I DIALOG MED UNGA Vad är viktigt och varför och ur vems synvinkel sett? Ulla Sontag-Himmelroos skolkurator, specialsocialarbetare Finland 30.08.2013.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Mål med samverksanssystemet
Arbetshandledning i Finlands ev-luth. kyrka ”Til kildene” Nordisk konferanse om kirkelig arbeidsveiledning september 2010 Reykjavik.
Pedagogisk verksamhetsidé
Lösningsinriktad Pedagogik.
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Utvecklingstrappa för socialt företagande KAK 1997 Anpassad linje 1998 Projekt Valborg 2000 Kooperativ Valborg 2004 Projekt Valfrid 2007 Luleå.
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Delaktighet för hållbar utveckling Reflekterande arbetsplatser i Karlstad, Forshaga och Grums kommun För.
En av de främsta samhällsteoretikerna.
Stöd för analys och förbättring
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
Problemsnack eller bygga lösningar.
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Aktionsforskning Harriet Axelsson
Mål och betygskriterier
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
En reviderad läroplan för förskolan
NEUROPSYKIATRISK COACH
ATT PRODUCERA EN UNDERSÖKNING
BILD 1-20 Idag Varför ska barn komma till tals? Kaffe Vad behövs? (Vilka förutsättningar?) Hur kan det gå till? Barnperspektiv och barnets eget.
Om vi fick bestämma. För, med & av unga Vad är en ungdom?
Nivå- Bas Ämne: Human Resources & Volontärsamordning Modul 1: Introduction till volontärsamordning DU 1.1:Introduktion till ideellt engagemang Vad är ideellt.
United Sisters Sommaren 1996 var det flera tjejer som ville ha någon egen, riktad aktivitet just för dem. Tjejgrupper startades och den första gruppen.
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Söderhamnsmodellen inflytande barn & unga
Engagerade ”användare” Från användare som representanter vilka legitimerar en nästan färdig tjänst, till engagerade och drivande (utvecklare) Karin Danielsson.
Ta ställning och handla!
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Aktivt lyssnade.
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Barns behov av stöd i klassrummet Ingela Holmström.
Barn i stan Kritiska punkter för barns delaktighet i planeringen
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Elevrelationer – sociala interaktioner mellan individer i en skolkontext Kontextuell nivå: Interpersonell nivå: Individnivå:
Anne-Charlotte Kjerulf FM, auktoriserad arbetshandledare
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
och tankar har lika mycket värde som vuxnas.
Logoped Lena Nilsson Logoped Elin Berglund
Mångfald i närnatur - deltagande planering? Per Hillbur Teknik och samhälle Malmö högskola.
Introduktion till Motiverande samtal (MI)
Delaktighet.
Håkan Jönson Socialhögskolan i Lund
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
Aktionsforskning Harriet Axelsson Teacher Professionalism Content Knowledge Perspectives on Content (science history, theory and education)
Rektors ledarskap - En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot högre måluppfyllelse.
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
Det goda mötet /förebyggande & främjande i Kalmar län Johan Engdahl.
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
SOCIOLOGI som vetenskap och studieinriktning
Välkommen till Lärstämma för personal i fritidshem 09:10-09:50 Konferensen öppnas. Inledning. Gerd Pettersson, Regionalt utvecklingscentrum (RUC) 09:50-10:30.
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Miljöundervisningens traditioner Ph.D Per Sund, Member of The Institute for Research in Education and Sustainable Development, IRESD Uppsala.
Del 1 Medicinens och omvårdnadens etik
Skolutveckling genom aktionsforskning
Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Handledning – Ewa Wictor
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Barns Röst. För och med: Barn med NPF år och yrkesverksamma inom BUP & Hab Mål: Ökad delaktighet i den egna vården Av: Riksförbundet Attention i.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
Något att tänka på när man söker pengar
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
Hållbar framtid Hopp och framtidstro Avdelning: År:
Sociologi Introduktion.
Välkommen till ett samtal om VÄRDERINGAR
TRYGGA RELATIONER I KLASSEN
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
KRUT ATT GE PLATS.
Presentationens avskrift:

I DIALOG MED UNGA Vad är viktigt och varför och ur vems synvinkel sett? Ulla Sontag-Himmelroos skolkurator, specialsocialarbetare Finland 30.08.2013

