Uppkomsten av projektet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Upplägg Vad är folkhälsa? Definition och övergripande rekommendationer för hur man bör arbeta Vad ska vi göra inom folkhälsa? Mål och styrdokument Vad.
Advertisements

Hållbar utveckling på med.
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Av förskolan, grundskolan och särskolan i Jönköpingskommun.
Gunilla Kajrup, proj.ledare Mikael Lennartsson, bitr.
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Nordisk slutkundsmarknad
UPPDRAG: •Revidera handlingsprogram om inflytande för barn och ungdomar •Skapa förutsättningar för att införliva barnkonventionen i Borås Stad Inflytande.
Hållbar nordisk välfärd - Ett program för nya välfärdslösningar till människor i Norden Hållbar nordisk välfärd – ett program för nya välfärdslösningar.
Om vi fick bestämma. För, med & av unga Vad är en ungdom?
Samhällsråd T. Innehåll Vi ansluter till den nationella ANDT-strategin De 7 länsmålen bygger på länets folkhälsoplan, regionalt program för social välfärd.
Hälsan är inte jämt fördelad Välden är ojämlik Hälsan har inte fördelats jämt i världen. Det finns skillnader också inom Europa och de nordiska.
Folkhälsoseminarium den 12 september 2012 Klockan 18.00–20.30 Plats: Kunskapens Hus, lokal Olsagårdssalen.
Interreg Sverige-Norge kvadratkilometer Yta som halva Sverige eller 2/3 av Norge Det berör 3 miljoner människor.
Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon
Svenskt Friluftsliv har till uppgift att bevara och utveckla förutsättningarna för det svenska friluftslivet Stärka friluftsorganisationernas långsiktiga.
22 augusti 2014 Slide N° 1 8 april 2009 Bild nr 1 Urbact-sekretariatet URBACT II 2007–2013 EU-program för territoriellt samarbete om integrerad och hållbar.
Mervärden av internationellt samarbete Vär(l)den i Västerbotten 24 januari 2013 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio.
En kommunal forsknings- och förnyelsestrategi antogs av styrelsen 2009 Bakgrunden var följande: Kommunförbundet Skåne har sedan 1998 bedrivit en FoU verksamhet,
Joint Master of Leadership in LIS - läget 9/08 Evighetsprojektet Nordisk magister i biblioteksledarskap Gunilla Widén-Wulff Informationsförvaltning / ÅA.
Ungdomspolitiken i Sverige Ansvar nationellt: Integrations- och jämställdhetsdepartementet, Ungdoms- och folkrörelseenheten Ungdomsminister: Nyamko Sabuni.
IEE2 - Utlysning för 2011 Cecilia Thapper Energikontoret Skåne Malmö
Uthållig kommun – ett verktyg för att nå målen 22% av landets kommuner 100% av länets kommuner Kalmar nationellt pilotlän.
i kommuner, landsting/regioner
Comenius.
Hur vänder vi trenden? Carsten Rose Moderator. Paneldeltagare Birgitta Södertun, Regionråd (KD) Ordf. folkhälsoberedningen Region Skåne Eva Pettersson-Lindberg,
SUOMEN PANKKI | FINLANDS BANK | BANK OF FINLAND 1 Likheter och skillnader mellan de nordiska EU-ekonomierna Erkki Liikanen Stockholm
November 2014 Stockholms läns landsting Landstingets interregionala samarbete 90 talet Samarbetsavtal med Tallinn-, Riga- och Vilnius-regionerna.
+ Aktiviteter inom projektet: Evidensbaserad praktik inom funktionshinderområdet Hanna Egard, följeforskare
Välkommen till årets Ordförandeseminarium 4 – 5 oktober 2014 Här möts vi som vill göra skillnad! 1.
Välkomna till Kommunikationsplanerin g Linköping 7/12.
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Livslångt lärande EU:s nya gemensamma utbildningsprogram Mål ” Ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle, med bättre arbetsmarknad och ökad social.
Bilder för lokal utbildning
Nationellt centrum för flexibelt lärande, CFL CFL är en statlig myndighet med uppgift att främja livslångt lärande för alla, genom att stärka och stimulera.
Det nationella digitala biblioteket
Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013.
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
EU-program/projektkunskap Djurö 11oktober 2010 Är vi med i EU eller inte? Nyttan av EU-projekt Varför EU-program? Olika typer av EU-program Strategiskt.
Demokratiprojektet Den arabiska våren.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Internationalisering EU-frågor Internationell strategi.
Nordplus Ramprogram. Nordplus ramprogram Mobilitet, samarbete och nätverk i Norden och Baltikum Nordplus är Nordiska ministerrådets utbildningsprogram.
UIV Uppföljning av Insatser för Vuxna missbrukare Ulf Kassfeldt
HÄLSA Föreläsning om HÄLSA Av och med Stefan Lindström
Luleå 4 juni 2012 Arbetsförmedlingen och Arbetsintegrerande sociala företag.
Näringslivsträff EU-programmet Interreg Sverige-Norge Ett medel för den regionala utvecklingen!
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
Projekt Måltidssamtal. Projekt Måltidssamtal Ettårigt projekt Ägs av Studieförbundet Vuxenskolan Södra Mellansverige Medel från Allmänna Arvsfonden En.
Hälsoteket ska förbättra hälsa och välbefinnande hos de boende i Angered genom att: skapa möjligheter för människor att ta ett större eget ansvar.
Södra Sveriges folkhälsoarbete ”En KRAM i skuggan” Emma Carlstedt
Hälsofrämjande förskola - Nora 4 mars 2011
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Temagrupp Bild och form 20 september 2013.
Vad är liv? Ämnesomsättning (mat och luft) Fortplantning
Hälsans fördelning Hälsoskillnader mellan olika länder Har ett starkt samband med skillnader i den ekonomiska välfärden I Östeuropa är befolkningens.
Passion för livet utvecklas och stödjs av Region Jönköpings län
Finansiell samordning
Sävja Danmark- vår plats i världen -barns inflytande och delaktighet
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
VÄLKOMNA! LUNCHMINGEL. Program Lunchmingel Hälsans nya verktyg i höst Maria Gill, Myndigheten för delaktighet Lunchmingel avslutas.
Kultur på recept Projektet Hälsa och Kultur Kalmar län Carina Eskelin Kulturchef Mönsterås kommun Mönsterås Hälsocentral Landstinget i Kalmar län.
Nordland och EU, ny programperiod, nya möjligheter LTU De nya programmen , vad är nytt?
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn
Förstudie Friluftslivets år 2020
Kortsiktig /Långsiktig effekt
”Främja långsiktig samverkan mellan olika samhällsaktörer”.
VAD ÄR CAMPUS VÄSTERVIK?
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Uppstart Status quo september 2018
Presentationens avskrift:

