästa medarbetarna”

LITTERATURLISTA – Evidensbaserad praktik Oskarsson Lars (2009) Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. En introduktion för praktiker, chefer. Politiker och studenter. SKL Kommentus förlag, Stockholm Roselius Maria, Sundell Knut (red) (2008). Att förändra socialt arbete. Forskare och praktiker om implementering. Gothia förlag, Stockholm Socialstyrelsen (2003) Brukarmedverkan i socialtjänstens kunskapsutveckling SoU 2008:18 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren  

Evidensbaserat förhållningssätt Tillämpning av EBP Gällivare & Luleå den 19-20 mars 2013 Camilla Sundkvist

Kvalitet Kvalitetsledningssystem: Vägen till kvalitet = systematiskt kvalitetsarbete (=EBP) Kvalitetsledningssystem: Kvalitet utifrån krav i lagar och föreskrifter Verksamhetens egna definierade kvalitetsbehov Kvalitet utifrån patient och brukare

Processer? Något som upprepas i tiden. Så här är det: Oavsett om man tror på ”processledning” av sin verksamhet eller inte… så finns processerna redan där; verksamheten är redan ”processorienterad”!

Alltså! Då finns två alternativ: Strunta i processerna och hoppas på det bästa. Försöka förstå processerna och styra dem. Processledning

Hur hårt ska man då styra processerna?

Varje process är perfekt utformad för det resultat den uppnår.

Människor som söker stöd eller behandling ska erbjudas bästa möjliga hjälp.

Ett steg i taget! Identifiera problemen Välja ett problem att arbeta vidare med Specificera mål och delmål Formulera mätbara mål Hitta en lämplig insats

Identifiera problemet Du är orolig för din son och vad han har för sig på fredags- och lördagsnätterna. Du misstänker att han kan ha hamnat i dåligt sällskap. Han är mer sällan hemma på kvällarna, och på helgerna kommer han ibland hem först på morgontimmarna och sover då fram till eftermiddagen. Du har lagt märke till att han har blivit alltmer tystlåten och otillgänglig. Du upplever att ni har förlorat kontakten och att du inte längre får veta vad han gör. Försöken att tala med honom urartar allt oftare till gräl och du har blivit alltmer förtvivlad över de ständiga grälen och du oroar dig även för hur detta påverkar sonen. Har jag uppfattat det rätt?

Formulera 3 problempunkter! Vad din son har för sig när han är ute på kvällar och helger Hans beteende när han är hemma Att ni inte längre talar med varandra

Rangordna och prioritera Det är vanligt att börja med det som bekymrar klienten mest Det som är praktiskt möjligt utifrån befintliga resurser Tänk på att problem som kan lösas snabbt också fungerar som motivationshöjande

Specificera mål och delmål ”Vi talar inte längre med varandra” Vad ska öka? Vad ska minska?

Formulera mätbara mål Räkna antalet konstruktiva samtal Beräkna hur stor andel av alla samtal som är konstruktiva Bedöma samtalens kvalitet med hjälp av en skala

Undvik abstraktionsfällan! Lisa har svårt att få kontakt med andra Pelle har igångsättningssvårigheter - Vad ska öka eller minska? Kvantifierbart!

Realistiska mål Utfallsnivå Måluppfyllelse Vad ska klienten ha uppfyllt? 1. Mycket mindre än förväntad Ingen 2. Något mindre än förväntad Mindre än förväntad 3. Mål = förväntad Förväntad 4. Något mer än förväntad Högre än förväntad 5. Mycket mer än förväntad Mycket högre än förväntad

Alternativa utvärderingsskalor Hur mycket oro känner du? 1 2 3 4 5 Liten/ingen Någon Ganska stor Stark Intensiv oro Upplevelsen av depression 1 2 3 4 5 Ingen Svag Medel Stark Allvarlig Hur ofta känner du oro? 1 2 3 4 5 Sällan Ofta Alltid

Lämplig insats! KBT (kognitiv beteendeterapi)

Utvärdering Val av utvärderingsdesign är lika viktig som valet av mätmetoder. I exemplet med Karin handlade det om hur många samtal som avslutades med konflikt varje dag.

Tre perioder Tre veckor innan KBT-interventionen startade Fem veckor under tiden som KBT-interventionen pågick, och Två veckor efter att stödsamtalen hade slutat

Implementering Utbildning (kompetensutveckling enl. Jennings 70-20-10-regeln)

Systematik, mått och mål, utvärdering Rutiner/Handlingplaner Tillämpning Utvärdering Förbättringsarbete Dokumentation