Patient vistades ensam i sjukhusets

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Provsvar om hudcancer blev liggande i fyra månader
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Leg sjukgymnast, medicine doktor
Dokumentera Beslutsstödet i Procapita+
Märkning uteblev – patient opererades på fel sida
En bild av debatten Vårdskandaler Vinster
78 respondenter. 2 [1] Hur har det varit hemma sedan du var här sist?
Socialstyrelsen.se/patientsakerhet Fallstudie nr. 22 | Artikelnr | ISSN Patient tog sitt liv under vård på sjukhus En man med självmordstankar.
Försvunnet kommatecken – patient fick för hög dos
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Riskanalys av XXXXXXXXXXX
Vårdprevention- ett långsiktigt förbättringsarbete
Familjehem och föräldraskap
Patient fick fel läkemedel – hjärnskadades
Kårkulla samkommun / Presentation 2012 Faktorer som ökar brand- och olycksfallsrisken hos specialgrupper Utmaningen är att upptäcka obalansen mellan funktionsförmågan.
Patient fick smärtstillande läkemedel i fel kateter
Lilla AUDIT-projektet ”Får man lov att ställa en liten fråga….?”
Förmågor & Centralt innehåll
Att införa LCP – LCP-ansvariges roll Marie-Louise Ekeström
Tillsynare på FI Tillsynsforum Helena Pettersson
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Rådgivningen, kunden och lagen Möte med branschen fredag den 4 maj 2007 Helena Pettersson Ann-Christine Ihrfelt
Beslut om liv och död har alltid varit en del av läkaryrket
Kort information om lasarettets brandskydds- & säkerhetsarbete,
Bil. 1. Grafisk presentation av händelsekedjan
Landstinget i Östergötland
modell för bättre kommunikation mellan vårdpersonal
en intervjuundersökning
Äldre kvinna fick dubbel insulindos – fördes till sjukhus
Tonåring fick fel tand utdragen
Urakut kejsarsnitt fördröjdes – barnet fick en hjärnskada
Endotrakealtuben hamnar fel – en risk vid intubation av nyfödda barn
Vision från arbetsgrupp i HIS
Förväxling av antibiotikapreparat – en risk för vårdskada
35 % är urinvägsinfektioner
Reglemente för God hushållning och intern kontroll
Föräldrainflytande. 1. Anser du att det finns ett fungerande samarbete mellan förskola och hem på ditt/dina barns avdelning?
SBAR Modell för bättre kommunikation
Handläggning enligt SoL
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Behov av habilitering och rehabilitering
DIVISION Service Innovationer och upphandling Ett helt nytt sätt att tänka efter före Theresa Hägglund Upphandlingsjurist Norrbottens läns landsting.
Här skriver du in titeln på händelse- analysen.
Distriktssköterska Annelie Bobeck-Axling
Patientsäkerhetsenheten Landstinget i Östergötland
Förbättringsarbete Säker utskrivning
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Aktiv transfusionsrapportering
Steg 2 – Mötet HUR ÄR VÅR ARBETSMILJÖ OCH VAD BEHÖVER VI GÖRA?
Enkäten Arbetsmiljöundersökning. Enkät - Massor med problem  Er ”klient” har massor med problem. Ta fram de tre viktigaste.
Tillsynstillsynserfarenheter 2014 Helle Unosdotter och Börje Karlsson
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Att lära sig att analysera
Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting.
Patientsäkerhetsronder ”Executive Walk Rounds” – EWR.
SBAR utvecklades för; Verktyg för säkrare kommunikation
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
SBAR för strukturerad kommunikation
Steg 4 - Mötet FÖLJA UPP OCH UTVÄRDERA VÅRT ARBETSMILJÖARBETE
Delegering Vem får delegera?
Del 1 Medicinens och omvårdnadens etik
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Region Östergötland Riskanalys av XXXXXXXXXXX Region Östergötland Månad år Välkomna! 1.
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Individuella studieplaner på forskarnivå - rättssäkerhetsperspektiv Presentation av två pågående projekt Praxis från UKÄ, Högskoleverket och ÖNH Gruppdiskussioner.
Projekt Vårdokumentation LE Karin Nilsson Projektansvarig
Rapport OM MISSFÖRHÅLLANDE ELLER RISK FÖR MISSFÖRHÅLLANDE ENLIGT LEX SARAH 14 kap.3 § SoL 24b § LSS Gäller hela socialtjänsten samt all verksamhet vid.
Kvalitetsarbete och lex Sarah. Kvalitetsarbete Insatser inom Socialtjänsten, LSS och Hälso- och sjukvårdslagen ska vara av god kvalitet. -Vad är god kvalitet?
Kvalitetsarbete.
När en person avviker från avdelningen analys av en verklig händelse…
Presentationens avskrift:

Patient vistades ensam i sjukhusets källare under ca 8 timmar.

