Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas FÖRELÄSNING 4 Arbetslöshet Arbetsmarknadspolitik Litteratur: kapitel 9 och 10, (F&J) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Bestånd och flöden på arbetsmarknaden Utanför arbetskraften 16-64 år 1 400 000 Arbetslösa 230 000 Sysselsatta 4 100 000 b. 400 000 a. 200 000 c. 315 000 d. 315 000 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Flöden in och ut från arbetslöshet Inflödet till arbetslöshet a) Individer utanför arbetskraften vilka blir arbetslösa när de slutfört sin utbildning eller har avslutat en hemmaperiod med barn b) Sysselsatta som blir arbetslösa. Utflödet från arbetslöshet c) Arbetslösa som lämnar arbetskraften för att till exempel utbilda sig eller gå i pension. d) Arbetslösa som blir sysselsatta. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Strukturell och konjunkturell arbetslöshet Strukturell arbetslöshet Långsiktig jämviktsarbetslöshet, också benämnd naturlig arbetslöshet. Konjunkturell arbetslöshet Kortsiktig, cyklisk arbetslöshet som beror på konjunkturläget. Faktisk arbetslöshet = strukturell arbetslöshet + konjunkturell arbetslöshet. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Strukturell arbetslöshet = klassisk arbetslöshet + friktionsarbetslöshet Klassisk arbetslöshet Den del av den strukturella arbetslösheten som beror på för hög reallön i jämvikt. Skapar köer till jobb, d.v.s. långa arbetslöshetstider Friktionsarbetslöshet Den del av den strukturella arbetslösheten som beror på att det tar tid att matcha arbetssökande med lediga platser. Ju längre matchningstid, desto högre arbetslöshet © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Klassisk arbetslöshet och lönebildning Lönesättningskurvan Den av fackföreningar begärda lönen som en funktion av sysselsättning. Arbetsutbudskurvan Den av enskilda individer begärda lönen som en funktion av sysselsättning. . © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Arbetsmarknaden Sysselsättning med monopolistiska fackföreningar Fackföreningens lönesättningskurva (LS) Monopollön Klassisk arbetslöshet Efterfrågan på arbetskraft Arbetsutbud (AU) Lön vid perfekt konkurrens Sysselsättning vid perfekt konkurrens Antal personer Reallön © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Vad påverkar lönekraven? produktivitet inflation fackföreningens grad av monopol arbetslöshetsersättning förhandlingsnivå © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Puckelhypotesen Puckelformat långsiktigt samband mellan reallön alternativt arbetslöshet och grad av centralisering i förhandlingssystemet. Sambandet säger att stora fackförbund som inte förhandlar centralt ger den högsta reallönen och den högsta arbetslösheten. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Puckelhypotesen Reallön, arbetslöshet Grad av centralisering Låg Hög © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Hysteresis Hysteresis Arbetslöshetens tendens att bita sig fast vid sin nivå oavsett vad som föranlett att arbetslösheten hamnat på just denna nivå. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Insider-outsidermodellen Insiders Sysselsatta, vilka enligt insider-outsider-modellen kan begära en högre lön än arbetslösa till följd av att de sitter i en bättre förhandlingsposition. Outsiders Arbetslösa, vilka enligt insider-outsider-modellen inte kan bjuda under sysselsattas löner till följd av att de befinner sig i en sämre förhandlingsposition. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Friktionsarbetslöshet och sök- och matchningsproblem Generösare arbetslöshetsersättning kan leda till längre söktider och därmed högre friktionsarbetslöshet Hysteresis p.g.a. friktionsarbetslöshet Långvarig arbetslöshet kan leda till försämrad kompetens och därmed högre friktionsarbetslöshet. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Typer av arbetslöshet, orsaker och politik © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Den höga arbetslösheten i Sverige under 1990-talet Beveridgekurva Negativt samband mellan lediga platser och arbetslöshet. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Beveridgekurvan: teori Lediga platser Arbetslöshet Skift utåt av Beveridgekurvan p.g.a. försämrad matchningsförmåga Rörelse längs Beveridgekurvan p.g.a. konjunkturförändring © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Den svenska Beveridgekurvan skiftade ut under 1990-talet Den svenska Beveridgekurvan skiftade ut under 1990-talet. Det horisontella skiftet tyder på en uppgång i friktionsarbetslösheten med 2 procent. En förklaring till uppgången i friktionsarbetslöshet kan vara det ökade antalet tillfälliga anställningar under 1990-talet. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Tillfälligt anställda i Sverige 1987-2009 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Arbetsmarknadspolitik Aktiv arbetsmarknadspolitik Arbetsförmedling arbetsmarknadsutbildning sysselsättningsskapande åtgärder. Passiv arbetsmarknadspolitik arbetslöshetsersättning till de som tillhör en arbetslöshetskassa aktivitetsstöd (223 kronor per dag) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program 1980-2010 i Sverige © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Passiv arbetsmarknadspolitik Moral hazard i arbetslöshetsförsäkringen När arbetslösheten görs mer dräglig genom aktiv och passiv arbetsmarknadspolitik, kan den enskildes incitament att söka jobb minska. Problemet dämpas genom kontroll av den arbetssökande självrisk i form av karensdagar självrisk i form av mindre än 100 procents ersättningsgrad tidsbegränsade åtgärder. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Aktiv arbetsmarknadspolitik Undanträngningseffekt Effekt av en åtgärd som hjälper enskilda individer att få arbete, men som samtidigt minskar möjligheten för andra att få arbete. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder och dess effekter © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur