Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet"— Presentationens avskrift:

1 Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet
Historiskt sett så är inflationen hög då arbetslösheten är låg, och tvärtom. Under talen tänkte många att politikerna kan välja: Vill vi ha låg arbetslöshet eller låg inflation? Välj vilket du vill!

2 Fig 15.1 Phillipskurvan Forskare tog fram Phillipskurvor baserade på historiska observationer. Båda finns samtidigt, det är alltså inte så extremt som i Keynesianska modellen. Förklaring på kort sikt: Om arbetslösheten är låg och företagen går på högvarv så trissas både löner och priser upp Och tvärtom Sidan 205 Figur 15.1

3 Phillipskurvan och AU Phillipskurvan säger att om Arbetslösheten är låg & BNP hög så blir det högre inflation. Alltså lutar AU positivt som i kap 12 (men inte som i kap 13) Analysen av stabiliseringspolitiken blir som i kap 12: Expansiv stab pol ⇒ lägre arbetslöshet & högre BNP & inflation

4 Två synsätt på Phillipskurvan
1 Rehn-Meidnerska modellen Flytta kurvan inåt (möjliggör lägre arbetslöshet) Genom att hålla nere friktions- och strukturarbetslösheten Med hjälp av aktiv arbetsmarknadspolitik 2 Acceptera Phillipskurvan som den är Ingen risk för hög inflation och hög arbetslöshet samtidigt Det är ett ekonomisk-politiskt smörgåsbord Aktiv stabiliseringspolitik

5 Fig 15.3 Inflation och arbetslöshet i Sverige sedan 1950-talet
Sidan 208 och 209 Figur 15.3

6 Phillipskurvan på lång sikt
Antag att arbetslösheten är lägre än NAIRU [the Non-Accelerating Inflation Rate of unemployment] (och alltså BNP högre än potentiell BNP). Dvs högkonjunktur och överhettning. Vad händer på kort sikt: Både löner och priser upp. (Vi kan avläsa på Phillipskurvan) Vad händer på långs sikt: Folk kräver höga ökningar av reallönen (den nominella lönen – inflationen) för att vilja jobba över. Efter ett år ser folk att inflationen stigit. De kräver då ännu högre nominell löneökning nästa år. Inflationen blir ännu högre. Folk kräver ännu högre nominell löneökning.

7 Fig 15.4 Den vertikala Phillipskurvan (om vi inte startar i lågkonjunktur)
Vi börjar i A med NAIRU Genom expansiv politik hamnar vi i B. Inflationen är högre än i A. Folks inflationsförväntningar stiger. Både löntagare och företag ändrar sitt beteende. När inflationsförväntningarna och lönekraven stiger flyttas hela Phillipskurvan uppåt. Till slut hamnar vi i D med högre inflation & högre inflationsförväntningar men arbetslösheten är tillbaka i NAIRU Sidan 210 Figur 15.4

8 Fig 15.5 Expansionspolitik på kort och lång sikt (om vi inte startar i lågkonjunktur)
Potentiell BNP svarar mot NAIRU. Genom expansiv politik flyttar AE åt höger och vi hamnar i B. Inflationen ger efter en tid ökade inflationsförväntningar och därmed högre nominella löneökningar. Detta flyttar AU åt vänster. Vi landar i D med högre inflation & BNP tillbaka i potentiell BNP och arbetslösheten tillbaka i NAIRU Sidan 211 Figur 15.5

9 Lärdomar av den vertikala Phillipskurvan
Friktions- och strukturarbetslöshet kan inte botas med efterfrågestimulans Om arbetslösheten är lika med eller lägre än NAIRU [inte lågkonjunktur] så ska man inte bedriva efterfrågepolitik. Men Keynesiansk arbetslöshet kan. Om arbetslösheten är högre än NAIRU [lågkonjunktur] så ska man bedriva efterfrågepolitik.

10 Figur 15.6 Åtstramning mot stagflation (tvärtom mot 15.4)
Vi börjar i D med NAIRU Genom kontraktiv politik hamnar vi i E. Inflationen är lägre än i D. Folks inflationsförväntningar sjunker. Både löntagare och företag ändrar sitt beteende. När inflationsförväntningarna och lönekraven sjunker flyttas hela Phillipskurvan nedåt. Till slut hamnar vi i A med lägre inflation & lägre inflationsförväntningar men arbetslösheten är tillbaka i NAIRU Sidan 212 Figur 15.6

11 15.7 Åtstramningspolitik på kort och lång sikt (tvärtom mot 15.5)
Genom kontraktiv politik flyttar AE åt vänster och vi hamnar i E. Den lägre inflationen ger efter en tid sjunkande inflationsförväntningar och därmed lägre nominella löneökningar. Detta flyttar AU åt höger. Vi landar i A med lägre inflation & BNP tillbaka i potentiell BNP och arbetslösheten tillbaka i NAIRU Sidan 213 Figur 15.7

12 Om åtstramningspolitiken
Användes i USA och Europa på 1980-talet, Sverige tidigt 1990-tal. Många länder fastnade i punkten F (hög arbetslöshet och långsamt sjuknade inflation) under flera år. Detta kan tyvärr leda till att NAIRU stiger och potentiell BNP sjunker pga. hysteresiseffekten. Ju snabbare förväntningarna anpassar sig till den strama politiken, desto mindre plågsam och utdragen blir effekten på arbetsmarknaden. Sätt att ändra inflationsförväntningarna snabbare: RB är trovärdig Fackföreningar, arbetsgivare och den offentliga sektorn agerar som om de trodde på RB

13 Fig 15.8 Utbudspolitik är inte stabiliseringspolitik i första hand
Syftar mer på att öka potentiell BNP än att sänka NAIRU. Reformera ekonomins struktur Begreppet används oftast om en politik som bygger på avregleringar och skattesänkningar. Sidan 215 Figur 15.8

14 Fig 15.9 Lafferkurvan När skattesatsen ökar så väljer alltfler att arbeta svart, arbeta i Norge, skatteplanera/fuska, arbeta hemma, leva på besparingar eller samhället. Å andra sidan Inkomsteffekten gör att man arbetar mer Skatten kan användas till saker som ökar viljan att betala skatt, BNP, potentiell BNP eller tillväxt Sidan 216 Figur 15.9

15 Summering På kort sikt finns det ett negativt samband mellan inflation och arbetslöshet. På lång sikt kan man inte sänka arbetslösheten under NAIRU genom att låta inflationen stiga. Den långsiktiga AU är vertikal som i kap 12. (Vi bortser från ränta och växelkurser)


Ladda ner ppt "Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet"

Liknande presentationer


Google-annonser