Med vuxenlivet i fokus Charlotte Holmberg Oslo 29 januari 2010

V ä rmland

Hur kan man stötta den unge i övergången från tonåren till vuxenlivet?

Hur ska jag orka t ä nka p å morgondagen n ä r jag knappt lyckas ta mig igenom den h ä r dagen?

UPPTÄCKT Möte med den nya livssituationen PERSONLIG LÖSNING OMPRÖVNING PERSONLIG LÖSNING OMPRÖVNING TID Anders Gustavsson 1986 ”Samhällsideal och föräldraansvar”

Ekvationen går inte ihop!!

Hur blev det så här?

Trenden Nya överlevare till vuxenvärlden Ökad teknologi Medicinska framsteg Har egna förväntningar

F ö rv ä ntar sig inneh å llsrika och givande liv • men f å r s ä mre h ä lsa • lever isolerade • saknar god livskvalitet F ö rv ä ntar sig inneh å llsrika och givande liv • men f å r s ä mre h ä lsa • lever isolerade • saknar god livskvalitet

Transition • • Den målmedvetna och planerade övergången från barn till ungdom och från ungdom till vuxen

Transitionen är en process • Från skola till arbetsplats • Från föräldrahemmet till eget boende • Från familje- och barncentrerat medicinskt omhändertagande till vuxenorienterad hälso- och sjukvård.

Vuxen? • • När var första gången du kände dig vuxen? • • När räknades du som vuxen i dina föräldrars ögon?

Över en natt byter du sida!!

Precis när allt började fungera så kom det här med överflyttning!!

Det finns betydande olikheter i de medicinska organisationerna

Barnmedicin kontra Vuxenvård Som förälder blir det lätt att man jämför.. Alla problem ligger inte hos den vuxenorienterade medicinska världen

Barnvärlden Ser till barnets utveckling och är familjeorienterad

Vuxenorienterade vården Patientfokuserad, inte familjeorienterad Självständighet hos patienten förväntas....liksom samtycke hos patienten Mindre kunskap om modernare behandlingsupplägg och särskilda behov Första besöket sker i en nödsituation

En välplanerad och lyckad transition ger möjlighet till • Att behålla långvarig hälsa, • Ha livskvalitet • Att kunna försörja sig själv.

Institute for Child Health Policy i Florida,USA, bad familjer i 20 stater berätta hur man lyckas med transition bad familjer i 20 stater berätta hur man lyckas med transition • Starta tidigt • Låt barnet vara aktivt under besök hos vårdgivare • Uppmuntra barnet att ställa frågor till doktorn forts Institute for Child Health Policy i Florida,USA, bad familjer i 20 stater berätta hur man lyckas med transition bad familjer i 20 stater berätta hur man lyckas med transition • Starta tidigt • Låt barnet vara aktivt under besök hos vårdgivare • Uppmuntra barnet att ställa frågor till doktorn forts

• Låt barnet ha en egen stund med doktorn vid varje besök • Skapa en medicinsk journal/filofax • Låt barnet ha en egen stund med doktorn vid varje besök • Skapa en medicinsk journal/filofax

• Transition sker inte automatiskt • Starta tidigt – inte senare ä n fjorton å r • Var realistisk och positiv • Med delade f ö rv ä ntningar och hopp (familjer och professionella) • Transition sker inte automatiskt • Starta tidigt – inte senare ä n fjorton å r • Var realistisk och positiv • Med delade f ö rv ä ntningar och hopp (familjer och professionella)

• Att kunna tala i egen sak, “ self advocacy ”, • Att känna till sina rättigheter • Att kunna tala i egen sak, “ self advocacy ”, • Att känna till sina rättigheter

Delat ledarskap • Barnet ska successivt bli mer delaktig i sitt eget liv, med stöd av föräldrar och personal • Det är när individen har kontroll över sitt liv som självkänslan utvecklas

Modell f ö r delat ledarskap VårdgivareFöräldrar Den unge Huvudansvar Ger vård Tar emot vård Stöd till familj AnsvararDeltar KonsultHandlederAnsvarar ResursKonsultHandleder

9 enkla frågor för en framgångsrik transition till vuxenvärlden av Patience H White, med dr

Förväntningar: Vad vill du bli när du är vuxen? • • Berätta att den unges medverkan behövs i den medicinska vården. • • Tala direkt till barnet, ha en stund i enrum med det vid varje besök. • • Beröm bra uppförande.

