Det humanistiska perspektivet – den tredje kraften P och B var krafter som var deterministiska dvs. Människan var förutbestämd/styrd av orsakslagar. De hade ett naturvetenskapligt ideal. Det humanistiska perspektivet reagerar mot detta och menar att ingenting i tillvaron är förutbestämt, inte heller människan. Individen är fri att bilda sin egen personlighet men också därför ansvarig för sina handlingar. Ej ett föremål utan unik.

Fokus på människans inneboende möjligheter

Ett samlingsnamn på en rad olika skolor som är starkt individinriktade Betydande humanister och begrepp Abraham Maslow (1908-1970), grundaren av det humanistiska perspektivet: behovshierarkin och självförverkligande Mihály Csikszentmihalyi (1934-): positiv psykologi och flow Carl Gustav Jung (1875-1961): det kollektivt omedvetna och arketyperna Carl Rogers (1902-1987): villkorslös kärlek och klientcentrerad terapi Ronald Laing (1927-1989): ett helt nytt sätt att se på schizofreni; som en frisk reaktion på en sjuk omgivning

Trots inbördes skillnader finns några centrala tankar: Optimistisk människosyn – fri vilja – fri att bilda sin egen personlighet – ansvar - ingen given mänsklig natur – ingen determinism. ”Man kan inte bestämma vad andra gör mot en, men man kan bestämma hur man ska hantera det” J.P Sartre Alla människor har en inre potential – styrkor Behoven är motorn i vårt handlande Människan som subjektiv varelse – UNIK – med subjektiva tankar/känslor/upplevelser – tolkar världen olika beroende Fokus på det friska och starka i människor En humanvetenskap Till skillnad från P (styrd av biologiska drifter) och B styrd av miljö och mekanisk inlärning Psykologin bör vara en humanistisk vetenskap, som inriktar sig på inlevelse i andra människors situation. Betoningen bör ligga på människans fria vilja och på hennes möjligheter snarare än svårigheter, på det friska snarare än det sjuka.

Abraham Maslow (1908-1970) – grundare av den humanistiska psykologin – en ny psykologi grundad på motivation Grundantagande: Människan föds god och med oändliga möjligheter att göra och gott och med en medfödd uppgift, att nå självförverkligande. Maslow sökte svaret på följande frågor: Vad driver människan framåt? Vad avgör om en människa kommer att utnyttja sin inneboende godhet och utveckla sin fulla potential? Hur förblir man psykiskt frisk? Föds god, men kan förstöras av felaktig uppfostran, sociala orättvisor osv.

Vad driver människan? Vad driver människan? Svar: Hennes behov och hennes fria vilja Vilka är då människans behov som driver henne och kan förklara hennes handlande?

KÄRLEK OCH TILLHÖRIGHET Maslows behovshierarki Viljan att uppleva mening, Att utveckla sin potential SJÄLVFÖRVERKLIGANDE UPPSKATTNING KÄRLEK OCH TILLHÖRIGHET TRYGGHET FYSIOLOGISKA BEHOV Existentiella behov Sekundära behov Bristbehov Behoven kan existera samtidigt men behov I de högre kategorierna blir inte viktiiga för lägre placerade behov upppfyllts Primära behov Upplever en brist Om de inte är uppfyllda

