VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING FÖR UTBILDARE

Psykiska funktionshinder och hjälpmedel EN VÄRLD AV NYA MÖJLIGHETER

ERFARENHETER AV HJÄLPMEDEL FÖRVÄNTAN PÅ UTBILDNINGEN Presentationsövning NAMN ORT ARBETE ERFARENHETER AV HJÄLPMEDEL FRITID FÖRVÄNTAN PÅ UTBILDNINGEN

Tillbakablick-Nuläge-Framtid HumanTeknik

Tillbakablick Psykiatrireformen 1995 Hjälpmedelsinstitutet HumanTeknik 2001-2004 HumanTeknik i Karlstad/Avdelningen för socialpsykiatri 2005 Nationell Psykiatrisamordning 2003-2006 Nuläge Nationellt Kunskapsnätverk/HumanTeknik i Karlstad 2005-2007 Utbildning för utbildare Framtid ”Ambition och ansvar” Betänkande SOU 2006:100 - Åtgärder för tillgänglighet och delaktighet - Forskning och utveckling

HumanTeknik Treårigt pionjärprojekt inom området psykiska funktionshinder och hjälpmedel 2001-2004 Projektets största del: Prova hjälpmedel i bostaden, Hjälpmedelsinstitutet, Schizofreniförbundet och RSMH Allmänna Arvsfonden, Karlstads Universitet, Karlstad kommun, Landstinget i Värmland

HumanTeknik i Karlstad 12 deltagare med psykossjukdom och/eller tvång Utgått från behov/funktionshinder Hjälpmedel som komplement till stöd och hjälp i del dagliga livet för trygghet, självständighet och för att bli mer aktiv. Ta makten över sitt eget liv.

Exempel på problem i vardagen: Minne – svårt att komma ihåg, svårt att lära nya saker Initiativ – svårt att ta initiativ till vardagliga aktiviteter Tidsuppfattning – svårt att passa tider, påbörja/avsluta Struktur – svårt med ordning och reda Stress – svårt med avslappning och ro, sömnstörningar Isolering – svårt att vara delaktig i samhället

Resultat av enkät i HumanTeknik 12 av 12 tycker att hjälpmedel varit till stöd i vardagen 11 av 12 tycker att hjälpmedel bidrar till större självständighet 12 av 12 tycker att hjälpmedel bidrar till större trygghet 11 av 12 tycker att hjälpmedel bidrar till mer struktur 11 av 12 tycker att hjälpmedel bidrar till att man blir mer aktiv 9 av 12 tycker att hjälpmedel bidrar till ökad delaktighet i samhället

Resultat Produkterna/hjälpmedlen har fungerat bra för målgruppen - ökad livskvalitet: färre akutbesök, minskad medicinering - ökad självständighet: minskat boendestöd, medicinera själv - ökad egen aktivitet: i boende och samhällsliv - ökad trygghet: bättre sömn, kan passa tider och ta initiativ

Kognitivt stöd Tydligt, konkret och anpassat förhållningssätt Rutiner, vanor och strategier Tid och planering Kognitiva hjälpmedel Vanliga produkter/egenvård

Funktionshinder

Hälso- och sjukvårdslagen: ”…målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen” (§2) ”…varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd” (§ 2a ) Socialtjänstlagen: ”…skall främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktivt deltagande i samhällslivet” (§ 1:1) ” …den som inte själv kan tillgodose sina behov och inte kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning eller för sin livsföring i övrigt” (§4:1)

S A M V E R K N Landstinget Kommunen Psykiatri Socialpsykiatri/Socialtjänst HSL / LPT / LRV Landstinget skall förebygga, utreda och behandla psykiska sjukdomar i öppna och slutna vårdformer Patient Sjukdom Utredning - vetenskap och beprövad erfarenhet - symptom - diagnos Erbjuda behandling ”Second Opinion” Möjlighet till tvångsinsatser Inskriven/Utskriven SoL / LSS Kommunens ansvar är att erbjuda olika boendeformer, boendestöd, daglig sysselsättning och en meningsfull fritid Brukare/Klient Funktionshinder Utredning - teorier/vetenskap om socialt arbete - svårighet att klara vardagliga aktiviteter - behov av stöd Beslut om bistånd Rätt att överklaga beslut Frivilliga insatser Borta/Hemma S A M V E R K N

Funktionshinder – handikapp Sjukdom/skada Psykos/schizofreni Tvång Nedsättning av vissa Kognitivt: minne, tid funktioner initiativ, planera Funktionshinder – ger Passa tider, hålla ordning, betydande svårigheter att svårt att ta initiativ och klara vardagen genomföra dagliga sysslor Handikappet uppstår när Klarar inte av att inte adekvat stöd ges eller sköta hemmet, vågar erhålls inte gå ut, isolering Underlätta med hjälpmedel, stöd, vanor och rutiner

som för en blind att läsa en bok eller en döv att höra en symfoni” ”För en psykiskt funktionshindrad är det lika svårt att utföra enkla vardagssysslor, som för en blind att läsa en bok eller en döv att höra en symfoni” (Lennart Lundin, Ove S Ohlsson ”Psykiska funktionshinder – stöd och hjälp vid kognitiva funktionsstörningar” Cura Bokförlag 2002)

