Stöd för analys och förbättring Öppna jämförelser Stöd för analys och förbättring Örebro 3 september 2013 helena.henningson@skl.se

 Öppna jämförelser väcker känslor  Lita på Använda Förstå För att använda resultatet Måste man lita på resultatet För att lita på, måste man förstå vad resultatet faktiskt säger och hur resultatet har skapats I mina kontakter med kommunerna så finns det fortfarande en hel del förvirring, irritation – var kommer dom där uppgifterna ifrån. Ibland stämmer inte resultatet i ÖJ med kommunens/verksamhetens självbild. Lätt att avfärda – det går inte att lita på ÖJ. Vi behöver inte bry oss! Henrik och jag ska försöka ge er lite tips o tankar hur ni kan öka förståelse för era resultat i ÖJ. ÖJ ger värsta chansen att jämföra er med andra – jag vet att dom flesta av er har uppgifter på lokal nivå som ni följer på olika sätt över tid. Jättebra. Och ni kan förstås se om ni lokalt har förbättrat era resultat. Men ni kan inte göra jämförelsen med någon annan kommun eller verksamhet. .

Öppna jämförelser Är ett signalsystem Fokus på resultat – värdeskapande för brukaren Säger inget om målvärdet Egna analyser behövs Lär av bästa kommun Startpunkt för en faktabaserad dialog Inte ett betygssystem Skapa värde för de som verksamheten är till för, för Stig och Elsa, Lennart, Ulla, Kerstin, Bertil, Karin. Relativa värden. Ett grönt resultat är inte alltid bra, eller ett resultat är inte alltid dåligt. Tar två ex Indikatorn bemötande i hemtjänst, på riksnivå svarar 75 att personalen alltid bemöter på ett bra sätt, tar vi med dom svsrar oftast så hamnar vi nästan på 97 %. Om vi tittar på indikatorn för erbjudande om om smärtskattning sista levnadsveckan. Här ligger hela ligger hela landet lågt rikssnitt på 16 procent. Men stor spridning. (åtminstone när det gäller registrering i palliativa registret. Vi har inga målvärden i svensk äldreomsorg - ett värde som säger att når ni hit så är det godkänt och hit så är det VG. Det finns riktlinjer, lagar och föreskifter. Best practise. När ni sätter era egna mål, försök att inte titta på rikssnittet. Titta på bästa kommun istället – är det rimligt att just ni i er verksamhet eller kommun kan nå samma resultat, och hur lång tid behöver ni på er? En brygga mellan beslutsfattare och de värdeskapande verksamheterna

ÖJ socialtjänst Stöd till personer med funktionsnedsättning Äldreomsorg Missbruks- och beroendevård Barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Hemlöshet Stöd till brottsoffer Också inom Hälso- och sjukvård, Trygghet och Säkerhet, bl a brottsförebyggande och brantillsyn. Närlingslivsklimat Och så grundskola och gymnasium.

Källor 2012 års ÖJ äldre rapport Kvalitetsregister Register/Officiell statistik Enkäter I 2012 års Öj rapport använde vi 13 olika källor Alla källor hämtar sin grundinformation från er ute i kommuner och landsting. Det innebär att det är ni som kan påverka informationen. Vissa källor har kommunen mer inflytande över andra källor har landstinget mer inflytande över. Jag vet att ni som Ledningskraft – SKL stöd inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre -chefer och nyckelpersoner i kommuner och landsting. Närvårdsstruktur – finns i hela landet i alla län. Om ni inte Kvalitetsregister, Senior Alert, Svenska palliativregistret, SveDem, BPSD och Riks Stroke Uppgifter på kommunnivå, vi beställer uppgifter direkt från resp register. Har ni koll vilka enheter som regisstrerar i resp register och hur det går för dom? Jobbar ni aktivt med styrning och ledning för att t ex alla särskilda boenden i er kommun ska vara med i SA? Är ni nyfikna på hur det går inom er egen organisation? Ex från en kommun i Västra Götaland, Vänersborg. Dom har de senaste åren jobbat medvetet och systematisk med att förebygga fall. Dom har fina resultat som dom själva tagit fram som visar det. Men i 2012 års ÖJ är dom RÖDA – nästan sämst i landet! Vad i hela… FoU cirkel som kommunförbundet Fyrbodal arrangerar. Analyshandboken – ni upptäckte då den låga täckningsgraden i SA, på just åtgärder för att förebygga fall. Register/Officiell statistik; det s k SOLregistret som ni ute i kommunerna numera rapporterar till varje månad. SOL registret en jätteviktig nämnare när vi skapar en indikator. Så har ni inte ordning och reda i SOL-statistiken så kan det påverka era resultat i ÖJ. Läkemedelsregistret – förskrivarna finns oftast i landstinget. Men får stora konsekvenser för den kommunala vården och omsorgen. Enkäter t ex Brukarundersökningen, ca hälften av indikatorerna i 2012 års ÖJ byggde på uppgifter från BU. Det finns en del kritik till att fråga personer med demenssjukdom om vad de tycker. Ja, visst finns det svårigheter att tolka resultatet. Men jag anser att vi också har moralisk plikt att fråga dom som verksamheten är till för vad de tycker. Och vem ska bestämma vem som ska få svara eller inte svara!? Det blir ett etiskt och demokratiskt dilemma! Den upplevda kvaliteten är jätteviktig. Äldreomsorgen är en värdeskapande verksamhet, några av er jobbar direkt med de äldre andra av er är beslutsfattare, politiker eller tjänstemän, vars uppgift är att skapa förutsättningar

Källor övriga ÖJ socialtjänst Register/Officiell statistik Enkäter I 2012 års Öj rapport använde vi 13 olika källor Alla källor hämtar sin grundinformation från er ute i kommuner och landsting. Det innebär att det är ni som kan påverka informationen. Vissa källor har kommunen mer inflytande över andra källor har landstinget mer inflytande över. Jag vet att ni som Ledningskraft – SKL stöd inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre -chefer och nyckelpersoner i kommuner och landsting. Närvårdsstruktur – finns i hela landet i alla län. Om ni inte Kvalitetsregister, Senior Alert, Svenska palliativregistret, SveDem, BPSD och Riks Stroke Uppgifter på kommunnivå, vi beställer uppgifter direkt från resp register. Har ni koll vilka enheter som regisstrerar i resp register och hur det går för dom? Jobbar ni aktivt med styrning och ledning för att t ex alla särskilda boenden i er kommun ska vara med i SA? Är ni nyfikna på hur det går inom er egen organisation? Ex från en kommun i Västra Götaland, Vänersborg. Dom har de senaste åren jobbat medvetet och systematisk med att förebygga fall. Dom har fina resultat som dom själva tagit fram som visar det. Men i 2012 års ÖJ är dom RÖDA – nästan sämst i landet! Vad i hela… FoU cirkel som kommunförbundet Fyrbodal arrangerar. Analyshandboken – ni upptäckte då den låga täckningsgraden i SA, på just åtgärder för att förebygga fall. Register/Officiell statistik; det s k SOLregistret som ni ute i kommunerna numera rapporterar till varje månad. SOL registret en jätteviktig nämnare när vi skapar en indikator. Så har ni inte ordning och reda i SOL-statistiken så kan det påverka era resultat i ÖJ. Läkemedelsregistret – förskrivarna finns oftast i landstinget. Men får stora konsekvenser för den kommunala vården och omsorgen. Enkäter t ex Brukarundersökningen, ca hälften av indikatorerna i 2012 års ÖJ byggde på uppgifter från BU. Det finns en del kritik till att fråga personer med demenssjukdom om vad de tycker. Ja, visst finns det svårigheter att tolka resultatet. Men jag anser att vi också har moralisk plikt att fråga dom som verksamheten är till för vad de tycker. Och vem ska bestämma vem som ska få svara eller inte svara!? Det blir ett etiskt och demokratiskt dilemma! Den upplevda kvaliteten är jätteviktig. Äldreomsorgen är en värdeskapande verksamhet, några av er jobbar direkt med de äldre andra av er är beslutsfattare, politiker eller tjänstemän, vars uppgift är att skapa förutsättningar

Handboken ska öka möjligheterna att tolka och använda Öppna jämförelser som ett verktyg i planerings- och förbättringsarbete ÖJ som stöd i utveckling av socialtjänst Handbokens syfte Resultaten i Öppna jämförelser används i för att stimulera förbättringsarbete Öka förståelsen kring den praktiska tillämpbarheten av informationen i Öppna jämförelser Resultaten i Öppna jämförelser behöver ordentlig analys för att inte misstolkas och leda till fel fokus för förbättringsarbete Ge stöd till hur kommuner kan analysera och förstå hur resultaten i Öppna jämförelser ska tolkas Öppna jämförelser används regelbundet med koppling till övrig verksamhetsstyrning Ge stöd till hur kommuner systematiskt kan använda Öppna jämförelser som en utgångspunkt till planerings- och förbättringsarbete

