Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning 60 000 ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak 40 000 ton (90% av totala avgången) 157.

En presentation över ämnet: "Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning 60 000 ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak 40 000 ton (90% av totala avgången) 157."— Presentationens avskrift:

1 Kvävestrategi

2 Förluster av kväve och pengar Utlakning 60 000 ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak 40 000 ton (90% av totala avgången) 157 000 ton N ca 1,5 miljarder kr 50-60 kg N /ha Lustgas 8 000 ton (6-7 % av totala utsläppen) Kvävgas 50 000 ton Över- gödning och försurning Över- gödning och nitrat Ingen miljöeffekt

3 Kväveflödet i marken NO 3 - NH 4 + N 2, N 2 O NH 3 Organisk N NH 4 + Utlakning Nitrifikation Immobilisering Mineralisering Kvävgas- o lustgas- avgång (denitrifikation) Ammoniak- avgång

4 Källfördelning N och P till omgivande hav Fosforutsläpp till vatten. Naturvårdsverket Rapport 5364Naturvårdsverket. TRK Rapport 5247 KväveFosfor

5 Sverigekartan för kväveutlakning

6 Kväveförluster till ytvatten Source:EEA, 2005

7 Källa: Helcom, PLC -4

8 Syrebrist vid havsbotten

9 Klorofyllhalten april-nov 2005 mg/m 3

10 Kväve från stallgödsel kg/ha

11 Intensitet, djur och kväve

12 Köttproduktion kg per ha jordbruksmark inkl. permanent bete Källa: FAO, 2001

13 Mjölkproduktion kg producerad per ha jordbruksmark Källa: FAO, 2001

14 Äggproduktion kg per ha jordbruksmark Källa: FAO, 2001

15 Orsaker till minskad utlakning av kväve från jordbruk 1995-2003 Källa: Jordbruksverket

16 Minskning av kväveutsläpp till vatten i Skåne Regionalt miljömål -25 % Lantbruk- 1500 ton (12 %) Våtmarker - 1000 ton Reningsverk - 1500 ton (50 %) Industri - 400 ton (60 %) Sektorsmål i Skåne Industri Reningsverk Våtmarker Lantbruk Utsläppsminskning Källa: Länsstyrelsen i Skåne

17 Faktorer som påverkar utlakningen  Klimat  Jordart, sand, lättlera resp styv lera Ej påverkbart Påverkbart  Gröda  Jordbearbetning  Stallgödseltillförsel inkl. tidpunkt  Gödslingsintensitet

18 Jordartsskillnad Halvering vid ca 25 % lerhalt Utlakning kg/ha

19 32 års kväveutlakning från ett skifte på en växtodlingsgård i Skåne Röda staplar: sockerbetor Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

20 29 års kväveutlakning från ett skifte på en växtodlingsgård (djur från 2002) i Halland Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

21 31 års kväveutlakning från ett skifte på en mjölkgård (eko från 1989) i Sörmland Gröna staplar: vall (inklusive insådd) Svarta staplar: vallbrott Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

22 Åtgärder minskad utlakning

23 Ammoniak försurar marken Steg 1: 2 NH 3 + H 2 SO 4 (NH 4 ) 2 SO 4, neutraliserar tex svavelsyra NH 4 + H+H+ NO 3 - HCO 3 - NH 4 + + 2 O 2 NO 3 - + H 2 O + 2 H + Sänker pH! Steg 2 : När NH 4 + når marken tas en del upp med viss försurning Steg 3 :Huvuddelen nitrifieras med försurande effekt Steg 4 :Nitratkvävet tas upp utaneffekt på pH

24 Minskning av kväveutsläpp till luft Nationellt mål -15 % - 12 % - 45 % - 27 % Källa: Länsstyrelsen i Skåne

25 Minskning av kväveutsläpp till luft Regionalt mål i Skåne -20 % Ca -75 % Källa: Länsstyrelsen i Skåne

26 Ammoniakutsläpp i Europa Ca 80% kommer från jordbruket varav det mesta från stallgödsel. Källa: EU rapport Nutrient Management in European Countries. April 2002. www.emep.int ton NH 3 /2500 km 2 Ammoniakavgång 1999 (50 km x 50 km rutnät)

27 Ammoniak från djurproduktionen Stall Flyt Fast Djup % Foderstat Byggnad Täckning behållare Fyllning under täcke Torv i ströbädd Snabb nedbrukning Bandspridning Nedmyllare LagringSpridning kvar till grödan

28 Denitrifikation främst på lerjord men mkt stor variation mellan år ! Principskiss för ett ”normalår! Sand lättlera Styv lera Utlakning (kg N/ha)Denitrifikation Risken för både utlakning och denitrifikation ökar med ökad djurtäthet och ökad mullhalt