Etik – vad är det? Grundläggande problem och modeller med utgångspunkt i Inledning till etiken.

En presentation över ämnet: "Etik – vad är det? Grundläggande problem och modeller med utgångspunkt i Inledning till etiken."— Presentationens avskrift:

1 Etik – vad är det? Grundläggande problem och modeller med utgångspunkt i Inledning till etiken

2 Dagens fokus är på… Teorier och begrepp

3 Varför ska man studera etik? Finna lösningar på problem Lära sig att se att det finns olika lösningar på ett problem Lära sig att olika lösningar är bra beroende på vad man ser som viktigast

4 Etik och moral Synonymer, används ofta så Kommer av grekiskan, resp. latinets ord för sedvänja Med etik avses reflektionen över moralen, handlingarna Moral – det vi gör. Etik – reflektionen över det vi gör

5 Etik och människosyn Antaganden om människan påverkar vad vi anser att hon får eller bör göra och vad vi kan förvänta oss av varandra - ofta metafysiskt grundade Göra rationella bedömningar? Hur fria är vi att fatta våra beslut? Finns det något syndigt i människan som leder henne fel?

6 Etiska teorier Kan delas upp på något olika sätt – andra sätt än Collstes är inte ovanliga Deontologisk (pliktetik) Konsekvensetik Kommunitaristisk Närhetsetik Dygdetik Narrativ etik

7 Deontologisk etik/pliktetik Av to deon – det som bör göras Kant är den mest kände pliktetikern ”Ska läraren ge högre betyg än förtjänat-exemplet”

8 Forts. Deontologisk etik/pliktetik Man ska handla i enlighet med regler som kan göras universella Se inte till konsekvenserna i det konkreta fallet – ex. att eleven skulle komma in på utbildningen Den regel man följer ska kunna användas av alla i samma situation

9 Forts. Deontologisk etik/pliktetik Inte göra det man har ”lust till” Söka efter den regel som gäller i situationen – vilken gäller i ”lärarfallet” Principerna bakom handlandet avgör om en handling är rätt – har jag följt en princip alla kan följa? Betyg ska ges utifrån kriterier alla känner till

10 Forts. Deontologisk etik/pliktetik Det kategoriska imperativet Den regel du följer ska kunna upphöjas till allmän lag Behandla aldrig en människa enbart som ett medel, utan också som ett mål

11 Forts. Deontologisk etik/pliktetik Vilken vägledning ger Kants teori i följande fall – några problem med hans teori? Du lever i en diktatur och gömmer en politisk fånge som rymt. Polisen knackar på och undrar om du vet var denna är. Vad svarar du? Du står vid grönsaksdisken och väljer mellan ekologiskt odlad frukt och ”vanlig”. Vad väljer du?

12 Forts. Deontologisk etik/pliktetik Löser Kants pliktetik alla våra problem??? NEJ. Men den kan vara en hjälp - en väg att granska sitt och andras handlande - hjälp i att få ”upp ögonen” för olika alternativ och tydliggöra vad som är viktigast

13 John Rawls Ev. lösning på ”pliktkollisionsproblemet” ”Okunnighetens slöja” - vi vet ej vem vi kommer att vara, man/kvinna, rik/fattig etc. - möjlighet att identifiera sig med de utsatta - ska tillse att nyttigheterna och friheter fördelas på ett acceptabelt sätt Rättvis fördelning kan vara ojämn fördelning

14 Konsekvensetik/teleologisk etik Telos - mål Utfallet, eller det förväntade utfallet, av handlingen är det som styr Handlingen ska ge det bästa utfallet - ”lyckan”, ”lusten” etc. ska maximeras - ”olyckan”, ”lidandet” etc. ska minimeras Är alla lust/lyckouppleveser lika bra? Vem avgör vad som är bra för mig?

15 Forts. Konsekvensetik/teleologisk etik Vi ska söka det som ger den största lyckan för de berörda Störst lycka kan alltså uppstå då jag avstår från det som skulle ge mig lycka Regelutilitarism – vilken regel ger de bästa effekterna? Att följa en regel motiveras av känd nytta Handlingsutilitarism – vilken handling ger bäst effekt i just denna situation?

16 Forts. Konsekvensetik/teleologisk etik Vilken vägledning ger det utilitaristiska perspektivet i följande fall – ev. problem? Lärarexemplet Kravfruktexemplet Nötkött är gott och nyttigt – produktionen ger dock förhållandevis stora utsläpp av växthusgaser.

17 Forts. Konsekvensetik/teleologisk etik Vilkas lycka ska vi ta hänsyn till, vilka är de berörda…? Fungerar Utilitarismen i en globaliserad värld – kan vi överblicka våra handlingars konsekvenser?

18 Att ha teorier… Räcker det? Vad krävs för att kunna välja rätt handling? Klokhet!

19 Klokhet En dygd ”En stabil attityd som sätter oss i stånd att förverkliga det god” (Henriksen & Vetlesen, s. 194) Rättvisa, måttfullhet etc. Varierar med tid och kultur Kan övas upp – vi kan bli mer dygdiga

20 Klokhet - ger känsla för vad som är det rätta i en viss situation - känslan – gör att vi kan se det relevanta - förnuftet – ”balanserar” känslan, möjliggör reflektion över det egna och andras handlande - det Rätta och det Skäliga – se till situationen! - hur har andra (kloka) gjort, vilka regler bör beaktas? Tänk sedan själv!

21 Hur blir man klok/vis? Öva den moraliska känsligheten Genom uppfostran, erfarenhet och reflektion I samvaron med andra, helst klokare personer Genom att fråga om råd och lära av andras exempel – vad har varit lyckat tidigare? Kultivera känslorna, få en stabil karaktär Litteratur

22 Kristen etik Eller kanske kristna etiker… Främst från NT – Jesus och apostlarnas gärningar Solidaritet med utsatta ”Älska din nästa så som dig själv” Katolsk Protestantisk Befrielseteologisk

23 Vad är rättvisa?! Likhetsprincipen – Att alla får lika – oavsett behov, eller insats Behovsprincipen – Att den som behöver mest får mest Meritprincipen – Att den som bidrar mest får mest Har alla samma möjligheter, ska flit belönas, vem avgör vad som är rimliga behov…?