Fem steg för att tolka och använda öppna jämförelser i socialtjänsten Publicering av ÖJ Förberedelser Snabbanalys och prioritering av indikatorer Fördjupad analys Ta fram förbättringsförslag Genomför, följ upp och kommunicera 1 2 3 4 5 Kvalitetssäkra data inför inrapportering Förbered mottagande och eventuell kommunikation av resultat Identifiera och genomför initial prioritering av indikatorer Besluta om vilka indikatorer som ska gå vidare till en fördjupad analys Identifiera vad som påverkar resultatet för indikatorn och ta reda på nuläget Prioritera och besluta om eventuella förbättringsområden Identifiera och prioritera förbättringsförslag Besluta om förbättringsarbete Genomför och följ upp förbättringsarbete för att nå uppsatta mål Kommunicera uppnådda resultat

1a. Kvalitetssäkring är viktigt för att förbättringsarbetet ska bli så effektivt som möjligt Risksituation utan kvalitetssäkring Önskad situation med kvalitetssäkring Önskade resultat i förhållande till kostnad Felaktig data Felaktiga slutsatser dras Relevanta investeringar Korrekta prioriteringar Felaktiga prioriteringar Möjliggör att rätt slutsatser dras Felaktiga investeringar Så för att lita på ÖJ måste ni lita på era egna data Det första steget är att ni måste kvalitetssäkra er egen data, det som rapporteras vidare till nationell nivå! Indikatorsbilagan och socialstyrelsens indikatorbibliotek. Alla indikatorer i ÖJ finns också i KOLADA, där ni kan göra analyser Om ni vill använda resultaten i Öppna jämförelser så måste ni betrakta det som en del av ert kvalitetsledningssystem. I SOSFS 2011:9 betraktas ÖJ som en del av egenkontrollen. Byt bild Stor kostnad utan önskade resultat Kvalitetssäkrad data

Framgångsfaktorer för ett effektivt arbete med Öppna jämförelser Verksamhets-koppling Öppna jämförelser bedrivs med koppling till nämndens/ förvaltningens styrning, verksamhetsplanering och uppföljning. Egenkontroll och del av kvalitetsledningssystemet. Öppna jämförelser ses som ett av flera underlag för att bedriva planerings- och förbättringsarbete. Resultatfokus Fokus är att förbättra verksamhetens kvalitet och resultat för brukarna – även i de fall arbetet berör förbättring av t.ex. processindikatorer Analys Analyser genomförs för att tolka resultaten i Öppna jämförelser innan beslut och åtgärd Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten och kontroll av att verksamheten bedrivs enligt de processer och rutiner som ni bestämt ska finnas i er kommun eller i er verksamhet. En del av erat årshjul en del av erat arbete med ständiga förbättringar! Tid & resurser Tid och resurser avsätts för analys och kontinuerligt förbättringsarbete där Öppna jämförelser är en viktig del Källa: Intervjuer 10

Det finns stöd i analys mm Analyshandboken Öppna jämförelser socialtjänst Kvalitetssäkrad välfärd – uppföljning äldreomsorg Kostnad per Brukare (äldre och LSS) SKL:s vägledning om kvalitetsledningssystem, systematisk uppföljning barn & unga Socialstyrelsens indikatorbibliotek Metod/Indikatorbilagan till alla ÖJ Kunskapsguiden.se Socialstyrelsen handbok om effektivitet mm Behöver vi stöd för att dels analysera nyckeltal och annan uppföljning? I så fall vad behöver ni för stöd? Förbättringskunskap, prioriteringsmodeller, implementering Vägledningar och handböcker

Vad kan den regionala nivån bidra med? Regionalt stöd i alla delar av ÖJ processen; Några exempel FoU-cirklar GR, Fyrbodal Nätverk t ex för kvalitetsledningssystem, t ex Fyrbodal Tolkning av enkätfrågor för bättre jämförelser, t ex Sörmland Ökad kunskap i statistisk metod, t ex Gävleborg Stöd i förbättringsarbete, t ex Västerbotten Regionala ÖJ-rapporter, t ex Västerbotten, Sörmland och Jönköpings län Erbjuda mötesplatser för lärande och inspiration; stöd i analys, uppföljningskunskap och förbättringskunskap, tex Sjuhärad, Jämtland och Norrbotten

Hur ser eran ÖJ-process ut? Innan ni börjar med analyshandboken, fundera över hur ni hanterar ÖJ-processen idag. Till exempel Vem svarar på enkäterna? Rätt person? Hur ser just er täckningsgrad ut i t ex SA, är alla med? Hur ser egen individstatistik ut? Städat i systemet? Vem tar emot resultaten? Koppling till kvalitetsledningssystemet!? Analys – eller går ni direkt på åtgärd?

Tack för uppmärksamheten!