Regionala trafikförsörjningsprogram En vägledning och ett verktyg för att komma igång Sveriges Kommuner och Landsting Svensk Kollektivtrafik REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Ett strukturerat arbetssätt Nuläge En gemensam vision och värdegrund Avgränsningar och strategiska val Realistiska och mätbara mål Åtgärder för att nå målen Genomförande, vem gör vad? Ekonomiska konsekvenser, samhällsnytta , finansiering Uppföljning REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Syfte, avgränsningar och strategiska val En visions- och värdegrundsbaserad målstyrningsmodell Uppdraget Nuläge Vision Värdegrund Syfte, avgränsningar och strategiska val Mål Aktiviteter Organisation Ekonomi Uppf Tom Vår metod BSC LEAN LOTS TQM USK ISO Vårt gemen- samma arbetssätt Vårt gemen- samma språk Vår verktygs- låda

REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Steg 1 Nuläge Hur har kollektivtrafiken och privatbilismen utvecklats? Hur stor är kollektivtrafikens marknadsandel? Hur ser resebehoven ut? Vad tycker resenärerna? Vilka starka och svaga sidor finns? Hur kan vardagsresandet komma att förändras? Vilket är samhällets behov av kollektivtrafik i syfte att bidra till en hållbar utveckling när det gäller miljö, regional utveckling mm? Vilka intäkter och kostnader genererar kollektivtrafiken? Hur effektiv är den? Vilken trafik bedrivs på kommersiella villkor. Vilken trafik ansvarar det offentliga för? Hur finansieras den? Vilka utvecklingsplaner har trafikföretagen? Hur kommer förändringar i omvärlden att påverka förutsättningarna för att utveckla det kollektiva resandet och möjligheterna att bidra till en hållbar utveckling? Vilka är hoten och möjligheterna? REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Steg 2 En gemensam vision och värdegrund Vilken vision har vi för människors vardagsresande i vår region? Hur harmonierar den med branschens vision om kollektivtrafiken som en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle? Hur blir vår vision en gemensam ledstjärna i arbetet med att utveckla kollektivtrafiken? Vad kräver detta av alla inblandade aktörer när det gäller gemensamma synsätt och värderingar? REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Vår gemensamma vision Kollektivtrafiken en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle.

Steg 3 Avgränsningar och strategiska val Vad är viktigast att fokusera på för att kollektivtrafiken ska skapa värde för resenärerna så att marknadsandelen ökar? Hur avgränsas den regionala kollektivtrafikens huvudlinjenät inkl anslutningar? Hur säkerställs samverkan med tätortstrafik och interregional trafik? Hur bör avvägningen se ut mellan den trafik som samhället tar ansvar för och den kommersiella trafiken? Vad är viktigast att fokusera på för att kollektivtrafiken ska vara ett strategiskt verktyg för att utveckla ett hållbart samhälle? Hur avgränsas det geografiska området för programmet? REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Ett perspektivskifte! 09-01-22 Kommunerna Resenär- ernas behov Tillgodo-sedda behov Ett perspektivskifte! RKTM och länstrafikbolag Trafikföretag, upphandlad trafik Trafikföretag, kommersiell trafik Kommunerna Statliga myndigheter mfl 09-01-22

Steg 4 Realistiska och mätbara mål Vilka mål sätter vi upp för marknadsandel och resandeutveckling? Vilka mål sätter vi upp vad gäller kundnöjdhet? Vilka tillgänglighetsmål sätter vi upp? Vilka särskilda mål för personer med funktionsnedsättning? Vilket mål sätter vi upp för hur avtalsreglerad och kommersiell trafik kan leda till ökat trafikutbud totalt sett? Vilka mål sätter vi upp för kostnadseffektiviteten i avtalsreglerad trafik? Vilka mål vill vi uppnå för att skydda miljön och uppnå annan samhällsnytta? REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Steg 5 Åtgärder för att nå målen Vilka prioriterade åtgärder ska vidtas för att öka resande och marknadsandel samt stärka resenärernas inflytande? Vilka är prioriterade åtgärder för att effektivisera trafiken ur ett ”hela resan perspektiv” inom ramen för ett sammanhållet kollektivtrafiksystem? Vilka åtgärder ska vidtas för att säkerställa en hög kvalitet i fråga om tillgänglighet, enkelhet, trygghet, säkerhet mm? Vilka särskilda åtgärder för personer med funktionsnedsättning? Vilka åtgärder ska vidtas för att skydda miljön och för att kollektivtrafiken ska kunna bidra till en hållbar utveckling? REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Steg 5 Åtgärder för att nå målen Vilka satsningar ska göras på underhåll och investeringar i infrastrukturen för att möjliggöra kollektivtrafikens utveckling? Vilka åtgärder avser kommunerna ta särskilt ansvar för? ? Hur kan kollektivtrafiken bli mer normerande i den fysiska planeringen? Hur ska samverkan ske i dessa frågor? Inom vilka områden, stråk m m avser RKTM ta ansvar för trafiken genom beslut om trafikplikt? Vilka krav ställs på denna trafik? När ska beslut fattas? WORKSHOP DAG 2 När ska den trafik som omfattas av trafikplikt upphandlas och hur ska det gå till? Hur ska vi utveckla vårt sätt att arbeta med avtalsprocessen? WORKSHOP DAG 2 REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Steg 5 Åtgärder för att nå målen 9. Vilka åtgärder ska vidtas för att öka trafikutbudet genom att tillvarata den kommersiella trafikens utvecklingsmöjligheter? 10. Vilka gemensamma system för information, bokning och betalningar ska finnas för att motsvara resenärernas behov i ett ” hela resan-perspektiv” ? 11. Vilka åtgärder ska vidtas för att utveckla bytespunkterna så att de bidrar till ett ökat resande och till ökad kvalitet i hela kollektivtrafiksystemet? Vilka mötesplatser och linjer ska vara fullt tillgängliga för alla? Hur ska dessa göras tillgängliga på ett konkurrensneutralt sätt? REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Steg 5 Åtgärder för att nå målen 12. Vilka åtgärder ska vidtas för att integrera den anropsstyrda trafiken i form av färdtjänst, skolresor, sjukresor mm i kollektivtrafiken? 13. Vilka åtgärder ska vidtas för att minska kostnaderna för inköp/leasing av fordon med hjälp av ökad standardisering? Hur ska tillgången till depåer och verkstäder säkerställas? 14. Vilka är de goda exemplen som visar på utvecklingskraft och förnyelse i vår region? Vad kan vi lära av andra i kollektivtrafikbranschen och av andra branscher? REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Steg 6 Genomförande, vem gör vad? Hur ska arbetsfördelningen se ut mellan RKTM, egna aktiebolag och berörda kommuner när programmet genomförs? T.ex befogenhet att ingå avtal om allmän trafikplikt och om trafik i egen regi. 2. Hur ska rollfördelningen se ut i övrigt mellan olika aktörer. Vem gör vad? Hur ska samverkan ske? REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Steg 7 Ekonomiska konsekvenser, samhällsnytta och finansiering Vilka är de ekonomiska konsekvenserna av det regionala trafikförsörjningsprogrammet? Hur beräknas och bedöms samhällsnyttan av det samlade åtgärdsprogrammet? 3. Hur ska genomförandet av trafikförsörjningsprogrammet finansieras? 4. Vilka möjligheter finns till samfinansiering med staten, kommunerna och privata intressenter? REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Steg 8 Uppföljning Leder åtgärderna i trafikförsörjningsprogrammet till att de fastställda målen uppnås? Om inte, hur ska i så fall åtgärderna och/eller målen justeras innan RKTM beslutar om trafikförsörjningsprogrammet? 2. Vilka ytterligare beslut måste fattas av den regionala kollektivtrafikmyndigheten? Vilka beslut behöver fattas i samverkan med angränsande läns RKTM? 3. När ska programmet uppdateras och hur ska det hållas aktuellt? När ska en samlad rapport om beslut om allmän trafikplikt offentliggöras? REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Pilotprogram Kalmar, Kronoberg och Jönköpings län Kontaktperson: Helena Ervenius, Regionförbundet i Kalmar län helena.ervenius@rfkl.se Stockholm/Mälarregionen Kontaktperson: Mårten Levin, MÄLAB marten.levin@malab.se Västerbottens län Kontaktperson Jonas Sandberg, Länstrafiken Västerbotten jonas.sandberg@lanstrafikeniac.se REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM WORKSHOP 1   Hur hittar vi en bra balans mellan olika intressen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet? Vad bör vara styrande när det gäller avvägningen mellan:     Kundnytta och samhällsnytta?   Kommersiell och upphandlad trafik? Hur påverkar våra slutsatser vilka MÅL vi sätter upp i det regionala programmet och hur de ska uttryckas? Hur får vi dessa mål att hänga ihop och balansera  varandra? Inför WORKSHOP 2: Vilka är de mest angelägna frågorna ni vill diskutera efter middagen? REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM