BBIC - barns behov i centrum

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Advertisements

Myndighets-presentation
Brukarfokus i biståndshandläggning
Hur vet vi att detta är ett bra familjehem för just detta barnet?
Samordnad vårdplanering och informationsöverföring Sörmland
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
NORRBUS Gemensamma riktlinjer för barn- och ungdomar
Samverkan socialtjänst, skola och förskola
Samarbejde mellem plejefamilier og kommune
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Granskning av utredningar av vuxna från 18 år med missbruksproblem
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU)
Vuxna barn som vårdar och hjälper sjuka föräldrar
Bedömning av föräldraförmåga med fokus på barnets behov
Kvinnofridsprogrammet i Malmö Grundvärderingar •Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor.
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
Barnens behov i centrum
En studie om samhällsvård för barn i Västernorrland
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Utvärdering av BBIC på Södertörn
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister” Projektet drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst GR, regionförbundet i Örebro och sex kommuner.
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
1 Vad sägs i Socialstyrelsens tillsynsutredningar om missbruks- och beroendevården och vad visar Kunskap till praktiks uppföljning? Remisskonferens 2011.
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Familjehemsenheten Angered
Behov av habilitering och rehabilitering
Uppsökande och förebyggande arbete
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU)
BBIC: Öppenvård planering och uppföljning
19 november 2014 Varför SIP ? 19 november
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Systematisk uppföljning UIV
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Disposition och utgångspunkter
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Överenskommelse om samordning kring barn
Stärkt stöd och skydd för b o u Stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far eller riskerar att fara illa Barnrättsperspektivet stärks Barn.
Vad är BBIC?.
Vägledning Vägledning. 1. Bakgrund 2. Praktisk vägledning 3. Respektive parts ansvar Vägledningens delar.
Systematisk uppföljning UIV Uppföljning av Insatser Vuxna Missbrukare.
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Regeringsuppdraget Länsstyrelsernas tillsyn: Granskning av handläggning och dokumentation Granskning av anmälningar Särskild tillsyn av alla HVB Tillsyn.
Barnmisshandel ur socialtjänstens perspektiv
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Introduktion till FREDA Eslöv 28 januari 2014 Om utredning enligt socialtjänstlagen.
Utredningen om tvångsvård för barn och unga Utredningen om tvångsvård för barn och unga (2013 – 2015) Håkan Ceder, särskild utredare Sekretariat: Pär Alexandersson.
VAD ÄR DET?.  Socialtjänsten skall se till att alla människor har en ekonomisk och social trygghet.  Socialtjänsten skall se till att alla kan ta del.
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
BARN I FARA ANMÄLNINGAR
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
Uppföljning av resultat inom den sociala barn- och ungdomsvården
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Material för socialtjänsten
BoU-överenskommelsen i sitt sammanhang
Välfärdsberedningen
Elin Hultman & Therése Wissö
Kartläggning och analys av anmälningar om barn som far illa
Samordnad utveckling för god och nära vård
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

BBIC - barns behov i centrum Sammanbrott – ett oplanerat avslut av samhällsvård Viktoria Westerberg FoU Västernorrland 070-392 00 58 KA 2003-03-26

ett system för utredning, planering och uppföljning av barn Barns Behov i Centrum BBIC ett system för utredning, planering och uppföljning av barn i den sociala barnavården KA 2003-03-26

Förfrågan om service eller rådgivning Förhandsbedömning Ansökan Anmälan Annat sätt Förfrågan om service eller rådgivning Förhandsbedömning Beslut att inleda utredning. Underrätta berörda att utredning inleds. Ställningstagande att inte inleda utredning. Hänvisning till öppna insatser utan utredning. Särskild pärm eller befintlig personakt.

Utredning och insatser Upprätta utredningsplan. Utföra utredning som skall vara slutförd inom fyra månader. Analys, bedömning, förslag till beslut och kommunicering. Beslut Inga insatser. Avslag Öppna insatser. Placering utanför det egna hemmet. Vårdplan Samtycke Inte samtycke Beslut enl. SoL Beslut ansöka om vård enl. LVU Bifall Avslag Genomförandeplan Genomförande Uppföljning Utvärdering Omprövning

Bakgrund England BBIC har sin grund i England. Utifrån den starka kritik som riktades gentemot engelsk barnavård startade ett utvecklingsarbete. Utvecklingen skedde stegvis och gick från att omfatta uppföljning av placerade barn till ett heltäckande system för utredning och uppföljning inom social barnavård. KA 2003-03-26

Den bärande principen i det engelska systemet är att socialtjänsten måste kunna påvisa att den vård som samhället erbjuder är bättre än den vård som barnet fått i ursprungsfamiljen. KA 2003-03-26

KA 2003-03-26

”...många socialarbetare ser annorlunda på det placerade barnet jämfört med de förväntningar de har på sina egna barn. De har inte alltid reflekterat över att barn är barn världen över och att placerade barns behov liknar de behov deras egna barn har och att dessa behov måste uppmärksammas av någon.” Harriet Ward, senior researcher KA 2003-03-26

Mikael Bobby KA 2003-03-26

Brister i familjehemsvården — enligt länsstyrelsens granskningar 1995 Vård- och behandlingsplaner saknades ofta Tidsgränsen för uppföljning av vård överskreds ofta Barnperspektivet saknades, barnets behov och utveckling beskrevs sällan Utbildning till familjehem prioriterades inte ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ KA 2003-03-26

Bakgrund Sverige 1993 - 1995 Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen att utveckla och stärka familjehemsvården 1996 - 1997 Dartingtonprojektet ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ KA 2003-03-26 11

Brister i utredningsarbetet — enligt Länsstyrelsen granskningar, Sundell & Egelund 2000 Barnen kom sällan till tals och hur barnets syn har påverkat beslutet redovisades inte Tonvikten på föräldrarnas problematik och sällan redovisades barnens behov Dokumentationen hade stora brister Hur barns och föräldrars problem utreddes varierade mellan socialsekreterare resp. mellan olika kommuner Socialsekreterarnas personliga värderingar styrde både utredningen och resultatet Länsstyrelsen på uppdrag av Riksdagens revisorer, Eneroth Knut Sundell, Tine Egelund 2000 KA 2003-03-26 ____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Bakgrund Sverige 1993 - 1995 Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen att utveckla och stärka familjehemsvården 1996 - 1997 Dartingtonprojektet 1999 - 2005 BBIC-projektet 2006 BBIC - ett ”färdigt” verksamhetssystem för utredning, planering och uppföljning — nationell spridning påbörjas ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ KA 2003-03-26 13

Spridningen av BBIC Nationell spridning sedan 2006 November 2008: av 290 kommuner är: 276 kommuner utbildade 266 kommuner med prövolicens 10 kommuner med ordinarie licens c:a 550 externa uppdragstagare är utbildade i BBIC KA 2003-03-26

BBIC:s visionära mål att ge de barn och unga som är föremål för socialtjänstens interventioner samma chanser i livet som andra barn i samhället ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ KA 2003-03-26 15

BBIC:s mål och syfte Mål: ett nationellt enhetligt och heltäckande system för utredning, planering och uppföljning inom social barn- och ungdomsvård Syfte: Stärka barns ställning Öka samarbetet med barnet och dess nätverk Skapa systematik i socialtjänstens arbete och underlätta dokumentation, så att handläggning och insatser lättare kan följas upp Bidra till ökad rättssäkerhet ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ KA 2003-03-26 16

Vad är BBIC? Forskning ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ KA 2003-03-26 17

Forskningsgrund England Studien: Assessing Outcomes in Child Care De sju behovsområdena bygger på utvecklings-psykologiska teorier, empiriska studier om barn som separerats från sina föräldrar samt en uppfattning om vad ”vanliga föräldrar” vill ge sina barn. Parker m.fl. 1991 Studien: Children´s Needs — Parenting Capacity Hur barns utveckling påverkas av att leva med föräldrar som har psykiska problem, missbruks- problem eller där det förekommer familjevåld. Cleaver m. fl. 2000 KA 2003-03-26

Teoretiska utgångspunkter – Utvecklingsekologisk syn och andra teorier om barns och ungas utveckling Anknytningsteori Utvecklingspsykologi Teorier om familjers funktion och föräldrars förmåga till omsorgstagande Risk- och skyddsfaktorer Sårbarhet och motståndskraft ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ KA 2003-03-26 19 19