Patient tillåts vandra H 1 H 2 H 3 2009-10-16 kl.22.00 kl.22.15 2009-01-17 kl.00.15 Vid skiftbyte och Tyst läsrapport upptäcker nattpersonal i journal dokumenterad rymningsrisk samt att patienten tidigare haft extravak. Muntlig information och skriftlig dokumentation om varför extravak var utsatt saknades Patient tillåts vandra omkring på avdelningen utan att någon risk för ”rymning” identifieras. Patienten försvunnen från avdelningen och söks i avdelningens alla utrymmen samt inom hela sjukhusområdet utan resultat under ca. 8 timmar. Patient med demens, BPSD läggs in för förvirring och ohållbar hemsituation Patienten vistades ensam i sjukhusets källare under ca 8 tim. Där hittas han i ett oinrett rum, trött, blöt, och smutsig, vid gott mod och utan fysiska skador

Patient med demens, BPSD läggs in för förvirring och ohållbar hemsituation

H 1 H 1 2009-01-16 kl. 22.00 Vid skiftbyte med tyst läsrapport upptäcker nattpersonal i journal dokumenterad rymningsrisk samt att patienten tidigare haft extravak. Muntlig information och skriftlig dokumentation om varför extravak var utsatt saknades.

dokumenterad rymningsrisk samt att patienten tidigare haft extravak. 2009-01-16 kl. 22.00 Vid skiftbyte med tyst läs rapport upptäcker nattpersonal i omv.journal dokumenterad rymningsrisk samt att patienten tidigare haft extravak. Muntlig information och skriftlig dokumentation om varför extravak var utsatt saknades. I pat. med. journal saknas dokumentation om ord. av extravak. Varför? I pat.omv. journal saknas motiv och utvärd. tidigare ord. extravak. Varför? Vedertagen muntlig praxis tillämpades. Varför? I praxis ingår ej att dokumentera motivera varför extravak sätts ut. Varför? Skriftlig rutin saknas. Varför? Behovet ej tidigare identifierat. Varför? Ej bedömt som prioriterat Gemensam skriftlig rutin för bedömning och dokumentation avseende tillsyns- och begränsningsåtgärder saknas. Enhetens rutin för omv. dokumentation saknar ”problemet” rymnings- risk och medföljande utvärd.

H 2 H 2 2009-01-17 Kl. 00.15 Patient tillåts vandra omkring på avdelningen utan att någon risk för ”rymning” identifieras.

Patienten tillåts vandra omkring på avdelningen H 2 2009-01-17 Kl. 00.15 Patienten tillåts vandra omkring på avdelningen utan att någon risk för ”rymning” identifieras. Eftersom avdelningen uppfattas som låst görs ingen initial kontroll av enhetens dörrar Varför? Patienten tillåts vandra fritt på avdelningen Varför? Risk för rymning identifieras ej Varför? Se H 1 forts. Individuell praxis för kontroll av ”låsta” dörrar fönster tillämpas. Varför? Patienten blir lugnare och risk frustration/aggressivitet kan ev. eliminieras Varför? Enheten saknar lokal skriftlig rutin avseende säkerhets kontroll av automatlåsta dörrar, fönster. Erfarenhet/tyst kunskap. omvårdnadsintervention som brukar fungera i praxis. Enhetens rutin för omv. dokumentation saknar ”problemet” rymnings- risk och medföljande utvärd.

H 3 H 3 2009-01-17 kl. 00.15 Patienten försvunnen från avdelningen och söks i avdelningens alla utrymmen samt inom hela sjukhusområdet utan resultat under ca. 8 timmar.

