Samverkansavtal Varför avtala om samverkan? - Flytta fokus från individ till organisation - Avtal skapar förutsägbarhet för brukaren

Samverkansavtal Samordning av insatser. Vad säger Nationell psykiatrisamordning? Brukare själva svårt att samordna Aktiv samplanering mellan alla parter Brukare och dess närstående bör vara närvarande och ha inflytande - Utsedda personer från varje organisation bör ha ansvar

Resursgruppsmodell med två samordnare Samverkan för brukare som har insatser från två huvudmän Skall erbjudas två samordnare

Kosamprojektet……….

Vad säger brukarna? Brukarintervjuer Referensgrupp

Process Samverkansgrupp Brukarintervjuer Arbetsgrupp Dialog Referensgrupp Dialog Kosamgrupp Avtal skrivs Mösam

Parternas organisation Partille kommun - Vård- och omsorgsförvaltningen - Social- och arbetsförvaltningen SU/Mölndal/Psykiatri

Vilka blir samordnare Öppenvårdspsykiatri Alla behandlare, sjuksköterska, kurator, arbetsterapeut Inom vård- och omsorg Boendestödjare, boendepersonal, kommunsjuksköterskor Inom social- och arbetsförvaltningen Behandlingspersonal

Varför är två samordnare bättre än en? Ger kontinuitet över tid för brukaren Modellen ägs av båda huvudmännen Likvärdiga parter Bättre tillgänglighet, fler samordnare Modellen blir känd i verksamheterna

Resursgruppsmodell med två samordnare Vad gör samordnarna? Underlättar kontakten mellan huvudmännen Organisationerna bör anpassa sig till brukaren och inte tvärt om Se organisationerna som resurser till brukaren Fungerar som spindeln i nätet Tillsammans med brukaren diskuterar problem och mål. - Brukarens egna - Ge förslag till förbättringsområden

Resursgruppsmodell med två samordnare Vad gör samordnarna? Ansvar att insatser: planeras samordnas Det är viktigt att alla insatserna som skall bidra till en fungerande livssituation hänger väl samman. Insatserna bör inte utformas var och en för sig eftersom en insats kan vara beroende av en annan. genomförs utvärderas

Tänkbara målsättningar Minska oro/ångest Förhindra återfall – ”Tidiga tecken” Öka kunskap om sjukdom Aktivitet/Sysselsättning/Arbete Få en bättre ekonomi Förbättra kommunikation

Tänkbara målsättningar – Vem gör vad ? Åtgärder Minska oro/ångest Avspänning - Aktivitet Förhindra återfall – ”Tidiga tecken” Göra tillsammans - Upptäckt Öka kunskap om sjukdom Utbildningsprogram - Praktisera Aktivitet/Sysselsättning/Arbete Motivera via samtal – Följa med - Läkemedel Få en bättre ekonomi Hantera via samtal – lära via besök affärer Förbättra kommunikation Kommunikationsträning - Praktisera

Vad är ett resursgruppsarbete ? Problem och målinriktat klientarbete tillsammans med viktiga personer i brukarens omgivning. Det kan vara: närstående, vänner, fastighetsskötare professionella såsom, boendestödjare, hemtjänst, god man, socialtjänst, boendepersonal, personal vid daglig sysselsättning, olika personalgrupper inom psykiatrin personligt ombud. Både inom sluten och öppenvård.

Resursgruppsarbete Varför resursgruppsarbete? Problem och målinriktat arbete Information Delaktighet Utvärdering av åtgärder

Resursgruppsmodell med två samordnare Vad är en resursgrupp? Nätverk Brukarens och samordnarnas verktyg för att samordna insatserna Bjuda in viktiga personer i brukarens liv Tillsammans bestämma vad, vem, när, hur och hur gick det. Alla blir delaktiga

Resursgruppsmodell med två samordnare Sekretess Dokumentation Kompetens - utbildning

Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader Samordnare och brukare bestämmer dagordning C:a 3 prioriterade områden Hur ofta skall möten skall hållas beror på omständigheterna Målet är att brukaren själv kan hålla i ett resursgruppsmöte

Ansvar och roller för övrig personal Slutenvårdspersonal Vid inskrivning Utskrivningsplanering Samordnad vårdplanering Resursgruppsdeltagare

Ansvar och roller för övrig personal Biståndshandläggare/ socialsekreterare - har ingen utförarroll - viktiga initialt och vid utredning - dialog - tät dialog vid förändring av behov av insatser - Resursgruppsdeltagare

Ansvar och roller för övrig personal Hemtjänst - veta vem man kan vända sig till - samordnarna kan vända sig till - känna till brukarens mål - resursgruppsdeltagare

AVTAL Syfte: att genom samverkan Placera brukaren i centrum Skapa förutsättningar för effektivare rehabilitering/habilitering Skapa samordningsvinster för huvudmännen Skapa förutsägbarhet för brukare och personal

Arbetsgång initialt Beroende på var det uppmärksammas att en brukare omfattas av avtalet Brukaren kan ha pågående insatser från båda parter Brukaren kan ha insatser endast från en av huvudmännen Beslutsinformation och inbjudan Båda parters ansvar att informera och motivera

Vad förbinder man sig till? Utse samordnare Kostnadsfritt delta i resursgrupp Utbilda samordnare Brukaren erhålla två samordnare och en resursgrupp Gemensamma rutiner för tidiga tecken Följa upp och utvärdera modellen Utbilda varandra om organisation och resurs Informera samordnarna om behandlingar och andra insatser som rör den aktuella brukaren

Organisation Samverkansgrupper (enhetschefsnivå) Frågor som inte kan lösas i dagliga arbetet, avvikelser Kosamgrupp ( verksamhetschef avdelningschefs nivå) Övergripande och strategiska frågor Mösam ( Förvaltningschef sjukhuschefsnivå)

Implementering November – april successiv implementering - Utbildning - Utse samordnare och brukare - Praktiska rutiner Starta arbetet med 10 – 20 brukare

Uppföljning/ Utvärdering Efter 4-5 månader uppföljning - under projekttiden - brukare och personal - intervjuer Avtalet modifieras/ förtydligas Skall utvärderas 1 gång/år

Uppföljning av modellen Hur samordnarna upplever sin roll? Är uppdraget som samordnare tydligt? Får man stöd från övriga i teamet? Vad tycker kollegor som inte är samordnare? Hur fungerar det att använda samtyckesblanketten, gemensam arbetsplan? Även intervjua brukarna Hur upplever brukarna modellen? Uppföljningen skulle ske genom intervjuer. Kosamprojektet skulle kunna vara behjälpliga i dessa intervjuer. Möjliga frågor

Konsekvenser Tydlig roll. Tydligare ansvarsförhållanden Mer tid behöver läggas till dialog med kommun. Ökad tidsåtgång till att sammankalla till resursgrupper Kortare beslutsvägar Mindre dubbelarbete/ parallellt arbete Förbättrad hantering av sekretess