Lär ut: Vad vet du om ditt medicinska tillstånd? • • I lägen som passar den unges utveckling, undervisa om och om igen om sjukdomen och hälsotillståndet. Ta reda på vad den unge förstår, lyssna på svaren. • • Skapa en bärbar medicinsk journal med den unge och familjen senast från 14 år.

Åsikter: Vad anser du om…? • • Dra med den unge i att planera och lösa problem i den medicinska vården Exempel: Hur vill du ta medicinen? Tablett eller flytande? • • Vägled dem i hur de ska hitta rätt hjälp senare i vuxenlivet.

Dagliga sysslor: Utför du hushållssysslor hemma? • • Ha höga förväntningar på den unge inför framtiden. • • Behandla dem så som du behandlar andra utan särskilda hälsobehov.

Skolprestation: Hur går det i skolan? • • Hjälp den unge att uppnå bästa möjliga resultat i förhållande till kapaciteten. • • Missar han/hon mycket i skolan? Vad är han/hon bra på? Är en eftergymnasial utbildning aktuell? • • Behövs en individuell utbildningsplan?

Planering: Hur går det med din transitionsplan? • • Var en påverkande rådgivare och vägled den unge mot ett mer självständigt beteende. Minska samtidigt din egen kontrollerande roll gentemot familjen. Poängtera processen i transitionsplaneringen. Det är inte en sak som sker på en dag. Påminn varje år om milstolparna de satt upp på väg mot målet. Upprätta med den unga personen och familjen en skriven transitionsplan vid 14 års ålder.

Deltagande: Vad gör du när du inte är i skolan? • • Vilka vänner finns? • • Sociala aktiviteter och rekreation? Om det är få eller inga – brainstorma tillsammans om vad som skulle kunna fungera.

Karriär/arbete: Vilket arbete eller vilken karriär vill du ha? • • Uppmuntra hälsosamt liv. Stöd den unges framtidsdrömmar. Vad krävs för drömjobbet? • • Sommarjobb? Ideellt arbete? Behövs remiss till studievägledare på universitet eller till en yrkeslinje? • • Känner den unge till sina lagliga rättigheter?

Må bra: Tar du ansvar för din hälsa? • • Hälsosamma vanor behöver alla. Samordna vården och se till att någon ger grundläggande, förebyggande vård (skicka brev till primärvårdens läkare). • • Fråga den unge om vanor som motion och mat. Lägg upp en strategi tillsammans om sätt att hålla vikten.

Var befinner du dig i ditt föräldraskap? • • Hur självständigt är ditt barn? Vad behöver han/hon träna på för att bli mer självständig? • • På vilken nivå befinner sig ditt barn när det gäller att planera själv? • • Vilka är dina mål för ditt barn när det gäller framtida självständighet? • • Vad behövs för att ditt barn ska hålla sig frisk?

• • Kan ditt barn föra sin egen talan på något sätt? • • Kan ditt barn räkna upp sina mediciner och doser? • • Finns det någon hälsofråga som du skulle vilja att ditt barn tar ansvar för mer självständigt? • • Vad vill ditt barn ägna sig åt som vuxen? • • Var vill ditt barn bo? • • Vad kan din familj göra i dag för att hjälpa den unga personen att nå sina mål och drömmar?

Du måste ha en plan!!

Pers goda råd • • - lång övergångsperiod • • - en dialog med varandra • • - individuell plan tillsammans med alla berörda, alla får en helhetsbild • • - hjälpmedel som fungerar • • - jobb • • - bjud hem kompisar, ha kalas

• • - låt syskon komma och sova på soffan, äta kvällsmat och greja med datorn om du har nån. • • -bjud hem folk, sjukgymnasten, arbetsterapeuten alla som du ska träffa kan komma hem istället för att du går till dem.