Immigrant-institutet ¤ Immigrant-institutet är en frivillig organisation med syfte att vara ett nationellt forsknings- och dokumentationscentrum om invandrare, flyktingar och rasism i Sverige. ¤ Immigrant-institutet fungerar också som sekretariat för andra invandrarorganisationer. ¤ Institutet bildades 1973 och har sitt säte i Borås.

Invandringens betydelse för Sverige Varje ny invandrargrupp har tillfört Sverige något nytt. Medeltiden: flera av Sveriges städer var tyskspråkiga. Sverige på 1600-talet: vallonerna tillförde ny kunskap och utvecklade järnhanteringen på så sätt att Sverige kunde bli en stormak i Europa. Göteborg på 1600-talet: staden grundlades av holländare, skottar, engelsmän och andra europeiska invandrare, av vilka många lämnat flera spår efter sig, antingen själva eller genom deras ättlingar: Dickson, Chalmers m.m. Idag: Nu finns det så många grupper att det är svårt att peka någon särskild grupp. Många individer har präglat Sveriges politiska och kulturliv. Johan Dunker (grundare av Helsingborgs hamn), Herbert Felix (felix-produkter), Ernest Thiel, son till en invandrare (Ernest Thiel och Knut Wallenberg lyckades ta lån för Sveriges industrialisering i slutet på 1800-talet), Bicky Chakraborty (hotellägare), Salvatore Grimaldi (cykelkung), Carlos Zoéga (Zoega kaffe), Rudolf Meidner (pensionsfondernas fader)

Invandringens betydelse för Sverige Jerzy Einhorn (föreståndare för Radiumhemmet), Georg Klein, Harry Schein (skapare av Svenska filminstitutet), familjen Bonnier, Hjalmar Mehr (barn till invandrare och finansborgarråd i Stockholm på 60-talet) Man kan hävda att dessa namn bara är anekdoter i Sveriges historia. Antalet framstående personer är dock för stort för att ignorera dem. Invandrare i regeringen: Laila Freivalds, Ibrahim Baylan, Nyamko Sabuni. Barn till invandrare i regeringen: Olof Palme, Pierre Schori, Leif Pagrotsky, Jan Nygren (tilltänkt kandidat till ordförande i Socialdemokraterna som tackade nej) och några till. Inom kulturlivet är antalet invandrare så stort att jag hänvisar till de kataloger som Immigrant-institutet publicerat på www.immi.se/kultur. Astrid Lindgren utan Ilon Wikland eller Georg Riedel? Sverigedemos försöker göra Astrid Lindgren till sin ikon, när hon var och är lika viktig för oss invandrare och för många utländska barn i världen.

Invandringens betydelse för Sverige Vad säger statistiken? Sverigedemos bygger sina teorier kring ”massinvandring” på statistiken. Ofta förblir de oemotsagda på grund av att man måste ha tillgång till den samlade statistiken för att lämna ett tillfredsställande svar. Så här ser det ut för 2009: Invandring 2009: Totalt 102449 Inkomna ansökningar om asyl: 24194 varav ensamkommande barn 2 250 Arbetsmarknad: 20863 Svenska medborgare: 18517 Med rätt att invandra av andra olika anledningar: 65187

Invandringens betydelse för Sverige Fördelning av uppehållstillstånd: Asyl – Konventionsflyktingar 1804 Asyl – Skyddsbehövande 5967 Asyl – Synnerligen ömmande omständigheter 979 Asyl – Tidsbegränsat tillstånd 132 Verkställighetshinder 395 Kvotflyktingar 1936 Anhöriga 24361 Anhöriga till flyktingar 9276 Arbetsmarknad 20863 Studerande 13312 EES-uppehållsrätter 17619 Adoptivbarn 619 Besök 4346 Övriga 840

Invandringens betydelse för Sverige In- och utvandring: Immigrant-institutet var först i att sätta ihop in- och utvandring för att visa att det finns flera dimensioner i statistiken:

Invandringens betydelse för Sverige Lite mer statistik: Från 1941 till 2009: Invandrare 2 919 580 Därav svenska medborgare 374 695 Utvandrare 1 623 041 Därav svenska medborgare 581 841 Utrikesfödda 2009 1 337 965

Kostnader för invandringen

Kostnader för invandringen Så fördelas kostnaderna: Utgiftsområdet Invandring i Budgetpropositionen får ett anslag på 6 933 miljoner kronor (ca 6,9 miljarder kronor) i budgetpropositionen för 2005. Anslagen är avrundade till närmaste heltal - därför stämmer inte alltid totalsumman om man summerar delposterna. Andel av budget: ca 0,9% av statsbudgetens föreslagna utgifter Får man räkna med alla andra kostnader såsom skola, arbetsmarknad, försvar, etc som en kostnad för invandring genom att fördela kostnaderna per invånare? Svaret generellt är nej. Det skulle leda till en absurd situation. Det finns dock vissa poster inom de andra anslagsområden som kan avskiljas som specifika för just invandring.

Kostnader för invandringen Arbetsmarknaden Arbetsmarknadsinsatser syftar till att skapa jobb åt arbetslösa. Kostnaderna har generellt uppskattats som lägre än de framtida vinsterna av att bli sysselsatt. Därför kan man bara eventuellt räkna effektiviseringsvinster av olika arbetsmarknadsinsatser eller, mot förmodan, kostnader för bortkastade insatser. Kostnader och vinster delas gemensamt att alla i samhället. Generella insatser mot arbetslöshet skulle göra större nytta för samhället. När det gäller invandrare så är den vitigaste insatsen inte särskilda åtgärder som förstärker deras svaghet i arbetsmarknaden utan att man slutar diskriminera invandrarna vid anställning eller befordran. I den mån det finns arbetslösa invandrare blir det alltså inte en kostnad för invandringen, utan en kostnad som måste läggas på kontot diskriminering.

Kostnader för invandringen Flyktingmottagning i kommunerna Sverigedemos ställer krav på många kommuner att redovisa kostnaderna för invandringen. Detta berättigade krav blir oftast mycket lätt att redovisa och de flesta av kommunerna kan plocka fram siffrorna mer eller mindre direkt, då de har ett konto för statligt bidrag för antalet flyktingar de tar emot och ett annat konto för redovisning av bidragets användning. Det statliga bidraget ska täcka alla de kostnader som kommunen har i samband med flyktingmottagningen den första tiden. Vissa kommuner kan till och med redovisa vinst genom effektiv användning av resurserna, slussning av flyktingarna in i arbetsmarknaden, etc., medan andra kommuner sparar pengar enbart av snålhet.

Kostnader för invandringen Lars Jansson skrev 2002 en bok "Mångkultur eller välfärd" med underrubriken "Sverige berikar andra folk till priset av ökande kostnader och mindre välfärd”. Boken är sverigedemos bibel och reklameras så fort tillfälle ges. Den mildaste kritiken man kan göra av Lars Jansson är att hans räknesätt är ytterst originellt. Han räknar upp alla samhällskostnader, sedan delar han dem enligt vad han kallar för "solidaritetsprincipen", vilket inte alls har med solidaritet att göra. Riksdagens beslut om solidariskt finansierad välfärd betyder inte att var och en ska bidra lika mycket, utan att var och en ska bidra efter skatteförmåga. Jansson räknar ut att majoriteten av invandrarna arbetar inom låglöneyrken, om de inte är arbetslösa. De bidrar därför med en mindre summa än de högavlönade svenskarna till skatter och därmed kostar de mer än andra till samhället. Har Jansson en enda sekund tänkt på hur det skulle bli om alla som arbetar i låglöneyrken skulle få högre lön? Då skulle han inte behöva skriva om "kostnader", utan om "bidrag till samhället".

Kostnader för invandringen Lars Jansson påstår att kostnaderna för invandringen är 267 miljarder kronor per år. Som stöd till detta räknar han samhällets totala omsättning och delar den med antalet svenskar resp invandrare som är mottagare av olika förmåner. Förutom att räknesättet i sig är ovanligt, så lyckas Jansson ofta räkna samma poster två gånger. Han räknar t.ex. transfereringar från arbetslöshetskassan som en kostnad, för att sedan lägga till uteblivna skatteintäkter på grund av arbetslöshet också som en kostnad. Han glömmer dessutom att minska kostnaderna med de intäkter som genereras genom att alla bidrag på ett eller annat sätt konsumeras och nära hälften av konsumtionen går tillbaka till samhället i form av moms, personskatter, avgifter etc.

