Att möta personer med demens Anna-Karin Edberg, Leg. sjuksköterska Dr Med Vet, Docent Lunds Universitet Högskolan Kristianstad

Vad är demens? Fortskridande celldöd i hjärnan; Alzheimers sjukdom - vanligast Vaskulär demens - beror på syrebrist orsakad av proppar eller blödning Frontallobsdemens - framförallt sociala funktioner som påverkas Blandformer av ovanstående Finns mediciner som bromsar, men inte som botar

Patienter Personal Minskad förmåga - tolka intryck - förstå språk och förmedla sig - orientera sig - förflytta sig Leder i sin tur till ökad stresskänslighet och ökat beroende Personal Svårt att förstå och tolka pats olika behov dessutom ofta en pressad arbetssituation

“En person är inte bara en hjärna”

Negativa möten Positiva möten Personalen har ett “hårt” tonfall Personalen är inriktad på uppgiften Två eller fler vårdare är involverade Personalen har ett “mjukt” tonfall Personalen är inriktad både på uppgiften och personen

Grundantaganden: Omvårdnad består av; - Sakaspekt - det vi ska göra tillsammans - Relationsaspekt - det sätt vi möter varandra på

Interventionens två delar: Individuellt anpassad omvårdnad (sakaspekt) Handledning (relationsaspekt)

Avdelningar Två sjukhemsavdelningar för personer med grav demens med vardera 11 patienter: En undersökningsavdelning - föremål för förändring En kontrollavdelning - där inga förändringar skedde

Individuellt anpassad omvårdnad Samla så mycket information som möjligt om varje patient; från personen själv via observationer journal och övrig dokumentation från anhöriga

Mall för anhörigsamtal Social situation Intressen och hobbys Måltidsvanor Toalettvanor Sömnvanor Personlig hygien Sjukdomsupplevelse Vad som ger “guldkant” på tillvaron Önskemål och förväntningar som anhörig

Omvårdnadsplanering Diskussion med sjuksköterska och kontaktperson: - Sammanställning av information som hörde samman - Formulering av omvårdnadsdiagnoser, mål och åtgärder - Dokumentation i omvårdnadsplan

Anna, 90 år, diagnos multi-infarkt demens Frågar ständigt var hon är, vem hon är och hur länge hon ska vara här Upprepar ständigt att hon behöver kissa, även när hon precis har varit på toaletten Klamrar sig fast vid personalen vid förflyttning, ropar “jag trillar” och “jag kan inte se”

Exempel på omvårdnadsdiagnoser Otrygghet p.g.a. att hon ständigt glömmer RT Kraftig närminnesstörning vid multi-infarkt demens LT Frågar ständigt var hon är, vem hon är och hur länge hon ska vara här Mål: Omvårdnadsåtgärder:

Exempel på omvårdnadsdiagnoser Känner ständiga urinträngningar RT Oförmåga att tömma urinblåsan, residualurin? Sköra slemhinnor? För hög diuretika behandling? LT Upprepar ständigt att hon behöver kissa, även när hon precis har varit på toaletten Mål: Omvårdnadsåtgärder:

Exempel på omvårdnadsdiagnoser Rädsla vid förflyttningar RT nedsatt syn, ortostatiskt blodtryck, osteoporos med upprepade frakturer LT klamrar sig fast vid personalen vid förflyttning, ropar “jag trillar” och “jag kan inte se” Mål: Omvårdnadsåtgärder:

Innehåll i omvårdnadsplan Bakgrundsinformation; livsberättelse, sjukdomshistoria inkl. hjärnskadeutbredning, religion, intressen Vad som ger patienten ”guldkant” på tillvaron Nuvarande behov och funktioner med omvårdnadsdiagnoser ordnade efter sökord

Genomförande Kontaktperson ansvarig för omvårdnadens genomförande Kontinuerlig uppföljning och utvärdering Omvårdnadsdiagnoser som grund vid rapportering

Handledning Samtlig tjänstgörande personal Varannan/ var tredje vecka Samtlig tjänstgörande personal En patient vid varje tillfälle

Handledningens innehåll K-person presentation av patienten Alla närvarande gav sin bild av patienten; Vad är svårt i mötet? Hur tror jag att patienten upplever sin tillvaro? Vilka känslor väcks hos mig? Diskussion och reflektion av det som framkommit Gemensam strategi och förhållningssätt - ofta i form av en omvårdnadsdiagnos

Resultat - patienter och omvårdnad Undersökningsavdelning Kontrollavdelning Oförändrad funktionsförmåga Försämrad funktionsförmåga Minskning svåra beteende Oförändrade svåra beteende Ökat antal postiva möten Ökat antal negativa möten

Resultat - personal Personalens situation på undersökningsavdelningen förbättrades avseende Kreativitet Arbetstillfredställelse Empati Leda och utbrändhet Attityder till personer med demens Inga förändringar på kontrollavdelningen

Vad hände på avdelningen? Kontaktperson fick omvårdnadsansvar = kontinuitet och nära relation Rutinerna försvann - omvårdnaden baserades på varje persons behov Synen på patienterna förändrades

Ur föredrag med Philip Alderton, 60 år Australian Alzheimer Association conference, Canberra 2001 ”Jag ber er… [vårdpersonal] att behandla alla personer som individer. Hjälp oss att upprätthålla vårt ”själv”, vår personlighet… Den som får ta emot kunskap och får förståelse för sin sjukdom kan känna sig lycklig… Utan kunskap och förståelse blir vårt liv meningslöst och mycket ensamt. Jag ber er, utbilda andra och hjälp till att öppna dörrarna så att andra ser personen med demens...i värsta fall tar det ytterligare en generation innan förståelsen för hur det är att drabbas av demens blir allmän...”

Stort tack till patienter, personal och anhöriga i de olika studierna samt Ingalill Rahm Hallberg Agneta Berg Göran Holst och till minne av Åsa Nordmark

För att läsa mer…. Att möta personer med demens (2002) Red. A-K Edberg Att vara äldre ...man har ju sina krämpor… (2004) Red. K. Blomqvist & A-K Edberg Vårdalinstitutets tematiska rum ”Att leva med och vårda personer med demens” www.vardalinstitutet.net/demens