Etik och religion I.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Varför behöver man bli frälst?
Advertisements

”Jag är vinden som blåser”
BARNETS ANDLIGA UTVECKLING Anna Ekvall & Magnus Sternegård
Vad säger Bibeln om pengar, givande & generositet?
Hur kan jag vara viss om min tro?
Etik och moral Vad innebär det?.
Hur vet vi vad som är rätt/fel?
Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 – Frälsningens Mysterium
”Nya resurser” Fil 4:1-9.
En genomgång av de kristna idéerna och trosuppfattning
Hur och varför skall man be?
Livets Söndag - en dag i glädje inför och i värnande om livet
Ny frikostighet Filipperbrevet. Paulus tar emot – och ger…  Tar emot Jesu tilltal  Ser klart  Får förlåtelse  Får förtroende.
Etik Hur ska vi vara mot varandra?
Välkommen till Ungdomssamling!
Hur och varför ska jag läsa Bibeln?
Vad håller tillbaka din passion?
Anna Kesselfors, Sunnerbyskolan F-6, Sorunda –
Vad är meningen med kristendomen?
Från KARMA till NÅD “När man bestämmer sig för att åstadkomma det som är av ett kreativt inflytande – då är inte längre det väsendet under lagen av orsak.
Hur kom Bibeln till? Torsdagen den 14 januari Kvällens ämne:
Innehåll  Introduktion  Profeten Nuh (Noa)  Profeten Ibrahim (Abraham)  Profeten Musa (Moses)  Profeten ’Isa (Jesus)  Profeten.
Reformationen.
Personliga förberedelser
Etik- Modet att välja!.
Grunderna - Från ett logiskt perspektiv André Bodin, Anders Edholm – 2011.
Gudstro och ondskan – kan de förenas ?
De Abrahamitiska religionerna
De abrahamitiska religionerna: Kristendom
Bibelns syn på ÄKTENSKAP & SEX
Etik.
SEX och relationer Del 2. SEX och relationer Del 2.
Olika teorier och religiösa perspektiv
Andligt ”DNA”.
Etikkursen - översikt.
Anders Hummel, Nolhagaskolan, Alingsås –
Etik och Moral Läran om rätt och fel.
Världens vän eller Guds vän?
omniensen i monoteismen
Etik Moral Filosofi.
Etik Religionskunskap, åk 9.
2 saker religioner håller på med:
MORIA: Medeltiden. Medeltiden (ca 400 – ca 1500 Teodicéproblemet Naturrätt Moralens natur (Dygder, plikter, sinnelag) Fri vilja.
Den bibliske mannen del 2
Etik & moral Etik = beskriver vilka riktlinjer vi ska välja för hur vi ska handla, val vi ställs inför. När man funderar över skillnader i vad som anses.
Allmän Introduction Allmän Introduction Principerna.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
- Från tvång till religionsfrihet
Etiska teorier och bergspredikans etik
Del 1 – mellanösterns bokreligioner
Etik.
Varför dog Jesus? Vad är problemet? Vad kunde God göra åt det?
Världens största religion
Kristendomen Rehab & Anna.
Begrepp.
Olika sätt att resonera kring hur människor bör handla
Andlig Klarsyn En måttstock för den Kristna församlingen.
+ Etiska begrepp. + Etik och moral I valet om vad som är rätt eller fel visar vi vår moral Rätten till abort Dödsstraff Donera sina organ Ska man förlåta.
I dagligt tal är etik och moral samma sak. En livskompass som hjälper oss att orientera oss i den etiska terrängen dvs verkligheten.
Etik – vad är det? Grundläggande problem och modeller med utgångspunkt i Inledning till etiken.
Olika teorier och religiösa perspektiv
Abrahamitiska världsreligionerna
Försoningsläran, kärleksbudskapet
Religionens namn Kristendomen.
Att vara Jesu vittne (Evangelisation).
Evangeliets kraft 1.
Homosexualitet och Bibeln
Kristendomen.
Världens största religion
Samtalsdag om samkönade relationer
Presentationens avskrift:

Etik och religion I

Religioners etiska funktion: Uttrycker bud och plikter erbjuder världsbild och människosyn inspirerar till handlande manar till uppror och legitimerar bestående ordningar

Kristendom och etik Teologisk etik

Etik i Bibeln Etik i katolsk tradition (Thomas av Aquino) Luthersk etik Några moderna teologiska etiker

Bibelns etik Finns svaren i bibeln?

Ex 1 Bör en kristen lyda överheten? (Rom.13) Överheten i Guds tjänst Varje människa skall underordna sig all den överhet hon har över sig. Ty det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den som finns är förordnad av honom       De som motsätter sig överheten gör därför motstånd mot Guds ordning, och de som gör motstånd drar straff över sig själva.   De styrande är inget hot mot goda gärningar, men mot onda. Vill du slippa känna fruktan för överheten, gör då det goda, och den skall berömma dig; den står ju i Guds tjänst för att du skall kunna nå det goda. Men gör du det onda, känn då fruktan. Det är inte för inte som överheten bär sitt svärd; den står ju i Guds tjänst som hämnare, för att vreden skall drabba den som gör det onda.

