Kvävestrategi Bildspel Uppdaterat 2016. Kväveflödet i marken NO 3 - NH 4 + N 2, N 2 O NH 3 Organiskt N NH 4 + Utlakning Nitrifikation Immobilisering Mineralisering.

En presentation över ämnet: "Kvävestrategi Bildspel Uppdaterat 2016. Kväveflödet i marken NO 3 - NH 4 + N 2, N 2 O NH 3 Organiskt N NH 4 + Utlakning Nitrifikation Immobilisering Mineralisering."— Presentationens avskrift:

1 Kvävestrategi Bildspel Uppdaterat 2016

2 Kväveflödet i marken NO 3 - NH 4 + N 2, N 2 O NH 3 Organiskt N NH 4 + Utlakning Nitrifikation Immobilisering Mineralisering Kvävgas- o lustgas- avgång (denitrifikation) Ammoniak -avgång

3 Antropogen nettobelastning för kväve till havet för åren 1995, 2000 och 2006 Källa: Naturvårdsverkets rapport 5965, juni 2009.

4 Kväveutlakning i olika delar av Sverige Källa: Näringsbelastning till Östersjön och Västerhavet, Naturvårdsverkets rapport 5815, 2009

5 Total kvävetillförsel till Östersjön Källa: Fifth Baltic Sea Pollution Load Compilation (PLC-5),Baltic Sea Environment Proceedings No 128.

6 Sveriges miljömål – slutbedömning 2015 ›Ingen övergödning –  ›”Halterna av övergödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.” ›Grundvatten av god kvalitet -  ›”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.” ›Begränsad klimatpåverkan -  ›”Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedels- produktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.” Källa: Mål i sikte, Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering, Naturvårdsverkets Rapport 6662, 2015

7 Utsläpp av växthusgaser i Sverige

8 Faktorer som påverkar utlakningen ›Ej påverkbart ›Klimat ›Jordart ›Påverkbart ›Gröda ›Jordbearbetning ›Stallgödseltillförsel (mängd och tidpunkt) ›Gödslingsintensitet

9 Jordartsskillnad Halvering vid ca 25 % lerhalt Utlakning kg/ha

10 Utlakning från ett skifte, växtodlingsgård i Skåne Källa: Institutionen för mark och miljö, SLU.

11 Utlakning från ett skifte, växtodlingsgård (djur från 2002) i Halland = sockerbetor Källa: Institutionen för mark och miljö, SLU. = vallbrott

12 = vall insådd i annan gröda = vallbrott = enbart vall Utlakning från ett skifte, mjölkgård (eko från 1989) i Sörmland Källa: Institutionen för mark och miljö, SLU. = åkerböna

13 Utlakning från ett skifte, växtodlingsgård i Östergötland Källa: Institutionen för mark och miljö, SLU.

14 Fånggröda - Bearbetning på hösten Källa: Myrbeck Å., Rapport nr 3, 2005, Avdelningen för precisionsodling, SLU

15 Fånggröda - Tidpunkt för brytning Källa: Myrbeck, Å. 2010, Jordbearbetningens årsrapport 2009. Rapporter från Jordbearbetningen, nr 116. SLU, Uppsala

16 Fånggröda - Årsmån Källa: Aronsson H. och Torstensson G. Rapport nr 75, 2003. Avd. för Vattenvårdslära, SLU och Aronsson H. et al Rapport nr 113, 2009. Avd. för Vattenvårdslära, SLU

17 Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Metan från djurhållningen Lustgas från kväve Kol i mark Koldioxid från fossil energi Utsläpp från inköpta varor

18 Koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv) - gemensam ”valuta” för växthusgaser 1 kg koldioxid = 1 kg CO 2 -ekv 1 kg metan = 25 kg CO 2 -ekv 1 kg lustgas = 298 kg CO 2 -ekv

19 Metan från flytgödsellager, vad påverkar?

20 Gödselns temperatur viktig för metanbildning Rodhe m.fl., 2008. JTI-rapp.370 Exempel på temperaturvariationer i ett gödsellager i Halland

21 Ammoniak från djurproduktionen Stall Flyt Fast Djup % ›Foderstat ›Byggnad ›Täckning behållare ›Fyllning under täcke ›Torv i ströbädd ›Snabb nedbrukning ›Bandspridning ›Nedmyllare ›Spridningstidpunkt LagringSpridning kvar till grödan

22 Lagring av fastgödsel Vilka faktorer påverkar avgången av växthusgaser från fastgödsellager? Åtgärder för att minska avgången?

23 Lustgas från mark

24 (Baserad på Firestone & Davidson, 1989, samt Sylvia m.fl., 1998) Denitrifikation från mark

25 Utlakning och denitrifikation beroende på jordart Sand Lättlera Styv lera Utlakning (kg N/ha) Denitrifikation

26 N 2 O-N i % av tot-N: Bandspridn 0,3%, täckt ytmyllning 1,1% Dessutom: NH 3 indirekt N 2 O, påverkan tillverkning min-N, min-N i mark Ammoniak (NH 3 ) och lustgas (N 2 O) Bandspridning jämfört med täckt ytmyllning (Rodhe & Pell, 2005)