Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Elisabeth Beijer, FoU i Väst/GR Karin Olsson, RFHL-Oberoende Göteborg
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Utredande text - källkritik.
Mål med samverksanssystemet
Samtala om böcker.
Hur kan vi arbeta mot mobbning. eller Hur kan vi arbeta för vänskap
Patient- och anhörig perspektiv på heldygnsvården, avdelning 1
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Brukarfokus i biståndshandläggning
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Delaktighet för hållbar utveckling Reflekterande arbetsplatser i Karlstad, Forshaga och Grums kommun För.
Demokrati.
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Liten introduktion till Wiki’n som KunskapsDatabas
Här skriver ni in namnet på ert förändringsarbete Här skriver ni in er enhet Här skriver ni in vilka som deltagitKontaktperson: adress: tel: e-post:
Brukarinflytande Skövde 16 april. Innehållet idag  Vad är brukarinflytande?  Hur kan vi göra? Skövde 16 april.
verksamhetsförklaring
Att arbeta praktiskt.
AU Digital samverkan LO Process
Arbetsplan för skolbiblioteket
BILD 1-20 Idag Varför ska barn komma till tals? Kaffe Vad behövs? (Vilka förutsättningar?) Hur kan det gå till? Barnperspektiv och barnets eget.
Vårdplaneringsmötet ur patientens perspektiv
Mindfulness – en hjälp på vägen
Kompetensutvecklingsprojektet Koh-I-Noor
Ledningssystem i sjukvården
Patientsäkerhetsronder
Betydelsen av samverkan inom hälso- och sjukvården
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Utvärdering av BBIC på Södertörn
Växjö kommun,  Kommunala högstadieskolor, Växjö kommun  Administratörer, kulturaktörer, koordinatorer och elever  Delaktighet som värde och praktik.
1 Vilka trender syns över landet Goda exempel och aktuella rekommendationer.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Om konsten att bedöma trovärdigheten hos det du ser, hör och läser
+ Aktiviteter inom projektet: Evidensbaserad praktik inom funktionshinderområdet Hanna Egard, följeforskare
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
FYRA VÄGAR TILL MEDBORGARMAKT. Brukarinflytandets olika nivåer: ■ INDIVIDNIVÅ När du som individ själv deltar i planering och val av vård (lagstadgat.
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Riva murar – Bygga broar
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Regional utveckling möter socialtjänst -lärdomar och reflektioner från utvärderingen av URBAL i Härryda kommun. Anna Johansson FoU i Väst/GR.
Nöjda brukare? Ingalill Stefansson Mikael Vallström.
Introduktion till Motiverande samtal (MI)
Delaktighet.
1 Vad innebär missbruksutredningen för Västra Götaland Sveriges Kommuner och Landsting
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
U t v e c k l i n g s c e n t r u m BRA MOTTAGNING - ett utvecklingsprogram med fokus på tillgänglighet och vårdmiljö.
Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 12 april 2011 KA
Psykiatrisk vård och omsorg med kunskap och värdigt bemötande Prio-projektet.
Förslag på pilot: FoU-växthus i Nacka kommun version 0.2.
LGR 11 Innehåll 1. Skolans värdegrund och uppdrag
Brukares erfarenheter i samband med en personalutbildning i psykiatrisk rehabilitering Camilla Bogarve.
Västernorrlandsmodellen används för att lyssna till barn som brukare
EBP-cirkel 4: Delaktighet BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
Ett steg vidare för evidensbaserad praktik till nytta för brukare och patienter Fjärde steget i reformen av myndigheter Samlad, effektiv och behovsanpassad.
Vestlin Vår värdegrund Vi utgår ifrån följande tankar och begrepp Alla människors lika värde Värdigt åldrande Respekt, självbestämmande, integritet,
Hälsofrämjande bemötande En logopeds arbete med personer som har utvecklingsstörning och autism Helene Ahnlund, AKO 2015.
Samhälle Mål: ”Gotland erbjuder hög livskvalitet med social rättvisa, inomregional balans och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka.
LEDSTJÄRNOR HSL-ENHETEN
Välkommen till Baskurs ”Riskbruk, missbruk och beroende”
Strategi för patient- och brukarmedverkan
Delat beslutsfattande och SIP
Regionalt utvecklingsarbete evidensbaserad praktik inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. Sammanställning av intervjuer med.
Samordnare samsjuklighet
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Elisabeth Beijer, FoU i Väst/GR
Presentationens avskrift:

Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg

Boendestöd – Olika perspektiv… Vi upplever att många brukare har svårt att uttrycka sina önskningar och det är någonting man måste träna upp, genom att regelbundet uppmuntras att komma med idéer och förslag. I intervjuerna framkommer det att många brukare tar stor hänsyn till att personalen har mycket att göra och lite resurser, och anpassar sina önskemål efter detta.

Brukarrevision Brukarerfarenheter

FoU och brukarinflytande – Vem är kunden? Vilket ansvar har vi som FoU att samarbeta med socialtjänsten och hälso-och sjukvårdsystemets ”brukare”, för att stödja delaktighet och inflytande? Ska FoU:s resurser, kunskap och metoder vara tillgänglig på samma sätt som vi försöker vara för praktiker? Kan man systematisera kunskap, utifrån brukarnas egen erfarenhet, för att utveckla en evidensbaserad praktik som tar brukarnas kunskap på allvar?

Brukare som aktörer i FoU-arbete Brukarmedverkan i kunskapsutveckling Brukarperspektiv i forskning Brukare som aktörer i forskning - PAR Brukarstyrd forskning

Systemen är till för de som behöver dem… Som personal behöver vi utveckla vår förmåga i konsten att bemöta och vi behöver anpassa våra organisationer, våra system efter de människor vi har som uppdrag att möta. Så det inte blir tvärtom. Vi behöver hjälp av själverfarna personer i vår strävan att skapa en god psykiatrisk vård. Christer Johansson Chef Psykosteamet och Psykiatriska Akutteamet Uddevalla

Vad är brukarrevision – Varför FoU? Det kan vara en studie som har samma metodologiska angreppssätt som forskning men där personer med egen erfarenhet av funktionshinder står för frågeformulering, materialinsamling och analys.

Varför brukarrevision? :(Ershammar/Denhov) . Utvärdering och granskning har tidigare ansetts endast vara en uppgift för forskare och myndigheter. Men det finns starka argument för varför även representanter för brukarna ska granska den vård och omsorg de tar del av; * Självbestämmande * Kunskap * Maktutjämning * Återhämtning (Delaktighet i äterhämtningsprocessen)

“Men sedan vid själva intervjuarna så var det viktigt att man var uppmärksam på om det var någon som inte vågade prata eller man såg om det var någon som ville säga något och då gällde det ju att spinna på och få med alls röster.” (Brukarrevisor)

Eftersom man varit patient själv kan det vara lätt att hitta beröringspunkter och få förtroende… det mest centrala med brukare som intervjuare är ju möjligheten till patientens förtroende, man har ju en viss förståelse för hur det kan kännas. De flesta vill inte säga vad som helst till personal men kan ha lättare att berätta för en person som vet hur det är att vara patient.

”Bieffekter”

Effekter av brukarrevision? Verksamheterna får ett nytt verktyg för utveckling Kopplingen till FoU ger revisorerna och processen ökad legitimitet Personal och brukare i verksamheten upplever personer med egen erfarenhet som en viktig kunskapskälla – Det kan höja brukarnas röst i verksamheten

“Istället för att uppleva det (den egna erfarenheten) som en nackdel kan man se det som en fördel, att vara behövd, ha kompetens och granska.” (Brukarrevisor)

FoU och brukarinflytande – Vem är kunden? Vilket ansvar har vi som FoU att samarbeta med socialtjänsten och hälso-och sjukvårdsystemets ”brukare”, för att stödja delaktighet och inflytande? Ska FoU:s resurser, kunskap och metoder vara tillgänglig på samma sätt som vi försöker vara för praktiker? Kan man systematisera kunskap, utifrån brukarnas egen erfarenhet, för att utveckla en evidensbaserad praktik som tar brukarnas kunskap på allvar?