En föreläsning utgående från Elisabeth Arborelius´ bok Varför gör dom inte som vi säger? Björn Axtelius Avd för Samhällsodontologi 050422

Den hopplösa aspekten av hälsoupplysande verksamhet: 90% av läkare/sköterskor på två vårdcentraler i Stockholm (Arborelius 1991) var tveksamma och/eller besvikna på egna förmågan att påverka människors levnadsvanor. I internationella studier är endast 318% framgångsrika i sin påverkan av levnadsvanor avseende mat, motion, rökning och alkohol. Orsaker: brist på god samtalsmetodik samt tidsbrist.

Möjliga orsaker till dålig följsamhet från patienten till vårdgivarens rekommendationer (1): Patienten har andra föreställningar än vårdgivaren om sambandet mellan levnadsvanor och symtom: "Jag tror inte mitt tandkött blir bättre av att jag inte röker. Det blöder ju mycket mer när jag slutar röka!" Patienter har andra värderingar än vårdgivaren: "Vad gör det mig om jag dör några år tidigare för att jag röker, jag kan ju ändå bli överkörd imorgon?"

Möjliga orsaker till dålig följsamhet från patienten till vårdgivarens rekommendationer (1): Patienten befinner sig i en konflikt beträffande sina levnadsvanor på det sättet att de upplever både fördelar och nackdelar med beteendet: "Det är avslappnande och skönt när jag tar mina starköl på krogen med kompisarna - men visst, det blir ju dyrt och ofta vaknar jag på efternatten" Patienten kan ha en så socialt och psykiskt pressande situation att de prioriterar andra mer närliggande frågor än levnadsvanor: "Mitt arbete är så stressigt att jag behöver röka för att gå ner i varv!"

Möjliga orsaker till dålig följsamhet från patienten till vårdgivarens rekommendationer (2): Patienten befinner sig i en konflikt beträffande sina levnadsvanor på det sättet att de upplever både fördelar och nackdelar med beteendet: "Det är avslappnande och skönt när jag tar mina starköl på krogen med kompisarna - men visst, det blir ju dyrt och ofta vaknar jag på efternatten" Patienten kan ha en så socialt och psykiskt pressande situation att de prioriterar andra mer närliggande frågor än levnadsvanor: "Mitt arbete är så stressigt att jag behöver röka för att gå ner i varv!"

Individuell hälsorådgivning - varför? Hälsa bestäms av levnadsvanor. Prevention ökar i betydelse

Individuell hälsorådgivning - hur? Enligt äldre modell - information/kunskap ändrar beteende. kombineras med moraliseringar kombineras med värderingar kombineras med upprepningar Skattning av oberoende observatörer avseende trolig framgång - ca 1%. Nackdelar: information kan öka kunskap, men detta har begränsad effekt på beteende utgår från att människan är rationell - bortser från känslomässiga faktorer

Ett exempel på äldre pedagogisk modell (1) "Patient management för förändring av munvårdsbeteenden hos tandvårdspatienter": Huvudbudskap - kunskap om sjukdomsprocesser är nyckeln till förändring och IT är medlet för att nå dit. Delbudskap - 1. tandvårds arbetaren är en informations-medarbetare som ska överföra viktig information till patienten. sjukdomsinsikt följer av detta tillit till tandvårds medarbetaren följer av detta

Ett exempel på äldre pedagogisk modell (2) Delbudskap - 2. sjukdomsöverföringen ska individualiseras utifrån vad patienten förstår 3. informationsöverföringen ska var målinriktad 3. ett behov (motivation) måste skapas hos patienten att efterfråga kunskap

Ett exempel på modern pedagogisk modell (1) Huvudbudskap: ett patientcentrerat förhållningssätt innebär en diskussion med patienten om levnadsvanor/beteenden där patienten får ta ställning till sina vanor/beteenden. 1. Vad har patienten för "teori" om sin sjukdom? Kartlägg beteendet - patienten får funderar på sina vanor. 2. Skillnaden mellan yttre motivation - inre motivation: Yttre motivation - kräver ytterligare kontroll. När kontrollen sviktar följer skuldkänslor eller uppror hos patienten, eller så blir resultatet kortvarigt.

Ett exempel på modern pedagogisk modell (2) 2. Skillnaden mellan yttre motivation - inre motivation: Yttre motivation Inre motivation - låt patienten fatta beslut och acceptera/bekräfta patientens känslor. Diskutera genomförandet av förändringen, formulera nästa steg och fallgropar /återfall. 3. Återkoppling och förstärkning av det nya beteendet. Konstatera faktiska förändringar som uppnåtts.

Olika terapeutiska förhållningssätt (1): Informations- och kunskapsöverföring - "Gör som jag säger!" Premiss - att människor är rationella Mål - att patienten ska ändra sitt beteende mot ett mer hälsosamt sådant.

Olika terapeutiska förhållningssätt (2): Ett patientcentrerat förhållningssätt - det centrala är mötet patient-terapeut. Vårdgivaren är inställd på att inte styra patienten mot ett i förväg bestämt mål, utan att utgå ifrån patientens situation och tillsammans diskutera sig fram till vad som passar just denna patient. Premiss - patientens hälsobeteende är en kommunikationsakt som berättar för oss om dennes livssituation. Mål - att utifrån patientens ambivalens ha som målsättning att underlätta för denne att ta ställning till sina levnadsvanor.

Varför är levnadsvanor så viktiga att diskutera med parodontit patienter? Inflammation i tandköttet är att betrakta som en kronisk, livslång sjukdomsbenägenhet. Den kräver ett aktivt, medvetet, rutinartat hälsobeteende hos patienten. I individuell hälsorådgivning är det uppenbart att patienten själv måste ta ställning till sin livssituation och ta ett personligt ansvar för sin behandling.

Syftet med samtal för förändring av levnadsvanor: Att underlätta för patienten att ta ställning till sina levnadsvanor

Med en sådan målsättning kan man "lyckas" i stort sett med alla sådana samtal och det är dessutom det effektivaste sättet att få människor att förändra sina levnadsvanor!