Vad är BBIC? Forskning Grundprinciper ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ KA 2003-03-26 20

Grundprinciperna 1. Barn och unga i centrum 2. Teoretiska utgångspunkter - utvecklingsekologisk syn - andra teorier om barns och ungas utveckling 3. Likvärdiga möjligheter för alla barn 4. Samarbete med barn och deras familjer 5. Samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ KA 2003-03-26 21

Grundprinciperna 6. Identifiera resurser och svårigheter 7. Insatser under utredningens gång 8. Utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser 9. Kunskap och beprövad erfarenhet KA 2003-03-26 22

Barnet som subjekt och aktör Titti Mattsson (2006) Rättssystemet är tydligt i sitt budskap att barn ska betraktas som ett subjekt, med gradvis stigande möjlighet att kunna agera i samband med frågor som rör henne eller honom personligen. Barnet ska betraktas som subjekt med fullt människovärde och med egna kunskaper och erfarenheter. Barnet ska betraktas som en individ med handlingsförmåga och med gradvis stigande rätt att få påverka sitt liv. Denna syn på barnet ska råda i relationer mellan barn och socialnämnd, domstol, familjehem, och mellan barn och vårdnadshavare. KA 2003-03-26

Barns delaktighet Familjehemsplacerade barn involveras i livsavgörande beslut till skillnad från andra barn. Viktigt att fundera över: när ska barnet medverka, varför ska barnet medverka och på vilket sätt ska barnet medverka KA 2003-03-26

KA 2003-03-26

Vad är BBIC? Dokumentationssystem Forskning Grundprinciper formulär, stöddokument. IT-funktionsbeskrivning Forskning Grundprinciper ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ KA 2003-03-26 26

Formuläröversikt ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ KA 2003-03-26 27

Vad är BBIC? Mötes- struktur Dokumentationssystem Forskning formulär, stöddokument. IT-funktionsbeskrivning Forskning Grundprinciper ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ KA 2003-03-26 28

Mötesstrukturen med koppling till formulär INSATSER I ÖPPENVÅRD Planeringsmöte Genomförandeplan senast samma dag insats börjar Uppföljningsmöte Genomförandeplan Protokoll uppf.möte 1:a 4 v. efter P-möte därefter var 6:e mån Utredning Vårdplan Placeringsmöte Placeringsinformation senast samma dag placering börjar Planeringsmöte Genomförandeplan senast 2 v. efter att placering börjat Uppföljningsmöte Övervägande Omprövning Protokoll uppf.möte inom 3 mån. efter P-möte, därefter var 6:e mån ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ PLACERING I SAMHÄLLSVÅRD 29

Placeringsinformation Innehåller praktisk information som är viktig i inledningsskedet av placeringen kontaktuppgifter vardagsrutiner umgänge Innehåller möjlighet för samtycke till medicinsk vård Ska upprättas senast samma dag som barnet placeras. ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ KA 2003-03-26

Genomförandeplan Svarar på frågorna: hur ska insatsen genomföras, vem ansvarar för vad och när ska det ske? Ska upprättas senast två veckor efter att barnet placerats och ska följas upp minst var sjätte månad. ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ KA 2003-03-26

Uppföljning en form av avstämning Lagkrav att ett övervägande eller omprövning görs var sjätte månad när barn är placerade. Vad har barnet för uppfattning om pågående insatser? Vad har vårdnadshavarna för uppfattning om pågående insatser? Vad har omsorgsgivarna för uppfattning? Fungerar pågående insatser? Behövs kompletterande insatser? KA 2003-03-26

Basen – faktorer i familj och miljö BARNET Familj och miljö Barnets behov Föräldrarnas förmåga Arbete ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Boende Ekonomi Lokalsamhällets resurser Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Social integrering 33

Barnets behov BARNET Föräldrarnas förmåga Barnets behov Hälsa Utbildning BARNET Familj och miljö Barnets behov Föräldrarnas förmåga Känslo- och beteende- mässig utveckling Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 34

Föräldrarnas förmåga BARNET Föräldrarnas förmåga Barnets behov Grundläggande omsorg BARNET Familj och miljö Barnets behov Föräldrarnas förmåga Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 35