Ex 2: bör homosexuella kunna ingå äktenskap? Rom 1:27-29 Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Kvinnorna bytte ut det naturliga umgänget mot ett onaturligt,       likaså övergav männen det naturliga umgänget med kvinnorna och upptändes av begär till varandra, så att män bedrev otukt med män. Därmed drog de själva på sig det rätta straffet för sin villfarelse.  Eftersom de föraktade kunskapen om Gud lät han dem hemfalla åt föraktliga tänkesätt så att de gjorde det som inte får göras  uppfyllda av allt slags orättfärdighet, elakhet, själviskhet och ondska, fulla av avund, blodtörst, stridslystnad, svek och illvilja.

Etiken i Nya testamentet: några teman Profeternas förkunnelse om rättfärdighet följs upp av Jesus (Luk 4: 18-19) Kärleksbudet radikaliseras “agapism”: “Älska era fiender” (Luk. 6:27) De fattiga och utstötta i fokus (Matt. 25) Sinnelag och handlingar betonas (Matt 7:12)

Teocentrism: Du skall älska Herren din gud av allt ditt hjärta… och din nästa såsom dig själv (Matt 22: 36-40) Human etik: Gyllene regeln: Allt vad ni vill att människorna ska göra mot er, det ska ni och göra mot dem (Matt 7:12) Kristen etik kan leda till utilitarism, deontologisk etik och dygdetik!

Katolsk etik

Thomas av Aquino (1225-1274) den katolska etikens grundare

Thomas av Aquino – Beroende av Aristoteles (“Filosofen”): 1. Varje människa strävar efter lycka (eudaimonism, teleologi) 2. Lyckan är kontemplation Thomas övertar 1) men lycka = Gudsgemenskap (Augustinus!) Dygdetik: 7 kardinaldygder: vishet, mod måttfullhet, rättvisa + tro, hopp, kärlek

Vad är rätt handling? Thomas: Läran om naturlig lag Guds eviga lag Den naturliga lagen (målet: det goda/det gemensamma bästa –teleologi) Den uppenbarade lagen Mänskliga lagar - lagstiftning

Prinicpen om den dubbla effekten Vid en moralisk bedömning av en handling måste man skilja på 1) de avsedda följderna 2) de icke-avsedda följderna En handling är rätt om A) avsikten är god, och B) de avsedda följderna uppnås

Bikupa Ex sid. 102

Exempel på katolsk tillämpad etik Påvens Paulus VI encyklika Humane Vitae (1968) Tes: Mot artificiell barnbegränsning (preventivmedel) Argument: C1. Äktenskapets syfte: reproduktion Naturrätt C2. Det finns säkra perioder Naturrätt C3. Mot sterilisering – mot naturen Naturrätt Undantag: om syftet är att bota och effekten blir sterilitet Läran om den dubbla effekten C4. Medför moralisk upplösning Konsekvensetik

Protestantisk etik

Martin Luthers etik (1483-1546)

Luthers teologi Rättfärdiggörelse genom tro allena En kristen är både rättfärdig och syndare Människan lever samtidigt i två regementen ”tvåregementsläran”

Luthers etiska dualism Allmänmänsklig socialetik Kristen individualetik Gud styr genom Världsligt regemente (lagar) Andligt regemente (frihet) Kunskap genom Förnuftet - lagen Evangeliet Människans roller Ämbete Kallelseläran Person Etisk bedömningsgrund Handlingars konsekvenser Sinnelaget

Problem i Luthers etik Människans vilja: fri eller determinerad De goda gärningarna – meningslösa? Underkastelse under staten

Två exempel

Anders Nygren 1890-1972 Eros och agape. Den kristna kärlekstanken genom tiderna Motivforskning (Lundateologin)

Anders Nygren Två grundmotiv Det kristna kärleksmotivet: Agape= Guds kärlek till människan, genom gudsgemenskapen kärlek till medmänniskan (“rörteologi”) Agape är spontan, värdeindifferent, skapande, gemenskapsstiftande

Det grekiska: Eros= individens strävan mot Gud, mystik, egocentrisk kärlek

Reinold Niebuhr Karl Barth (1886-1968)

Reinold Niebuhr 1892-1971 Kritik av Luthers distinktion mellan lag och evangelium (två regementen): kärleksbudet blir irrelevant Kritik av liberalteologi – “Social Gospel” : kärleksbudet relativiseras Niebuhrs alternativ: frihet, jämlikhet rättvisa etc – approximationer av kärleksbudet “Kristen realism”