Är behovstrappan riktig? Trappan är ifrågasatt: Varför finns exempelvis inte spänning med? Är ordningen korrekt? Kommer verkligen trygghet före kontakt? Kan det inte vara så att kontakt är en väg mot trygghet? Dessa behov driver (motiverar) människan och kan alltså förklara hennes handlande. För att få mat och tak över huvudet måste vi arbeta (eller ingå i ett sammanhang där dessa behov tillgodoses av andra). För att få ingå i en gemenskap följer vi vissa normer, och behovet av uppskattning driver oss att göra vårt bästa. Olika människor befinner sig på olika nivåer i hierarkin (t.ex. i-land/u-land, krig, familjesituation o.s.v.) och man är inriktad på olika behov i olika situationer. Om större delen av min tid går åt till att arbeta för att kunna äta mig mätt och fundera på hur jag ska kunna skaffa mat blir det inte så mycket energi över till att bry sig om hur andra ser på mig eller till att förverkliga mig själv. Om jag upplever att jag inte har del i någon gemenskap kommer min största hunger vara att bli sedd och att få höra till. Tre kritik: Är behoven de rätta?= Varför finns tex inte verklighetsflykt med? Är ordningen den rätta? Grundtanken med trappan är att vi klättrar uppåt, att vissa behov måste vara tillfredsställda innan vi kan ta nästa steg. En del människor kanske säger nej till trygghet för att kunna förverkliga sig själv tex en konstnär som lever otryggt och i dåliga ekonomiska omständigheter. De kanske till och med svälter för att i gengäld få förverkliga sina konstnärliga möjligheter. Behoven skiftar starkt mellan olika samhällen. Fattiga människor ägnar den mesta tiden och kraften åt att överleva. Diskutera hierarkin! Trots kritik finns sker som stämmer tex att behoven finns där men att de skiftar i styrka beroende på situationen. En hungrig vill ha mat och när man är mätt vill man hellre ha umgänge och uppskattning.

Vad menas med att utnyttja sin inneboende potential –självförverkligande? Till slut, när allt annat är uppfyllt kan vi förverkliga oss själva. Det innebär enligt Maslow ungefär att man tar tillvara på alla sina inneboende möjligheter. Man utforskar möjligheterna man har inom sig, testar saker man aldrig testat förut och man strävar efter att få uppleva nya saker

”En musiker måste få spela, en konstnär måste måla, en poet måste skriva om han ska vara tillfreds med sig själv. Vad en människa kan bli måste hon bli. Hon måste vara sann mot sin egen natur.” Abraham Maslow

En självförverkligad människa.. accepterar sig själva som de är. låter sig inte styras av sociala och kulturella normer. är självförverkligat kreativa. har djupa och nära relationer. har ett stort behov av ensamhet och avskildhet. har förmågan att uppleva peak experiences. Peak experience: En form upplevelse då man mycket starkt känner att det finns en mening med livet. Den är besläktad med religiösa upplevelser, men är inte knuten till någon gudstro. Däremot kanske man upplever sig förbunden med världsalltet, eller att man förstår hur saker och ting hänger ihop och att man är en del av det hela. Peak-upplevelser fyller en med förundran och lycka. Kanske var det en sådan Maslow upplevde när han betraktade sin nyfödda dotter. Annars ofta i ensamhet i naturen. Man kan ”odla” peak-upplevelser menade Maslow; se till att skapa sammanhang där man är öppen för dessa upplevelser. Alla kan uppleva detta, men självförverkligande människor gör det oftare än andra.

Att skrida bortom jaget - transcendens 8. Verkar för andras utveckling – skrider bortom det egna jagets behov för att osjälviskt hjälpa andra att fylla sina behov och utveckla sin egen möjlighet, av en andlig dimension tex. ”uppdrag för mänskligheten” tex Dalai Lama Existentiella behov 6. Estetiska behov tex lust till skönhetsupplevelser och att uttrycka sig genom konst, musik, litteratur, arkitektur , inredning och dylikt 5. Kognitiva behov av att veta och förstå. Kunskap om sig själv och världen Bristbehov Existentiella behov skiljer sig från bristbehoven genom att är processer som man aldrig blir klar med. De upphör inte att finnas för att man ägnar sig åt att fylla dem – snarare tvärtom: DE GER MERSMAK – ger en självförverkligande (inte självförverkligad) människa som är i en ständig pågående process.

