Bilder av skolan Resultat från OECD/PISA KG Karlsson Maria Edholm

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Rapport Allmänheten om vegetarisk mat Djurens Rätt
Forskning och fakta om arbetslivet och skolan
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten?
Föräldramöte 12 september 2011
Provbetyg – Slutbetyg Likvärdig bedömning? En statistisk analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolan,
Exempel utifrån ett antal målområden
Elever med utländsk bakgrund -
Idrottslärare om astma
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Föräldramöte 11/ Välkomna till Syskonavdelningarnas föräldramöte 2011.
Mål och betygskriterier
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
En reviderad läroplan för förskolan
Välkommen till kursen i Statistik och geometri!. -Vad är matematik? -Vad är uppdraget? > Förmågor och centralt innehåll i Lgr11 -Varför och hur den här.
Projektföljeforskning
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
Struktur och ledning Rektor Styrelse samt ansvar: Tony Roth, rektor
Roserberg Systematiskt säkerhetsarbete VT 2007 Föreläsning av Leif Svanström En säker och trygg kommun.
LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Regional utveckling BILD 1 Resultat av enkät till landstingspolitiker
K ALLE K ARLSSON IUP vt J AG GÅR I SKOLAN FÖR ATT …
En presentation av projektet om hur intresse och måluppfyllelse kan utvecklas för teknik och naturvetenskapliga ämnen. Paul Pakkala 25/
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Stockholm stad Förskoleundersökning 2013
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Fastighetsbyrån Konjunkturundersökning Oktober 2012.
Sammanställning genomförd av: Susanne Malmquist, Codeq AB.
SKOLAN, PISA OCH FÖLJDER AV EN MARKNAD ALMEDALEN 2014 GUNNAR BERG K G KARLSSON MAGNUS OSKARSSON MITTUNIVERSITETET.
Tillsammans kan vi förbättra resultaten i skolan Anna Ekström, Generaldirektör Skolverket.
Enkätresultat för Grundskolan Elever 2014 Skola:Hällby skola.
Information till föräldrar Madenskolan Hösten 2014
Ta ställning och handla!
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
U N G D O M S S T Y R E L S E N Demokrati och mänskliga rättigheter Svenska folkets kunskaper och värderingar.
De huvudsakliga resultaten av OECD:s undersökning Pisa
Konsumenter om Svanen och EU Ecolabel Om undersökningen Utförd av: Response Analys, Oslo i dec 2010 Cirka personer från respektive land Totalt.
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
Stockholm stad Familjedaghem 2013 Staden totalt Presentation Om undersökningen Frågorna i enkäten Inför läsning av rapporten Svarsfrekvens Resultat –Staden.
Brukarundersökning socialpsykiatri Kön 1. Man16 (44%) 2. Kvinna20 (56%)
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever ( per klass)
Greppa Näringen Medlemsundersökning, kvartal 1. 1.
1 Vad visar PISA -undersökningarna? KEFUDAGEN Den 4 juni 2013 Anita Wester, Skolverket OH-mallen.
S © Synovate Sweden AB. Allmänhetens syn på bankerna 2008 April 2008 Project #:
Syftet med rapporten Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer Diskutera orsaker till utvecklingen Analysera konsekvenserna för likvärdigheten.
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Grundskola Föräldrar 2013 Grundskoleenkät - Föräldrar Enhet:Gillberga skola.
Kvalitetsredovisning Resultat för grundskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Finns det en nyckel till Finlands framgång i matematik?
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
Enkätresultat för Grundskolan Föräldrar 2014 Skola - Gillberga skola.
Stockholm stad Förskoleundersökning 2013 Norrmalm stadsdel.
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Vara kommun Grundskoleundersökning 2014 Föräldrar 2 Levene skola årskurs 5 Antal svar 2014 för aktuell årskurs i skola: 12 Antal svar 2014 för årskurs.
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever Enhet: Gillberga skola.
ASTRONOMI.
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Stockholm stad Förskoleundersökning 2013 Skarpnäck stadsdel.
LPP i Geografi ht Varför läser vi Vad skall vi gå igenom?
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Kvalitetsanalys – förskola och skola i Nacka år 2017
Presentationens avskrift:

Bilder av skolan Resultat från OECD/PISA KG Karlsson Maria Edholm Magnus Oscarsson Marcus Sundgren PISA nationellt centrum Mittuniversitetet Härnösand OECD/PISA

OECD/PISA

OECD/PISA

Syftet med PISA-studier I PISA mäts läsförståelse, matematiskt och naturvetenskapligt kunnande Datainsamling 2000, 2003, 2006, 2009 … Fånga det samlade kunnandet hos 15-åringar, omvärldskunskap. I vilken grad bidrar respektive lands utbildningssystem till att eleverna är rustade att möta framtiden? Utgår ej från läro- och kursplaner OECD/PISA