Psykiska funktionshinder Dolda funktionshinder Syns inte utanpå Svårt att förstå problematiken Man vill - men kan inte – ej lathet Dåligt bemötande Diskriminering

Kognitiva funktionsnedsättning Kognitiva förmågor De processer som sker i vår hjärna när vi tar emot, lagrar, bearbetar och använder oss av information Det kognitiva systemet tar in information via olika kanaler – syn, hörsel, känsel, smak och lukt Kognitiva funktionsnedsättning Gör det svårt att minnas, planera, lösa problem, svårigheter med tidsuppfattning, ordförståelse och abstrakt tänkande

Nedsatt kognitiv förmåga kan finnas hos personer med Psykisk sjukdom Autism/Asperger ADHD Demenssjukdom Neurologiska sjukdomar Whiplashskador Utvecklingsstörning Traumatiska hjärnskador

Kognitiva funktionsnedsättningar kan påverka Förmågan att ta hand om sig själv i det dagliga livet Förmågan att umgås med andra – social kontakt Förmågan att arbeta eller att delta i regelbundna aktiviteter

Executiva funktioner Reducerad förmåga att ta initiativ Svårigheter med planerings- och organisationsförmåga Reducerad förmåga att skapa struktur i vardagen Tidsuppfattning Oförmåga till automatiskt agerande Svårigheter att motivera sig själv Svårigheter med att kunna skjuta upp behovstillfredsställelse Oförmåga att värdera sina egna insatser Svårigheter att fokusera, att hålla kvar eller fördela uppmärksamheten, bearbeta information

Central Coherence – central samordning Svårigheter att: se helheten, fastnar lätt i detaljer få livets detaljer att hänga ihop skapa meningsfulle sammanhang känna igen ansikten tolka ansiktsuttryck tolka kroppsspråk

Theory of mind – mentalisering, tankestörning i inlevelseförmågan Svårigheter att: ta en annan människas perspektiv tolka signaler i ett mänskligt samspel förstå att andra människor har känslor förstå att andra tänker

Abstrakt tänkande Svårigheter med övergripande begrepp Svårigheter att se helheten för detaljer Svårigheter att föreställa sig förhållanden man inte upplevt

Kroppsuppfattning och stresstålighet Stressöverkänslighet Försämrad feedback från kroppen Sömnrytmstörningar Överkänslighet mot ljud, ljus och beröring

Minne och inlärning Det tar längre tid att lära sig nya saker Försämrat arbetsminne Svårt att plocka fram rätt kunskap Svårt att använda det man kan i en ny situation Svårt att se likheter mellan det som händer nu och som hänt tidigare

Hjälpmedel

Värdegrund ”Utan en god tillgång till hjälpmedel kommer många människor med funktionshinder att utestängas från möjligheten att studera, arbeta, utöva medborgerliga rättigheter och skyldigheter samt klara det vardagliga livet” (SOU 2004:83 Hjälpmedel – betänkande av LSS- och hjälpmedelsutredningen) Det handikappolitiska arbetet ska - undanröja hinder för full delaktighet i samhället förebygga diskriminering ge självständighet och självbestämmande

Hjälpmedel Kognitiva hjälpmedel komihågklocka, handdator, timstock, medicinkarusell,shake-awake bolltäcke, whiteboard, filofax Kognitiva miljöanpassningar dörröga, spisvakt, uppmärkning i bostaden Somatiska hjälpmedel hjälpmedel för rörelsehinder, hörsel- och syn

Kognitiva hjälpmedel för… Tid Minne Initiativ Struktur Sömn/stresshantering Skapar trygghet Ger självständighet Ökar daglig aktivitet Ökar delaktigheten i samhället

Hjälpmedel för tid Komihågklocka Timstock Armbandklockor med dagliga larm och textmeddelande Handdator Mobiltelefon Shake-Awake väckarklocka

Hjälpmedel för minnet Komihågklocka Handdator Armbandsklocka med dagliga larm och textmeddelande Almanacka/Filofax Whiteboardtavla Checklistor Uppmärkning i bostaden

Hjälpmedel för att ta initiativ Komihågklocka Armbandsklockor med dagliga larm och textmeddelande Handdator Mobiltelefon Whiteboardtavla

Hjälpmedel för struktur Uppmärkning i bostaden Backar och lådor Checklistor Komihågklocka Whiteboardtavla Armbandsklocka med dagliga larm och textmeddelande Handdator Mobiltelefon

Hjälpmedel för sömn/stresshantering Bolltäcke Spisvakt Dörröga Nummerpresentatör Handdator Armbandsklocka med larm och textmeddelande Komihågklocka

Delaktighet Trygghet Självständighet

Ett sovtäcke med insydda bollar för taktil stimulering Bolltäcke Ett sovtäcke med insydda bollar för taktil stimulering Problem Sömnstörningar Ångest/Oro Störd kroppsuppfattning Stress Resultat Trygghetskänsla Somnar snabbare Sover djupare Ångestdämpande Minskad sömnmedicin

Komihågklocka En klocka där man talar in egna meddelande för till exempel påminnelse och initiativ Problem Svårt att ta initiativ Svårt att komma ihåg Svårt att veta vilken ordning Resultat Självständighet Trygghet att veta att man inte glömmer ”Tjata på sig själv, på det man vill bli tjatad på”

Timstock Visar tiden med lysdioder, som slocknar varefter tiden går, ger signal vid slut Resultat Skapar tidsuppfattning Trygghet, att veta hur länge Självständighet, att ingen behöver påminna/”tjata” Problem Svårt att veta hur lång tiden är t ex äta frukost, duscha, arbetsuppgifter, rast/vila, se på TV…

Medicinkarusell Doseringshjälpmedel med påminnelsesignal 1-4 larm per dag, aktuell medicin matas fram, låsbar Klara av att ta sin medicin själv Minskad risk att överdosera medicin eftersom den är låst Personal behöver inte åka ut med enbart medicin Ger trygghet att bli påmind Påminnelse att det är dags att ta medicin Självständighet

handdator, mobiltelefon, påminnaren Påminnelsehjälpmedel armbandsklocka med alarm, handdator, mobiltelefon, påminnaren Vakna själv Ta medicin själv Komma ihåg, komma i tid till läkarbesök mm Ta initiativ till vardagliga aktiviteter och sysselsättning, städa mm Trygghet Inte behöva lägga energi på att komma ihåg tiden, använda sin kraft och ork till aktiviteter istället Hjälp för att komma igång, ta initiativ

”Egentligen har man väl alla ingredienserna, det är bara det att man inte vet hur man ska använda sig av dom…..”

Att tänka på Underlätta koncentrationen – ha korta samtal, sammanfatta ofta Använd papper och penna – skriv punkter Hjälp till att bygga upp dagliga rutiner som stödjer aktivitet Minska intrycksmängden Lära in metoder/strategier för aktivitetsutförande Använda olika hjälpmedel

Att tänka på Anpassa miljön Sömnstörningar ökar kognitiva problem – arbeta med att förbättra sömnen Insatser direkt riktade mot problemet Insatser som kan hjälpa personen att kompensera sina svårigheter

Förskrivning - erfarenheter Landsting och kommun ansvarar för hjälpmedel enligt HSL HSL är en ramlag- olika regler i hela landet Det finns ingen gällande definition av begreppet hjälpmedel I många fall finns en i förväg bestämd sortimentslista för förskrivning Egenansvar för hjälpmedel kan vara problematiskt Tillgänglighet? Vart vänder man sig? Arbetsterapeuter… Förskrivningsrätt… Hjälpmedel…

Psykiska funktionshinder och hjälpmedel Ökad kunskap behövs - om kognitiva funktionsnedsättningar och vad de innebär för den enskilde - om hjälpmedel Skyldighet enligt HSL att erbjuda hjälpmedel Svårt att få hjälpmedel förskrivna Viktigt att personal/närstående påvisar behov och efterfrågar hjälpmedel Kognitiva hjälpmedel är lika viktiga och självklara som somatiska hjälpmedel

Bemötande

Bemötande Uppväxt Normer Attityder Beteende Möten Mervärde -för mig själv och andra Uppväxt Normer Attityder Beteende Möten Värderingar I samhället Inställningar Hur jag agerar - familjen - lagar Förhållningssätt i mötet med - socialt - egna normer Referensramar andra religion Mindervärde Vi vet intuitivt vad -för mig själv som är ”rätt eller fel” och andra

….vid varje möte med andra människor måste vi fråga oss om vi väckte eller släckte hoppet hos den vi mötte….

BEMÖTANDE Regeringsdirektiv 1997 Utredare Bengt Lindqvist Olika delrapporter Betänkande SOU 1999:21 Regeringens proposition 1999/2000:79 ”Från patient till medborgare” – en nationell handlingsplan för handikappolitiken

BEMÖTANDE Den kollektiva nivån Den organisatoriska nivån Den individuella nivån

BEMÖTANDE Den kollektiva nivån grundläggande mötet uppstår i politiken anger tonen och förutsättningarna lagstiftningen riksdag och regering

BEMÖTANDE Den organisatoriska nivån uppfattning och tolkning av lagar och förordningar på myndighetsnivå förändringsprocess viktig

BEMÖTANDE Den individuella nivån etisk grund på arbetsplatsen förmåga till empati kunskap om de olika målgrupperna

BEMÖTANDE Det enskilda mötet Tag hänsyn till att personen har kognitiv problematik: Avsätt tillräckligt med tid Tydlig struktur – underlättar och skapar trygghet Tydlig och enkel kommunikation – spara på orden Både muntlig och skriftlig information-använd papper och penna Minska intrycksmängden Var pedagogisk – gör kunskap av det som ”alla andra vet” Sammanfatta ofta – be även motparten att göra det samma