Vinster av invandringen

Vinster av invandringen Mycket går inte att mäta: Livskvalité, affärer med utlandet, bättre vård, ökade intäkter i samhället, flera sysselsatta (enbart Migrationsverket sysselsätter över 5000 personer, de flesta svenskar, som i sin tur bidrar ekonomiskt genom skatterna, precis som sysselsatta i andra verksamheter), rimlig bemaning i sjukvården, möjlighet att gå på restaurang, ha städade kontor och arbetsplatser (jag skulle bli förvånad om sverigedemos städar själva sina arbetsplatser), kollektivtrafik, etc. I stort sett alla de verksamheter där invandrarna är överrepresenterade är en vinst för Sverige, undantaget den brottsliga verksamheten, som alltid är en förlust för samhället, oberoende av vem som är förövaren (flertalet brott, ca 85%, begås fortfarande av svenskar).

Invandringens betydelse för Sverige Så fördelas kostnaderna: Utgiftsområdet Invandring i Budgetpropositionen får ett anslag på 6 933 miljoner kronor (ca 6,9 miljarder kronor) i budgetpropositionen för 2005. Anslagen är avrundade till närmaste heltal - därför stämmer inte alltid totalsumman om man summerar delposterna. Andel av budget: ca 0,9% av statsbudgetens föreslagna utgifter Får man räkna med alla andra kostnader såsom skola, arbetsmarknad, försvar, etc som en kostnad för invandring genom att fördela kostnaderna per invånare? Svaret generellt är nej. Det skulle leda till en absurd situation. Det finns dock vissa poster inom de andra anslagsområden som kan avskiljas som specifika för just invandring och vi ska redovisa dem alltefter vi klarar av att gå igenom dem. Arbetsmarknaden Arbetsmarknadsinsatser syftar till att skapa jobb åt arbetslösa. Kostnaderna har generellt uppskattats som lägre än de framtida vinsterna av att bli sysselsatt. Därför kan man bara eventuellt räkna effektiviseringsvinster av olika arbetsmarknadsinsatser eller, mot förmodan, kostnader för bortkastade insatser. Kostnader och vinster delas gemensamt att alla i samhället. Generella insatser mot arbetslöshet skulle göra större nytta för samhället. När det gäller invandrare så är den vitigaste insatsen inte särskilda åtgärder som förstärker deras svaghet i arbetsmarknaden utan att man slutar diskriminera invandrarna vid anställning eller befordran. I den mån det finns arbetslösa invandrare blir det alltså inte en kostnad för invandringen, utan en kostnad som måste läggas på kontot diskriminering. Invandringens betydelse för Sverige Sveriges industrialisering i slutet på 1800-talet påskyndades av dels företagsamma invandrare, dels återvandrare från främst USA. Ca en tredjedel av utvandrarna från Sverige under 1840-1930 återkom till Sverige med pengar, nya idéer, nya företag. Utvandringen innebar också en viktig ventil för Sverige, som då inte hade möjlighet att försörja alla sina invånare. Dagens invandring skiljer inte sig från gårdagens. Nya idéer, pengar, flyttar över gränserna. Transfereringar kan bli upp till 10% av ett lands inkomster för vissa länder, som Ecuador, Filippinerna. Ett land utan invandring stagnerar på alla områden.

Myter om brottslighet Enligt Brå finns det totalt sett inte någon större signifikativ skillnad i brottslighet. De variationer som finns kan förklaras av andra aspekter än nationalitet. Fängelserna De svenska fängelserna är överfulla och platserna upptas av utländska medborgare, sägs det. Till och med Kriminalvårdsstyrelsen tycker att man skulle kunna spara en del om man kunde sända dessa utländska medborgare direkt till deras hemland och avtjäna straffet där. Det är rätt, om vi tänker på att flertalet utländska medborgare i fängelserna inte är invandrare. Det är fel, om man tror att fängelserna skulle sluta vara överfulla, eftersom ett utbyte av fångar förutsätter också att svenska medborgare i utländska fängelser skulle få sitt straff i Sverige. Om det finns ca 370 utlänningar (2008) i de svenska fängelserna, så har utrikesdepartementet uppgift om ca 170 svenskar (2008) i andra länders fängelser, och det är bara de svenskar som departementet har kännedom om. Antalet svenskar i utländska fängelser kan vara mycket större.