Varför deltar Sverige i PISA? Mervärde utöver den kunskap vi får från vår nationella uppföljning och utvärdering Ett generellt mått på svenska elevers prestationer i ett internationellt perspektiv Trendresultat i relation till andra länder Mått på effektiviteten i länders utbildningssystem Underlag för politiska beslut OECD/PISA

Internationella studier och Sveriges resultat Mätning Population Läsförståelse Matematik Naturvetenskap FIMS 1964 13-åringar Avgångsklasser i gymn. I botten Genomsnitt FISS 1970/71 10-åringar 14-åringar I topp SIMS 1980 13-14-åringar (år 7) SISS 1983 10-åringar (år 4) 14-åringar (år 8) Avg.klasser i gymn. (N & T) Över genomsnitt IEA LF 1991 9-åringar TIMSS 1995 13-åringar (år 7) Avg.klasser (generalister) Avg.klasser (N & T) PISA 2000 15-åringar PISA 2003 TIMSS 2003 Skolår 8 Under genomsnitt OECD/PISA

PISA 2006 Omkring 400 000 elever deltog. Dessa representerade omkring 23 miljoner femtonåringar i de 57 ländernas skolor. I Sverige deltog 4 621 elever i 198 skolor. Majoriteten av eleverna var femtonåringar och gick i grundskolans år nio. Ett fåtal gick i skolår åtta och i gymnasiet. Nationellt centrum för OECD/PISA i Sverige ligger vid Mittuniversitet i Härnösand. På uppdrag av skolverket sköts det praktiska genomförandet av undersökningen och där ligger ansvaret för naturvetenskap och läsning. KG Karlsson är nationell projektledare och ansvarar tillsammans med Magnus Oscarsson för naturvetenskap. Karin Taube ansvarar för läsning. Maria Edholm ansvarar för all administration. Stockholms Universitet ansvarar för Matematiken i PISA. Astrid Petersson och Ingmar Ingemansson OECD/PISA

PISA provet Eleverna gör ett två timmars prov, med uppgifter från de olika områdena Elevenkät med bakgrundsdata Skolenkät till rektorerna OECD/PISA

Scientific Literacy De kompetenser och kunskaper som krävs för att fungera i ett modernt samhälle är många och skiftande.. Dessa kompetenser och kunskaper sammanfattas i PISA med begreppet literacy. Naturvetenskap Den utsträckning i vilken en person Har naturvetenskaplig kunskap och använder den kunskapen för att identifiera frågor, skaffa ny kunskap, förklara natur-vetenskapliga fenomen. Visar förståelse för naturvetenskapens roll som mänsklig kunskap och undersökningsmetod Engagerar sig i företeelser med naturvetenskaplig anknytning och i naturvetenskapens idéer som en reflekterande medborgare. OECD/PISA

Kompetenser i naturvetenskap Förklara företeelser naturvetenskapligt (53 uppgifter) Kunna tillämpa naturvetenskaplig kunskap i en given situation. Kunna beskriva eller förklara företeelser med hjälp av naturvetenskap och förutsäga förändringar. Kunna identifiera korrekta beskrivningar, förklaringar och förutsägelser. Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar (24 uppgifter) Kunna känna igen frågor som går att undersöka med naturvetenskapliga metoder. Kunna identifiera nyckelord för att söka efter naturvetenskaplig information. Ha kunskap om de viktigaste kännetecknen på en naturvetenskaplig undersökning. Använda naturvetenskapliga fakta och argument (31 uppgifter) Kunna tolka naturvetenskapliga argument samt dra och kommunicera slutsatser. Kunna identifiera antaganden, fakta och resonemanget bakom slutsatser. Kunna reflektera över de samhälleliga konsekvenserna av naturvetenskapliga och tekniska framsteg. OECD/PISA

Innehåll i naturvetenskap Fysikaliska system (17) Materiens struktur Materiens egenskaper Kemiska förändringar Kraft och rörelse Energi och energiomvandlingar Växelverkan mellan energi och materia Levande system (25) Celler Människan Populationer Ekosystem Biosfären Jorden och rymden (12) Jordens struktur Jordens energi Förändringar av jorden Jordens historia Jorden som planet i rymden Tekniska system (8) Teknikens roll Relation mellan naturvetenskap och teknik Begrepp Viktiga principer OECD/PISA

Sammanhang ”Hälsa” (26) ”Naturresurser” (17) ”Miljö” (20)   ”Hälsa” (26) ”Naturresurser” (17) ”Miljö” (20) ”Risker” (15) ”Naturveten-skapens frontlinjer” (27) Personlig Hålla sig frisk, förhindra olyckor, diet Egen användning av resurser och energi Egen sophantering Risker på personlig nivå, beslut om bostad och dylikt Naturfenomen, sport och fritidsaktiviteter, musik, tekniska ”prylar” Samhällelig Sjukdomskontroll, kostråd, folkhälsa Livskvalitet, produktion och distribution av mat, energiförsörjning Avfallshantering, lokalt väder Produktsäkerhet, bedömning av risker med brottslighet Nya material, genteknologi, vapenteknologi, transport Global Epidemier, global spridning av sjukdomar Förnyelsebara system, befolkningstillväxt Biologisk mångfald, hållbar utveckling, jordförstöring Klimatförändring, krig Rymden, universums ursprung och struktur OECD/PISA

OECD/PISA

Resultat på de olika kompetensskalorna OECD/PISA

Resultat på de olika innehållsskalorna OECD/PISA

Huvudresultat Naturvetenskap På OECD-snitt totalt Svenska elever starka på kunskaper inom naturvetenskap Svenska elever svagare på kunskaper om naturvetenskap Vissa könsskillnader inom underområden Ingen signifikant ändring, men liten relativ försämring OECD/PISA

OECD/PISA

Huvudresultat matematik På genomsnittlig OECD-nivå Liten försämring hos de duktigaste eleverna Ingen signifikant ändring, men liten relativ försämring OECD/PISA

OECD/PISA

Svenska elevers resultat i läsning 2000-2006 OECD/PISA

Huvudresultat läsning Svenska elever fortfarande mycket goda läsare Sverige klart över OECD-genomsnittet Viss försämring hos de allra svagaste läsarna Stora könsskillnader – dubbelt så hög andel pojkar bland de svagaste läsarna OECD/PISA

Likvärdighet – 6 indikatorer Total variation i elevresultat: Sverige ungefär på OECD-genomsnittet Effekt på resultat av elevens egen socioekonomiska bakgrund: OECD/PISA

Likvärdighet – 6 indikatorer Variation i resultat mellan skolor: Mindre skillnader mellan skolor i Sverige jämfört med OECD Skillnader i skolors socioekonomiska sammansättning: Mindre skillnader i Sverige jämfört med OECD Effekt på resultat av skolans socioekonomiska sammansättning: Mindre effekt i Sverige jämfört med OECD OECD/PISA

Likvärdighet – 6 indikatorer Skillnader mellan infödda och elever med utländsk bakgrund: Infödda-svenskfödda elever med utländsk bakgrund: 48 poäng (OECD: 55p) Infödda-utlandsfödda elever med utländsk bakgrund: 78 poäng (OECD: 58p) Svårt att jämföra länder pga att sammansättning och invandringspolitik varierar mellan länder OECD/PISA

Likvärdighet i ett internationellt perspektiv Sverige har ett av de mest likvärdiga skolsystemen Finland inte bara det land med bästa resultaten utan har även det mest likvärdiga skolsystemet OECD/PISA

Förändringar i likvärdighet sedan 2000 och 2003 För fem av sex indikatorer syns inga förändringar över tid För en indikator, variation i resultat mellan skolor syns en fortsatt och tilltagande uppåtgående trend för Sverige OECD/PISA

OECD/PISA

Vad kännetecknar länder som lyckas bra i PISA och andra internationella studier? Sammanhållet (icke-differentierat) skolsystem Elever med högt läsengagemang och engagemang för skolan generellt Höga förväntningar, lust till lärande, fasta regler, gott klassrumsklimat, goda relationer mellan lärare och elever Fokus på elevprestation i kombination med hög grad av självstyre på skolnivån OECD/PISA

En exempeluppgift OECD/PISA

Exempeluppgift OECD/PISA

OECD/PISA

OECD/PISA

OECD/PISA

OECD/PISA

PISA 2006 Naturvetenskap i fokus …intresse… …engagemang OECD/PISA

Intresse och engagemang för naturvetenskap Intresse för naturvetenskap Visar nyfikenhet inför naturvetenskap och naturvetenskapliga frågeställningar och upptäckter. Visar vilja att lära sig mer inom naturvetenskap, med användning av olika resurser och metoder. Visar vilja att söka information och har ett stabilt intresse för naturvetenskap, inklusive att överväga en yrkeskarriär med anknytning till naturvetenskap. Stöd för naturvetenskapliga undersökningar Inser vikten av att beakta olika naturvetenskapliga perspektiv och argument. Stöder användningen av fakta och rationella förklaringar. Uttrycker behovet av logik och noggrannhet för att dra slutsatser. Ansvar för naturresurser och miljö Visar personligt ansvar för hållbar utveckling. Visar insikt om miljökonsekvenser av eget handlande. Visar vilja att agera för att bevara naturresurser. OECD/PISA

Miljö. Andel elever som ser följande miljöfrågor som allvarliga problem för sig själva eller andra i sitt land. Sverige OECD OECD (min-max) Luftföroreningar 83 92 82-98 Energibrist 67 82 62-97 Utdöendet av växter och djur 76 84 69-95 Skogsavverkning för markexploatering 74 62-95 Vattenbrist 52 45-97 Kärnavfall 78 52-92 Svenska elever visar tillsammans med finska minst oro för miljön. OECD/PISA

Optimism om miljön. Andel elever som tror att problemen nedan kommer att minska under de kommande 20 åren Sverige OECD OECD (min-max) Luftföroreningar 19 16 9-30 Energibrist 25 21 12-33 Utdöendet av växter och djur 14 7-22 Skogsavverkning för markexploatering 12 13 5-18 Vattenbrist 18 10-28 Kärnavfall 23 15 7-32 OECD/PISA

Naturvetenskapens värde i stort Naturvetenskapens värde i stort. Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden Sverige OECD OECD (min-max) Framsteg inom naturvetenskap och teknik förbättrar i allmänhet människors levnadsförhållanden 89 93 87-98 Framsteg inom naturvetenskap och teknik bidrar i allmänhet till att förbättra ekonomin 74 80 65-95 Framsteg inom naturvetenskap och teknik medför i allmänhet sociala fördelar 67 75 53-93 OECD/PISA

Naturvetenskapens värde för den enskilda personen Naturvetenskapens värde för den enskilda personen. Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden Sverige OECD OECD (min-max) Jag kommer att använda naturvetenskap på många sätt när jag blir vuxen 59 64 44-84 Naturvetenskap är mycket betydelsefullt för mig 45 57 44-91 Jag tycker att naturvetenskap hjälper mig förstå saker omkring mig 69 75 64-92 OECD/PISA

Framtida ambitioner. Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden Sverige OECD OECD (min-max) Jag skulle vilja läsa naturvetenskap efter gymnasiet 26 31 17-55 Jag skulle vilja ägna mitt liv åt att syssla med avancerad naturvetenskap 13 21 12-49 Jag skulle vilja arbeta med naturvetenskapliga projekt när jag blir vuxen 20 27 17-58 Jag skulle vilja arbeta med ett yrke som har med naturvetenskap att göra 30 37 23-64 OECD/PISA

Fritidsaktiviteter. Andel elever som gör följande mycket ofta eller regelbundet Sverige OECD OECD (min-max) Tittar på TV-program om naturvetenskap 11 21 8-47 Lånar eller köper böcker om naturvetenskap 2 8 2-27 Besöker webbsidor som handlar om naturvetenskapliga ämnen 5 13 5-31 Lyssnar på radioprogram om framsteg inom naturvetenskapen 3 7 1-24 Läser naturvetenskapliga tidskrifter eller artiklar om vetenskap i tidningar 12 20 8-43 Besöker en naturvetenskaplig förening 1 4 1-18 OECD/PISA

Självtillit. Andel elever på respektive fråga som uppger att de skulle klara den lätt eller med lite ansträngning. Sverige OECD OECD (min-max) Känna igen vilken naturvetenskaplig fråga som ligger till grund för en tidningsrapport om ett hälsoproblem 67 74 61-76 Förklara varför jordbävningar förekommer oftare i en del områden än i andra 80 76 62-83 Beskriva antibiotikas roll vid behandlingen av sjukdomar 53 59 33-77 OECD/PISA

Elevers intresse Tittar vi sambandet mellan intresse och prestation ser vi en motsägelsefull bild tona fram OECD/PISA

Resultat för nedre resp övre kvartil för resp index Intresse och resultat Motivation och värdesättande Resultat för nedre resp övre kvartil för resp index Omsorg om miljö 496-496 Optimism om miljön 514-489 Naturvetenskapens värde i stort 464-546 Naturvetenskapens värde för den enskilda personen. 469-539 Framtida ambitioner i naturvetenskap 472-545 Fritidsaktiviteter 469-537 Självtillit i naturvetenskap 452-561 OECD/PISA

Huvudresultat intresse Naturvetenskap Lågt intresse totalt Starka samband i Sverige mellan intresse och resultat Hur ökar vi intresset??? OECD/PISA

PISA nationellt centrum Tack PISA nationellt centrum Härnösand OECD/PISA