Generationsväxlingen på svensk arbetsmarknad – hot eller möjligheter? Marwin Nilsson, analysavdelningen

Varför diskutera Generationsväxlingen? Stora födelsekullar under 1940-talet leder till stora åldersavgångar de kommande åren En stor utmaning… …men också ett gyllene tillfälle

Utveckling av total befolkning, 2011-2025

Utveckling av yrkesaktiv befolkning (16-64 år), 2011-2025

Den svagare tillväxten av befolkningen i arbetsför ålder medför följande: Befolkningens effekter på arbetskraften försvagas betänkligt under de kommande åren En demografisk framskrivning visar att arbetskraften växer i storstadslänen Utbudet av arbetskraft sätter ramarna för hur mycket sysselsättningen kan öka

Åldersavgångar 2011-2025

Åldersavgångar ur ett lokalt perspektiv

I vilka branscher och yrken sker de största åldersavgångarna?

Åldersavgångar inom ett urval av yrken i riket år 2010-2025 Yrken Andel Speciallärare 66,2 Distriktssköterskor 64,9 Tandsköterskor 61,0 Lokförare 59,2 Barnsjuksköterskor 58,2 Gymnasielärare, yrkesämnen 56,2 Barnmorskor 55,2 Biomedicinska analytiker 54,8 Sjuksköterska, psykvård 54,2 Tandläkare 54,1 Lantmästare, trädgårdsingenjör 53,6 Buss- och spårvagnsförare 52,1 Ingenjörer, gruv- och metall 51,5 Receptarier 51,3 Röntgensjuksköterskor 51,3 Psykologer 51,2 Administratörer i offentlig förvaltning 50,0 Driftmaskinister 48,8 Läkare 46,5

Några slutsatser Stora åldersavgångar utanför storstadsregionerna Stora åldersavgångar inom yrken som kräver högskoleutbildning Tillväxten av yrkesaktiv befolkning består uteslutande av utrikesfödda

Ytterligare slutsatser… Inte generell brist på arbetskraft – men risk för brist i många kommuner/regioner Högre försörjningsbörda BNP-tillväxten riskerar att dämpas– påverkar möjligheterna att finansiera vår välfärd Det finns outnyttjade resurser

Det finns outnyttjade resurser => Utgången av generationsväxlingen avgörs av hur väl vi lyckas ta tillvara på den kompetens som finns bland de resurser som i dagsläget inte nyttjas Arbetslösa (drygt 400 000 personer) Undersysselsatta (300 000 personer) Personer utanför arbetsmarknaden (1 150 000 personer)

Extra fokus bör riktas mot Utrikesfödda, i synnerhet födda utanför Europa – cirka 220 000 inskrivna på Arbetsförmedlingen Funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga – cirka 170 000 inskrivna på Arbetsförmedlingen Arbetssökande med kort utbildning - cirka 200 000 inskrivna på Arbetsförmedlingen