Uppkomsten av projektet Friluftslivets paraplyorganisationer i de nordiska länderna upptäckte på var sitt håll bristen på friluftsliv i folkhälsoarbetet över lag - både i varje enskilt land men också i det nordiska samarbetet genom det Nordiska Ministerrådet (NMR). Åt de nordiska friluftslivsnätsverkets vägnar tog det norska Friluftslivets fellesorganisasjon, FRIFO, tag i detta 2006 och fick in friluftslivet i den Nordiska handlingsplanen för bättre levnadsvanor genom kost och fysisk aktivitet, vilket inte var nämnt initialt! En Nordisk workshop planerades 2007 med fokus på ökad uppmärksamhet på friluftslivets resurser när det gäller folkhälsan Målgrupp var friluftsorganisationerna och hälsosektorn i varje land, experter inom folkhälsa och politiker. En ansökan om finansiering gick till Nordiska Ministerrådet.

Fortsättning…. Workshopen blev ej av då Nordiska Ministerrådet saknade representation av hälsosektorn inom projektet – workshop blev framskjuten till 2008 Vid ett möte i Göteborg, april 2008, där hälsosektorn och frivilligorganisationerna var representerade, blev workshopen omarbetad till ett Nordiskt projekt ”Friluftsliv och hälsa”. Projektet beviljades medel från Nordiska Ministerrådet våren 2009 Projektet startade 1 aug 2009 och avslutas 2011.

Organisation Finansiering; Nordiska ministerrådet Deltagare i projektet; Representanter från friluftslivsorganisationerna och hälsosektorn i varje land. Dessa träffas en gång per år för att dra riktlinjer och prioriteringar och är också en referensgrupp. Ytterst ansvarig FRIFO, i Norge på uppdrag av det Nordiska nätverket för Friluftslivsorganisationer och hälsa i vart land Projektledare; Lisa Bergström – kontor i Sverige. Kommer senast från Svenskt Friluftsliv där hon arbetat främst med Fysisk aktivitet på recept. Utbildad Hälsopedagog vid Idrottshögskolan i Stockholm.

Helsedirektoratet Olov Belander Avd nationellt folkhälsoarbete FRIFO Harald Tronvik, senior rådgivare Friluftsrådenes Landsforbund Morten Dåsnes, daglig leder Sundhetsstyrelsen Tue Kristiansson/ Peter Aagaard ”Center for Forebyggelse/Fysisk aktivitet” Friluftsrådet Ida Kryger, konsulent/projektkoordinator for Grønne Spirer Statens folkhälsoinstitut Henrik Beijer, utredare fysisk aktivitet, avd. levnadsvanor Svenskt Friluftsliv Ulf Silvander, generalsekreterare FRIFO (Norge) Lisa Bergström, Projektledare Institutet för hälsa och välfärd Antti Uutel Research professor, Department direktor Lifestyle and Participation Suomen Latu Ry (friluftsorganisation) Raija Laukkanen board member Suomen Latu Ry Mika Asikainen, generalsekreterare

