Vattenplaner på gårdsnivå Kan hög produktionsnivå och god vattenstatus förenas? Arne Joelsson Länsstyrelsen Halland 1

Svaret är ja – näringsförlusterna från jordbruksmarken kan minska betydligt men ….. Det finns områden som p g a långtgående specialisering har en struktur som lägger hinder i vägen Kostnaderna kan bli höga, men skördenivåerna bör kunna bibehållas Kvävebegränsande åtgärder kan ofta vara mer generella och bör kunna kombineras med generella styrmedel Fosforbegränsande åtgärder är mer platsspecifika och kräver ofta lokal kunskap och individuella bedömningar Styrmedel som ger den enskilde stor frihet vid valet av åtgärder vinner större acceptans 2

Aquarius Vattenplaner på gårdsnivå Delprojekt inom Interreg Nordsjöprojektet Aquarius Lantbrukaren som vattenförvaltare i ett förändrat klimat

Smedjeån

Finns det någon förbättringspotential kvar? Tillbakablick Laholmsbukten 1980-talet: Algblomning – Syrebrist - Döda bottnar Åtgärdsprogram 1988: Föreskrifter för jordbruket – Kväverening Ökade krav i tillståndsprövningen 1990-talet: Stora investeringar i jordbruket, enskilda avlopp och reningsverk, våtmarker 2000-talet: Miljöstöd ( bl.a. fånggrödor, skyddszoner, våtmarker) LIP 2010-talet: Miljökvalitetsnormer, 38-listan, Miljöstöd, LOVA Finns det någon förbättringspotential kvar?

Tot N-trender i Smedjeån

Aquarius syfte Utveckla tekniska, ekonomiska, juridiska verktyg för en integrerad skötsel av mark och vatten Skapa möjligheter till deltagande/medverkan för planering och genomförande Utnyttja aktuella forskningsresultat i skötseln (framför allt med hänsyn till klimatförändringar) Skapa användarnätverk som fungerar även efter projektet  

Vattenplaner på gårdsnivå Förutsättningar för minskad näringsbelastning och anpassning till ändrade nederbördsförhållanden 8

Pilotgårdar Urvalskriterier: Slumpmässigt stratifierat urval av heltidsjordbruk 10 gårdar ( 9 deltog) Medelstora och större gårdar Olika produktionsinriktning Typiska för södra Halland

Pilotgårdar Omfattande datainsamling på varje gård Vattenanvändning för bevattning Markavvattning och problem med översvämningar Markkartor, jordarter, odlade grödor, växtföljder Växtnäringsanvändning och jordbearbetning Ett antal gemensamma möten med lantbrukarna, länsstyrelsen och konsulten 10

Pilotgårdar Beräkningar för nuvarande och anpassad jordbruksdrift Bevattningskapacitet i relation till vattentillgången Anpassad gödsling till Jordbruksverkets riktlinjer Kväveutlakningen beräknad med STANK in MIND Förutsättning Oförändrad odlingsinriktning Ingen skördesänkning 11

En vattenplan för gården Exempel på innehåll Sänkt gödslingsnivå, särskilt avseende fosfor Minskad höstspridning av stallgödsel, nedbrukning Ökad odling av fånggrödor, minskad bearbetning och övergång till vårbearbetning Markering av erosionskänsliga områden, behov av skyddszoner Anläggning av våtmarker/bevattningsdammar 12

Beräknad maximal bevattningskapacitet, l/sek totalt på alla gårdar från olika källor Flödet i Smedjeån är MLQ vid Smedjebron (källa Johan Kling), alltså medellågvattenföring, 300 l/sek

Slutsatser – bevattning/avvattning Bevattningskapaciteten för uttag ur Smedjeån enbart från dessa 10 gårdar motsvarar 2/3 av MLQ De flesta hade redan idag vattnat mera om det fanns vatten och vill skapa nya dammar och våtmarker Klimatförändringarna kommer att öka bevattningsbehovet Vissa lågt liggande områden får större problem med markavvattningen – nya höjddatabasen är ett bra karteringsunderlag Här finns mer att säga men jag har inte hunnit gå igenom alla anteckningarna riktigt

En rad åtgärder kan genomföras direkt i känsliga områden utan några ytterligare utredningsinsatser Ingen stallgödsel på markytan under vintern Kontrollera täckdikenas funktion Anpassa skiftesindelning för att undvika ytavrinning Fosforgödsla efter grödans behov

Fosforgödsling på nio gårdar, blå stapel Fosforgödsling på nio gårdar, blå stapel. Röd stapel visar den gödslingsnivå som motsvarar Jordbruksverkets riktlinjer Gård 3, 8 mjölkproduktion Gård 7 ska börja med stg, har ingen idag Gård 1,2 6,7 har inga djur 17 17

Nuvarande stallgödseltillförsel (röd) och vid alternativ gödslingsplan som motsvarar Jordbruksverkets riktlinjer (grön) Gård 3, 8 mjölkproduktion Gård 7 ska börja med stg, har ingen idag Gård 1,2 6,7 har inga djur

Beräknad utlakning för nuläge samt i alternativ växtodlingsplan

Slutsatser - växtnäring Gödslingen behöver minska för att motsvara officiella gödslingsriktlinjer N med 10 kg/ha, P med 8 kg/ha, K med 11 kg/ha Kväveutlakningen från 9 av gårdarna kan minska med ca 15 ton per år eller ca 10 kg/ha om alla kända åtgärder sätts in Anläggning av våtmarker på dessa gårdar kan minska belastningen med ytterligare 2 ton per år

Slutsatser - växtnäring Fosfortillförseln med stallgödsel behöver minska med motsvarande 15000 ton flytgödsel per år för att anpassas till SJV:s riktlinjer – nettokostnad ca 0,5 milj kr per år för transport till områden där fosforgödslingen sker med handelsgödsel Vattenplanerna är inte företagsekonomiskt försvarbara utan kräver finansiering utifrån för att kunna genomföras 21 21

Förbättringspotentialen är betydande Hur får vi anpassningarna till stånd?