Carl Rogers 1902-1987 – upphovsman till den klientcentrerade terapin Född och verksam i Chicago Tänkte bli präst – men blev barnpsykolog Öppnade en barnpsykiatriskt rådgivningsbyrå Sadlade om till teoretiker ”Människan föds god men kan förvridas och korrumperas om hon samlar på sig tillräckligt många dåliga erfarenheter, missförstås eller missunnas viktiga behov ” Trodde alla om gott. Empati har en helande effekt eftersom alla vill bli älskade och förstådda. En individ föds god men kan korrumperas och förvridas om hon samlar på sig för många negativa och dåliga erfarneheter. ”Människan är i grunden god, social, framåtinriktad, rationell och realistisk”

Rogers personlighetsteori vilar på två begrepp -organism och upplevelsevärld Upplevelsevärlden Människan som en organism: en psykisk och fysisk helhet Är individens referensram och kan bli känt för en annan individ endast genom EMPATI Organismen är platsen för alla erfarenheter och upplevelser är de upplevelser en människa har Upplevelser = tankar, minnen och känslor

Upplevelsevärlden Medvetna upplevelser Omedvetna upplevelser Vad ser du på bilden? Socialarbetaren? Lapplisan? Fotografen? Livsmedelshandlaren? Varför omedvetna? Ej viktig info – inget behov att ta infon Strider mot vår självbild = inkongruens a) Inkongruens mellan självbild och den inkommande verkligheten/upplevelsen b) Inkongruens mellan självbilden och idealbilden Vi gör ett urval – selektiv process – vad ser du i bilden? Vad tänker och känner du när du ser bilden? Upplevelsevärlden – det som händer och det som människan känner och tänker Kongruens= överensstämmelse Inkongruens = inte överensstämmelse

Viktiga begrepp Jagbild – sund narcissism – fri från förväntningar Självbild – den uppfattning man har om sig själv – utvecklas i takt med att vi växer och är socialt bestämd. Idealbild – den man vill vara Inkongruens – inkommande upplevelser stämmer inte med självbilden = dålig självkännedom Inkongruens – för stort glapp mellan självbild och idealbilden = dåligt självförtroende Kongruens – god självkännedom Distortion (förvrängning) – upplevelser som strider mot vår självbild kan skapa ångest och bli hotfulla vilket gör att vi förnekar och förvränger dessa.

Många barn och ungdomar har idoler som de vill efterlikna. Idealsjälv Många barn och ungdomar har idoler som de vill efterlikna. Det behöver inte alls skada självuppfattningen. Det är först när man skapar ett idealsjälv, som inte alls stämmer överens med ”realsjälvet”, som det kan bli problem. Ibland önskvärt att erkänna att man har vissa önskningar och impulser som natruligtvis inte alltid kan eller bör förverkligas. När människans inneboende möjligheter inte kan komma till uttryck blir de sjuka enligt humanistisk psykologi. Men med rätt sorts terapikan de mogna och komma i harmoni.

Självet (realsjälv/självbild/självuppfattning) Om självbilden stämmer dåligt överens med verkligheten = dålig självkännedom och inkongruens – en stor del av upplevelsevärlden är omedveten Eleven tycker hen är kass på att hålla tal - känner fjärilarna i magen, rodnanden i ansiktet och svetten i armhålorna och märker inte hur fångade klasskamraterna blir En lärare ser sig som en rättvis person och märker inte att hen aldrig ger ordet till vissa elever som känner sig sårade Vissa har en orealistiskt positiv uppfattning om sig själv och andra en orealistisk negativ bild.

Fler ex. på inkongruens – Fader Sebastian En katolsk präst, fader Sebastian, som leder församlingens ungdomsverksamhet, känner sig egendomligt irriterad på en av deltagarna. Det är en ung flicka, lite mognare än kamraterna, och med ett starkt intresse för olika ”livsfrågor”. Hon frågar så mycket och är så kritisk, tycker han. Fader Sebastian biktar sig regelbundet. Han har i bikten nämnt sin irritation över flickan och anklagat sig själv för bristande tålamod. En natt drömmer han en erotisk dröm om flickan. I drömmen ser han henne hångla med en av de andra ungdomarna i kyrkan. Fader Sebastian berättar denna dröm vid sin nästa bikt. Han ser drömmen som exempel på hur han ytterligare tappat tålamodet med flickan. Han måste ha låga tankar om henne eftersom hon uppträder så olämpligt i hans dröm! När Sebastian berättar om detta föreslår hans biktfar att det kanske är så att Sebastian själv känner sig attraherad av flickan. ”Sådant händer de flesta präster någon gång”, menar biktfadern. Men Sebastian menar att det inte alls är så. Han känner bara irritation över flickan. Ur Martin Levander Psykologi s. 42-43