Vår uppgift…. Utveckla och synliggör Nordisk friluftspolitik med tydlig folkhälsoprofil Etablera kontakter mellan friluftsorganisationer och hälsosektorn i varje land + Etablera kontakter med alla relevanta kommittéer inom Nordiska ministerrådet Lägga tillrätta för att varje land kan ta del i och delges erfarenheter från övriga länder - lära av goda exempel Förmedla och eventuellt initiera relevant forskning och dokumentation Bidra med att minska sociala olikheter i folkhälsan

Projektet har sin förankring i… 1. Ett bättre liv genom mat och motion – en Nordisk handlingsplan för bättre sundhet och livskvalitet genom mat och fysisk aktivitet. Där konstaterades (nov 2005) att; 50 % av innvånarna i Norden följer inte rekommendationen för fysisk aktivitet dagligen 40 % av den vuxna befolkningen är överviktig Närmare 20 % av barn och unga är överviktiga Det råder store sociala skillnader Kostnad för denna ohälsa är ca 1 – 2% av BNP Det finns lite dokumentation/forskning på området 2. Nordisk miljöhandlingsprogram 2005 – 2008 och 2009 – 2012. Nordiska ministerrådet vill se följande: Öka kunskapen och synliggörande av lanskapets och kulturarvets betydelse för god livskvalitet. Stimulera till ett miljövänligt friluftsliv för nya och gamla friluftsaktörer Synliggör och dokumetera kopplingen mellan friluftsliv och hälsa. Bidra genom samarbete till att den europeiska lanskapskonventionen blir genomförd.

Problemställning Varför nyttjas inte friluftslivets resurser mer i folkhälsoarbetet? Varför fysisk aktivitet UTE? Vad kan vi lära av varandra? Inom Norden, EU, världen?

Fokusområden Friluftsliv & folkhälsa Utomhuspedagogik Fysisk aktivitet på recept/ förebyggande och behandlande hälsovård Grönområden i städer/fysisk planläggning Friluftsliv & Psykisk hälsa

Varför friluftsliv ? • En aktivitet som är livslång • Gratis • Blodtrycket sjunker i naturen • Naturen ger simulans av hjärnan • Naturen i sig reducerar stress Naturen ger ökad koncentration Naturen ger mer D vitamin Naturen gör att du rör dig MER • Motverkar demens • Friluftsliv/hälsa och miljö –stark koppling mm "Naturen har stor betydelse för den psykiska hälsan. En människa i kris har behov av att återgå till enklare relationer. Kontakten med natur sätter igång kreativa processer." (Harold Searles)

Syfte… Ökad politisk uppmärksamhet av friluftslivsfrågor Öka medvetenheten kring kopplingen friluftsliv hälsa miljö Sprida ”best practice” genom goda exempel Sprida kunskap om friluftslivets resurser i folkhälsoarbetet generellt – handgripligt och lättförståligt.

Goda exempel….. ”Naturvägledare” ca 300st i Danmark ”Læring i friluft” Finns i skolor, organisationer, kommuner etc. De är helt självständiga men med gemensamt mål; bidra med att få ut fler utav befolkningen i naturen. Fungerar bra. Fysisk aktivitet på recept = FaR® FaR® ersätter eller kompletterar läkemedel eller annan behandling och används både i förebyggande och behandlande syfte. FaR® ordineras precis som ett läkemedel av legitimerad vård personal. (även Norge och Danmark) ”Læring i friluft” Utomhuspedagogik för förskolor och grundskola. Syftet är att servera goda exempel på hur man kan lära utomhus. (pärmar med aktivieter) Utomhuspedagogik bidrar till en aktiv process där barn lär sig om verkligheten i verkligheten. Barnen blir mer fysisk aktiva och får större naturkontakt och en bättre förståelse för samspelet mellan natur och människa. ”Fit for life” eller ”I form för livet” Det riksomfattande programmet I form för livet, IFFL (KKI på finska) hjälper personer över 40-år att börja motionera och förverkliga en fysiskt aktiv livsstil. Programmets målsättning är att förbättra den arbetsföra och den äldre befolkningens hälsa och välmående genom fysisk aktivitet i vardagen samt intressemotion.

Hur ? Knyta kontakter Etablera mötesplatser Kommunikation Visa på bra argument, ”best practice”, guidelines Förenkla och förpacka kunskap Kampanj; Frisk i naturen

Kärnan…. Information Inspiration Påverkan

Frisk i naturen – Ja, tack! Förhoppningar… Att det i kölvattnet av projektet ligger en solid dokumentation som visar på vilken betydelse det Nordiska friluftslivet har för folkhälsan Att projektet kan stimulera till ett Nordiskt krafttag för att nyttja denna potiential som finns i friluftslivet Att Nordiskt ministerråd ställer sig bakom en egen Nordisk handlingsplan för friluftsliv och folkhälsa inför 2011 ”Tiden är inne för ett krafttag i folkhälsoarbetet med fokus på friluftsliv” (Stortingets energi- og miljøkomité 2008 Norge) Frisk i naturen – Ja, tack!

www.friskinaturen.org