Innehåll DEL I: En process DEL II: En studie 1. Det sociala arbetets konst 2. Att vara i dialog 3. Resurser och lösningar 4. Biografiskt perspektiv 5. Fokusgrupper 6. Kunskapsskapande rum - annorlunda sätt att vara i dialog DEL II: En studie "Ung och utanför?" Licentiatavhandling om ungas syn på sin vardag, utbildning och utanförskap US-H 30.08.2013

DEL I : EN PROCESS 1. Det sociala arbetets konst – en utvecklingsprocess Vad är det sociala arbetets konst? Metoder och tekniker? Nej, det är inte tillräckligt. Kunskapen och färdigheten inom socialt arbete består av rationellt reflekterande och det sensibla, en känsla för och förståelse av klienten som handlande subjekt. (Alf Ronnby 2006) Hur olika metoder har lett till en utvecklingsprocess i det sociala arbetets konst. US-H 30.08.2013

2. Att vara i dialog – ett sätt att tänka Utbildning i nätverksarbete 1996-1998; arbetsredskap: nätverkskarta Dialogism - ett sätt att tänka och en verksamhetsform som ökar möjligheten för människor att bli hörda och att tänka tillsammans (Seikkula&Arnkil 2005) US-H 30.08.2013

3. Resurser och lösningar – ett sätt att ställa frågor Utbildning i resurs- och lösningsinriktat arbete/terapi 1995, 1999-2002; Arbetsredskap: Frågeställningar inom resurs- och lösningsinriktat arbete (Berg&Miller 1994) och skalor. Utbildning och handledning i skapande terapi 1996-2000; Arbetsredskap: Symboler och bilder Utbildning i konstruktivistisk handledning 2002 (R.V.Peavy) Arbetsredskap: Livsrum US-H 30.08.2013

4. Biografiskt perspektiv – ett sätt att lyssna Att ge utrymme och att lyssna – en ökad förståelse Inte bara VAD utan också HUR (Riemann 2003) ”sisäinen tarina” och ”kertomus” (Hänninen 1999) US-H 30.08.2013

5. Fokusgrupper – ett sätt att samla information att skapa dialog i grupp att skapa mening/ gemensam förståelse ett arbetsredskap ? US-H 30.08.2013

6. Kunskapsskapande rum - annorlunda sätt att vara i dialog bl.a. visuella metoder US-H 30.08.2013

Källor Berg, Insoo Kim & Miller, Scott D. (1994) Ihmeitä tapahtuu. Alkoholiongelmien ratkaisukeskeinen hoito. Keuruu, Otava. Eriksson, Esa & Arnkil, Tom Erik (2006) Ta upp oron. En handbok i tidiga dialoger. STAKES, handbok 64. Vaajakoski, Gummerus. Forsberg, Gunnar & Wallmark, Johan (1998) Nätverksboken – om mötets möjligheter. Kristianstads Boktryckeri AB. Krueger, Richard A. (1998) Moderating Focus Groups. California, Sage publication. Mönkkönen, Kaarina (2007) Vuorovaikutus. Dialoginen asiakastyö. Helsinki, Edita. Peavy, Vance.R.(2000) Konstruktivistisk vägledning: teori och metod. Stockholm, Trinom. Riemann, Gerhard (2003) A Joint Project Against the Bachchop of Research Tradition: An Introduction to ”Doing Biographical Research”. Forum: Qualitative Social Research. Volume 4, No.3 –September 2003. Nedladdad 27.02.2004. Ronnby, Alf (2006) Det sociala arbetets konst. http://www.sosiaalitieto.fi/artikkelipankki/menetelmat/det_sociala_arbetets_konst/ Nedladdat 18.08.2010. Seikkula, Jaakko & Arnkil, Tom Erik (2005) Sociala nätverk i dialog. V. Frölunda, Intellecta Docusys. US-H 30.08.2013

Ulla Sontag-Himmelroos DEL II: En studie Licentiatavhandling i socialt arbete, specialområde med barn och unga Ung och utanför? - en studie om utbildning och utanförskap ur ett diskursanalytiskt perspektiv Ulla Sontag-Himmelroos Mars 2013 US-H 30.08.2013

Vad handlar studien om? HUR unga studerande talar om sitt liv och utanförskap? HUR de tillsammans via språket skapar mening i vardagen genom gemensam kollektiv förståelse. HUR de skapar kunskap om det väsentliga i sin vardag samt utanförskap. US-H 30.08.2013

”Ung och utanför?” Socialt arbete (skolan) En studie om utbildning och utanförskap Övergripande målsättning: dialog kring attityder och värderingar om utbildningens funktion och betydelse för unga Kritisk samhällsforsk-ning Kritisk teori: Kunskapssyn Makt Kritisk reflektion Spänning mellan vuxnas välfärdsstyrning och ungas syn? Välfärdssamhälle /Risksamhälle Kunskapsetiska frågor Kunskapspolitiska ”Ung och utanför?” Ungas egen syn: Fokusgrupp Visuellt material - Diskursanalys - dominerande diskurser? - kunskapsskapande rum? ”Hikikomori” Det mångdimensionella utanförskapet Socialt arbete (skolan) US-H mars 2013 US-H 30.08.2013

Syfte Att studera hur de unga positionerar sig i förhållande till vuxna och samhällets förväntningar och krav på ungas utbildning. Att forska i hur visuellt material kan skapa ett kunskapsskapande rum för de unga, med målsättningen att göra de unga delaktiga i samhällsdebatten om ungas livsvillkor. US-H 30.08.2013

Frågeställningar Forskningsfrågan är tudelad:   Hur ser unga studerande på sin vardag, på utanförskap och yrkesutbildningens betydelse för deras livssituation och vuxenblivande och vad betyder detta sett ur ett diskursanalytiskt perspektiv? Hur kan man med hjälp av visuella metoder skapa rum/förutsättningar för de unga att medverka i dialogen kring att vara ung och eventuellt utanför och vad kan ett sådant aktivt deltagande innebära för de unga? US-H 30.08.2013

Metodologisk referensram Konstruktivistisk utgångspunkt: Kunskap produceras i sociala processer. Hur verkligheten skapas. Diskurs(analys) - "ett sätt att tala", språkanvändning i ett socialt sammanhang / meningsutbyte. Sociala fenomen och kritisk teori: Kunskapssyn, makt och kritisk reflektion. Kunskapssyn och kunskapsskapande: Officiell kunskap och annan kunskap. Makt: Vem har tolkningsföreträde? Kritisk reflektion eller det frigörande handlingsperspektivet: Att ifrågasätta sitt verksamhetssätt och söka alternativa sätt att fungera. Ett tillstånd av icke-vetande. Kunskapsskapande rum (visuell metodologi): Delaktighet och "de nya möjligheternas kunskap. US-H 30.08.2013

Forskningsmetod- och material Från intervju till aktionsforskning: Processen är kunskapen. Fokusgruppsmetod: Skapa gemensam kollektiv förståelse. Intervjuarens roll mindre framträdande. Urval och deltagande: 30 studerande uppdelade på 3 fokusgrupper enligt 3 utbildningsbranscher vid 2 utbildningsenheter. Visuell metod: Deltagande forskningsprocess, testning av metod. Medforskande. Deltagarna varierat mellan 6-8/sammankomst. US-H 30.08.2013

Forskningsprocessen US-H 30.08.2013

Analys och resultat Hur ser unga på sin vardag och utanförskap? Dominerande diskurser och hur de formas. Position i underläge i förhållande till vuxna och att höra till en gemenskap. Hur skapas rum för aktivt deltagande och de ungas röst? Medforskande process, ett kunskapsskapande rum. Miniseminarium eller att utforska andra möjligheter, en metod för socialt arbete i skolan. Ett annorlunda sätt att vara i dialog. US-H 30.08.2013

Slutsatser och diskussion De unga upplever generationsmotsättningar, som handlar om hur unga förväntas fungera inom olika områden i livet, såsom skolgång och studier = tyder på en spänning mellan vuxnas välfärdsstyrning och de ungas syn. Utanförskap kopplas i första hand till den egna situationen och att tillhöra en grupp/gemenskap samt till en position i underläge. Utanförskap kopplas INTE till avbrytande av studier, är något som rekommenderas då man gjort fel val. Hur kan de nya möjligheternas kunskap föra in de ungas röster i ett kritiskt diskussionssammanhang med den officiella kunskapen och vad har detta för betydelse i praktiken? En kunskapspolitisk och -etisk fråga, vad är viktigt och varför och ur vems synvinkel sett. US-H 30.08.2013

TACK! "Men alltså, just det där att ha en massa saker, så gör en int på det viset lycklig. Utan det är liksom det man gör, det man kan. Ja, att man sku vara lycklig själv och att man har vänner runt omkring sig och att man får kärlek. Och sen så där att man får göra det som man själv vill... FRIHETEN!" En studerande US-H 30.08.2013