Myter om brottslighet I Kriminalstatistiken för 2001, sidan 202 lämnar Brå en förklaring till den högre andelen utländska medborgare en viss dag under året: "Av totalt 9300 personer som togs in i anstalt år 2001 var cirka 2300 utländska medborgare (25 procent). Andelen utländska medborgare av samtliga personer som tagits in i kriminalvårdsanstalt har varierat mellan 19 och 25 procent sedan år 1991. Ser man på beläggningen i anstalterna vid en vid tidpunkt är andelen utländska medborgare av samtliga personer aningen större än om man ser till antalet intagna under ett år. År 2001 var andelen utländska medborgare i anstalt den 1 oktober 27 procent. Anledningen till skillnaderna är att en större andel av de utländska medborgarna döms till långa fängelsestraff jämfört med de svenska medborgarna.” Ett enklare statistiskt räkneexempel: fyra svenska medborgare och en utländsk medborgare, proportionerna 80/20%. Svenskarna sitter inne en månad och utlänningen 4 månader (för samma sorts brott). Proportionen blir en svensk och en utlänning samtidigt, eller 50/50 i stället för 80/20.

Invandrarföreningar, ett äldre inslag i samhället Att invandringen inte är något nytt illustreras av att en del invandrarföreningar är äldre än flertalet idag aktiva svenska föreningar. Det norska samfundet i Stockholm bildades i slutet av 1800-talet och har hunnit passera 100-års jubileet. Även i Borås bildades 1900 Tyska verkmästareföreningen, som senare bytte namn till Tyska föreningen och finns ännu idag. Likaså den italienska föreningen i Nacka, Societá Assistenziale Italiana, som bildades 1905 och vars främsta uppgift då var av social karaktär. De valloner som kom till Sverige på 1500- och 1600-talet, och som var få till antalet då, kan idag räkna med över en miljon ättlingar.

Vad är rasism? Rasism Rasism innebär att personer eller grupper av personer tror att deras ursprung och etnisk tillhörighet är förmer än andras och därmed anser sig ha rätten att diskriminera de andra på grund av deras tillhörighet Olika grader: Fördomar Främlingsrädsla Främlingsfientlighet Diskriminering Vardagsrasism Strukturell rasism Felaktigt använda ord: Åldersrasism Omvänd rasism Termer associerade till rasism Antisemitism Islamofobi Antiziganism Nazism Hatbrott

Några former av diskriminering Barn födda i Sverige: lika examen – utländskt namn – sorteras bort från början Utlandsfödda: Krav på onödig kompetens, bl.a. språkkunskaper inom vissa arbeten Ovilja att värdera betyg på grund av ursprung – t.ex. läkare och ingenjörer från asiatiska länder som studerat i väst Krav på ”social kompetens” - svårt att mäta Några former av strukturell diskriminering: Flyktingmottagandens krav på omhändertagande Kurser och kurser i stället för arbete Saknar karriärmöjlighet genom avsaknad av viss formell kompetens som förvärvas t.ex. via interna eller externa kurser Krav på svenskt medborgarskap

Sverigedemos på frammarch? Sverigedemos är dagligen på nätet och deltar med inlägg på alla sidor som tillåter kommentarer, vare sig det är SvT, Aftonbladet, Dagens nyheter, etc. Med bloggar leder de läsarna till helt andra frågor och vi översvämmas av brus som är svårt att ta sig igenom. Argumenten måste bemötas på ett eller annat sätt, men kanske inte alla Att vara emot invandring är inte rasistiskt Att skylla på invandrare är rasistiskt Viktigt att rösta: för en röst på ett annat parti behöver sverigedemos två röster för att vinna över – det är inte riktigt statistiskt sant men en tankeställning – valet avgörs av marginalväljarna – därför är det viktigt att vinna över dem till ett främlingsvänligare parti

Invandring – en del av samhället Gränser och hinder mellan länderna är något vi lever med idag. Det har inte alltid varit så. På 1600-talet kunder man röra sig någorlunda fritt mellan länderna i Europa Pass infördes i Sverige 1913 efter första invandringslagen, som svar på en motion 1906 av riksdagsmannen Luthander från Göteborg om att invandrare fördärvade Sverige. Det som Luthander skrev i sin motion då är ungefär detsamma som sverigedemos skriver idag i sina skrifter Invandringen är inte enbart positivt – det finns också negativa sidor när människorna möts – låt oss då lösa dessa problem - tillsammans

Invandring – en del i samhällsutvecklingen Tack för att ni lyssnade Miguel Benito Immigrant-institutet www.immi.se info@immi.se Vill du stödja institutets verksamhet? Välkommen som medlem!