Det ingår inte i Fader Sebastians självbild att känna erotisk attraktion till unga flickor. Därför upplever han heller ingen sådan. De känslor som väcks i honom förvandlas till irritation, vilket är något han kan tillåta sig att känna. Andra exempel : En polis får lust att göra något olagligt – dessa tankar är inte förenliga med samhällets lagar eller polisens egna självbild och måste därför förnekas. 2) En mor som ser sig som den ”goda modern” kan ej acceptera sina aggressiva känslor mot sitt barn. Förklarar vreden med att hon är trött 3) En person som ser inte kan se sig själv ogilla andra människor känner ångest varje gång hatfyllda känslor uppstår och förnekas med ”Nä, jag tycker inte illa om hen”.

http://www.youtube.com/watch?v=4Yyf2qM8Rwk&feature=player_detailpage

Villkorslös kärlek - inte villkorad kärlek ”Barn behöver kärlek för att kunna bygga upp en självbild där de förmår se sig själv som de är och acceptera och känna sig nöjda med det” Ljunggren s.79 Hur kommer det sig att det ofta är en dålig kongruens mellan vår självuppfattning och våra upplevelser? Varför måste vi förvränga och förvanska? Bristande kärlek Varför inkongruens? Ej fått villkorslös kärlek Villkorad kärlek innebär, att när barnet gör som föräldrarna vill, får de kärlek

I grunden är varje människa ensam på grund av att hon är UNIK. Vi bär olika masker I grunden är varje människa ensam på grund av att hon är UNIK. Många är rädda för att visa sitt sanna jag, att vara sårbar. Rädda för att inte bli älskade och accepterade. De håller därför upp en mask inför andra men också inför sig själva Detta leder till alienation Genom terapi – få kontakt med sitt verkliga jag, äkta och sanna känslor för att bli mer fria och harmoniska Vi har ett behov av uppskattning acceptans kärlek För att få behovet tillfredställt kan vi ibland förneka vissa känslor och tankar då dessa inte accepteras – VI TAR PÅ OSS MASKER – ytligt och utåt förändrar vi vem vi är men i vårt inre är vi fortfarande densamma

Klientcentrerad terapi Fokus på klienten som expert på sitt eget liv Fokus på det friska hos människan Terapeutens uppgift: skapa ett växtbefrämjande klimat så att klienten vågar öppna sig Hur? Genom motiverande samtal skapa en vilja till förändring - engagemang, empati, värme, äkthet, vara icke dömande Äkthet – terapeuten som en äkta person Som inte mår bra – ej bota eUnconditional positive regard is where parents, significant others (and the humanist therapist) accepts and loves the person for what he or she is.  Positive regard is not withdrawn if the person does something wrong or makes a mistake.  The consequences of unconditional positive regard are that the person feels free to try things out and make mistakes, even though this may lead to getting it worse at times.  People who are able to self-actualize are more likely to have received unconditional positive regard from others, especially their parents in childhood.n svårt sjukEn svårt sjuk behöver en läkare och ska då kallas patient . Själva ordet patient förmedlar känslor av sjukdom. Klientcentrerad terapi är en terapiform som i dagsläget bland annat representeras av det som kallas motiverande samtal. Grundantagandet är att klienten (kallas klient istället för patient för att undvika betoningen pa att personen är sjuk) är expert pa sitt eget liv och själv sitter med . svaren/lösningarna pa problemet. Genom att láta klienten utforska sin situation med de problem som finns och jämföra den med en möjlig och önskvärd framtida situation, vili terapeuten skapa en vilja till förändring. I motiverande samtal anpassar sig terapeutén till klientens vilja och undviker att försöka övertala eller ge rad. Det är klienten som ska finna svaren och själv uttala vad som ska göras. Ge-nom att terapeuten är empatisk och sätter klienten i centrum utan att kritisera eller döma honom/henne, skapas ett växtbefrämjande klimat som främjar motivation till förändring. Du är fantastisk!!!!! Inlevelse, värme och medkänsla, icke dömande = villkorslös positiv uppskattning