Triangeln BARNET Föräldrarnas förmåga Barnets behov Familj och miljö Hälsa Grundläggande omsorg Utbildning BARNET Familj och miljö Barnets behov Föräldrarnas förmåga Säkerhet Känslo- och beteende- mässig utveckling Känslomässig tillgänglighet Identitet Stimulans Familj och sociala relationer Vägledning och gränssättning Socialt uppträdande Klara sig själv Stabilitet Arbete ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Boende Ekonomi Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Lokalsamhällets resurser Social integrering 36

Det tredelade föräldraskapet BARNET Föräldrar Socialtjänst Vårdgivare ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ KA 2003-03-26 37

Det tredelade föräldraskapet Teamet runt barnet Vänner/socialt nätverk Hälso- och sjukvård BARNET Föräldrar Socialtjänst Skolbarnomsorg Vårdgivare Släktingar ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Förskola/skola KA 2003-03-26 38

Vändpunkter KA 2003-03-26

Vändpunkter Vändpunkter och förändringsprocesser S A Berglund 2007 När sker vändpunkter: speciella situationer och händelser speciella människor och relationer ökad medvetenhet och mognad KA 2003-03-26

En studie om samhällsvård för barn i Västernorrland KA 2003-03-26

Hur kan samhällsvård för barn studeras? Studier om effekter för samhällsvård är ofta dyra och svår att genomföra. Sammanbrott ett mått på hur socialtjänsten klarar av att genomföra samhällsvård. Sammanbrott har länge varit internationellt erkänt. Det finns en nationell studie i Sverige. Återplaceringar är ytterligare ett mått på stabilitet i samhällsvården.

Vad är sammanbrott? Ett tydligt sammanbrott är när samhällsvården för barnet avbryts oplanerat utifrån att: barnet vägrar stanna kvar eller rymmer hela tiden. socialtjänsten är missnöjd med omsorgen om barnet. omsorgsgivaren avbryter i strid med vad socialtjänsten vill.

Vad är återplaceringar? Återplacering innebär att barnet flyttar hem men sedan återigen måste placeras i dygnsvård. I denna studie används ett år som uppföljningstid efter avslutad placering.

Sammanbrott och återplaceringar Frekvens för sammanbrott varierar mellan 20-50 %, Vinnerljung m.fl. studie visade på 30-37 %. Sammanbrott är ingen tillfällighet utan mer ett icke kontextberoende problem. Sammanbrott har betydelse för vårdens kvalité och barnens framtida vuxenliv. Forskning om upplevelsen av sammanbrott är bristfällig men barn har beskrivit sin barndom som ”hit och dit” och ”hoppig”. Frekvens för återplaceringar är mellan 20-30 %.

Syftet Studiens övergripande syfte är att: analysera vilka faktorer som påverkar stabiliteten för barn i samhällsvård och hur bristande stabilitet i samhällsvården upplevs av barn, barnens biologiska föräldrar, omsorgsgivare och socialsekreterare?

Kunskapsbidrag Översiktlig kunskap om samhällsvård för barn. Kunskap om vilken insats som har störst möjligheter att genomföras utifrån barnets problematik. Aktuell kunskap om frekvens och samband för sammanbrott. Kunskap om frekvens och samband för sammanbrott gällande yngre barn. Kunskap om konsekvenser av sammanbrott.

Delstudie ett Syftet är att undersöka frekvens samt analysera vilka faktorer som ökar respektive minskar risken för sammanbrott och återplacering för barn i samhällsvård. aktstudie barn 0-16 år som påbörjade placering 2005 och 2006 i Västernorrlands län. följer placeringarna i två år samt ett år efter avslut.

Delstudie två Syftet är att förstå och analysera hur sammanbrott upplevs av barnen, biologiska föräldrarna, omsorgsgivarna och socialsekreterarna. djupintervjuer 3-6 månader efter sammanbrottet intervjuer med barn, biologiska föräldrar, omsorgsgivare och socialsekreterare.

Egna erfarenheter av sammanbrott som familjehem?! Kommer socialtjänstens arbete med BBIC att påverka ditt uppdrag som familjehem/ omsorgsgivare och i så fall hur? Egna erfarenheter av sammanbrott som familjehem?! KA 2003-03-26