Patienten försvunnen från avdelningen och söks i avdelningens 2009-01-17 kl.00.15 Patienten försvunnen från avdelningen och söks i avdelningens alla utrymmen samt inom hela sjukhusområdet utan resultat under ca. 8 timmar. Patienten försvunnen från avdelningen. Varför? Patienten söks initialt på avdelningen, utan resultat. Varför? Patienten söks inom hela sjukhusområdet utan resultat. Varför? Dörren till trapphuset var olåst. Varför? Den olåsta dörren var inte identifierad Varför? Patienten hade hittat till ett icke inrett rum i sjukhusets källare, brutit nödlåset, gått in och hittade sedan inte utgången . Varför? Personalen har individuell praxis för tidpunkt när låskontroll ska utförs Varför? Utlöst brandlarm låser upp dörr som sedan inte automatiskt låsts. Varför? Rummets belysning slocknade och patientens förmåga att orientera sig var begränsad. Systemet/tekniken vid ”brandåterställning” är inte 100% tillförlitlig. Behov finns av att stickprov/ manuell kontroll av låsta utrymmen inom sjukhuset kont.genomförs. . Enheten saknar gemensam skriftlig lokal rutin. Enheten saknar utrustning tekniskt hjälpmedel för övervakning av ”rymningsbenägna” pat.

H1 H 2 H 3 Patienten vistades ensam i sjukhusets källare under ca 8 tim. Där hittas han i ett oinrett rum, trött, blöt, smutsig vid gott mod och utan fysiska skador

? ? ? ? ? ? ? ? ? På den här bilden ska du inte skriva i någonting. Den finns till för att illustrera att ni analyserat fram bakomliggande orsaker. Den här textruta visas inte i bildspel. ! ! ! På den här bilden ska du inte skriva i någonting. Den finns till för att illustrera att ni analyserat fram bakomliggande orsaker. Den här textruta visas inte i bildspel.

Bakomliggande orsaker Verksamheten saknar gemensam skriftlig rutin, inkl instrument för medicinsk bedömning och dokumentation av begränsnings- och tillsynsåtgärder. Enhetens rutin för omvårdnads dokumentation saknar ”problemet rymningsrisk” och medföljande utvärdering. H 1 H 2 Enheten saknar gemensam skriftlig rutin för kontinuerlig kontroll av att dörrlås och fönster. H 3 En vanligtvis låst dörr på avdelningen identifierades ej. Dörr till oinrett källarutrymme var en nödutgång, försedd med nödlås som brutits av patienten. Verksamheten saknar lokal rutin och checklista för eftersök av försvunna personer. Enheten saknar utrustning, tekniskt hjälpmedel för övervakning av ”rymningsbenägna” patienter.

Bakomliggande orsaker P= Det finns brister i verksamhetens och sjukhusets procedurer rutiner och riktlinjer som ska ge stöd i liknande situationer. T= Rörelsedetektor för ”rymningsbenägna” patienter saknas. B= Fysisk barriär/extravak saknades. B= Barriär i form av låsta dörrar var ur funktion. !

? ? ? ? ? ? ? ? ? ! ! ! Åtg. Åtg. Åtg.

Förslag till åtgärder Åtg. Åtg. Åtg. Åtg. Utarbeta och implementera lokala rutiner för medicinsk dokumentation avseende tillsyns- och begränsningsåtgärder vid demens och beteendestörning. Åtg. Översyn av resurser i form av personal, fysisk barriär, då patienter med BPSD vårdas på kliniken. Åtg. Översyn och utveckling av lokala rutiner för omvårdnadsdokumentation så att dessa inkluderar problemet ”rymningsrisk”. Åtg. Utarbeta checklista avseende kontinuerlig kontroll av ”låsta” fönster, dörrar då pat. med ”rymningsrisk” vårdas på enheten. Åtg.

Förslag till åtgärder Åtg. Åtg. Att tillsammans med FOU- enheten planera och genomföra utbildning för medarbetare avseende tillsyns- och begränsningsåtgärder. Åtg. Upprätta och implementera skriftlig rutin inkl. checklista för eftersök av försvunna personer. Åtg. Testa rörelsedetektor på patienter med ”rymningsrisk. Åtg. Rekommendera Bravida/landstingsfastigheter att fortsättningsvis genomföra stickprov//manuell kontroll av ”låsta” dörrar inom sjukhuset. Åtg.