Förändringsarbete Enligt Rendahl et al (1995) är en förståelse för förändringen en nödvändig förutsättning för att medarbetarna skall prioritera förändringen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Mål med samverksanssystemet
Gemenskap Vi har lyckats när: Eleverna tar spontana kontakter över klass/åldersgräns Detta uppnår vi genom att: Har regelbundna aktiviteter tillsammans.
Kongress 2014 Vi utveck lar människor och industri Delfrågor i häftet Vår arbetsplats.
Analys Lönelots.
Arbetets förutsättningar – nyckeln till en bra löneutveckling
Hålltider för dagen 9.00 Kaffe 9.30 Inledning, start
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
UPPDRAGSDIALOGEN Dialog med chefen – ett sätt att få kontroll över arbetstiden och arbetsinnehållet 1.
Självförvaltning Bollnäs kommuns skolplan
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Må bra på jobbet.
Hälsa och Kondition.
Hur kan man förstå och definiera psykosocial arbetsmiljö?
Logga.
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Otydliga lagar om skadlig stress i arbetslivet
Vanliga fel vid riskbedömning
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Välkommen till information om utvecklingsarbete
Vems ansvar? vad kan vi göra?
Att styra med kompetens
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
1 KAP - Lagens ändamål och tillämpningsområde
Vardagsrehabilitering
Områdesutveckling Torpa
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Detta är God Vård.
ST inom FK Arbetsplatsfacket
Ansvarsroller för arbetsmiljön
Vad är en depression? Nedstämdhet eller minskat intresse eller glädje måste föreligga. Dessutom har man minst fem av följande symtom under samma tvåveckorsperiod:
Bara Bra Möten Ekot Surahammar
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Idrottspsykologi.
Personalpolitisk inriktning
Hälsa och Kondition.
Del 1 Medicinens och omvårdnadens etik
Hälsofrämjande arbetsplats
Finansiell samordning
Nämndplan 2015.
Framtidskartläggning
Västerås stad Medarbetarundersökning 2007 Konsult och service Västerås stad:Anneli Jansson Synovate Sweden:Christer Siwertz Anna Fransas Projektnummer:S
AFS 2015:4 Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö Minska den arbetsrelaterade ohälsan.
Välkommen! Nya Regionens hus I Göteborg. Aktivitetsbaserad arbetsplats.
Ny AFS from 31 mars 2016: Organisatorisk och social arbetsmiljö Monica Östman och Kristin Larsson Personalavdelningen.
Välkomna!. Aktuellt just nu Ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö träder ikraft 31 mars 2016 Sanktionsavgifter istället för böter Arbetsolyckorna.
Hälsa- och arbetsmiljö PU 17 februari Agenda Aktuellt om sjukfrånvaro Guide Hälsa och Arbetsmiljö Information om AFS 2015: 4 om organisatorisk och.
Innehåll OSA-kompassen – vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter Organisatorisk och social arbetsmiljö.
Innehåll Introduktion: Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö? OSA-kompassen Arbetsmiljöverkets föreskrifter ”Organisatorisk och social arbetsmiljö”
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Samverkan.
Arbetsmiljö.
BasKraft - ökar förmågan att skapa resultat tillsammans
Kännetecknande för det goda arbetet
Hur bygger man in trygghet och säkerhet i livsmiljön?
Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning
Rylanders Kontorsvägen Lysekil Epost
Workshop Arbetsplatslärande.
Närvarande ledarskap för en hållbar välfärd
Omställningen av hälso- och sjukvården
Träff 13 Välkomna!.
Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM)
Kvalitetsarbete Verksamhetsstöd
Maria Nordin Institutionen för psykologi
Utveckling och lärande
VärNa modellen – att mäta och styra samverkan
Presentationens avskrift:

Förändringsarbete Enligt Rendahl et al (1995) är en förståelse för förändringen en nödvändig förutsättning för att medarbetarna skall prioritera förändringen. Förändrings ekvationen EF = FF + AF + KL. För att lyckas med arbetsorganisatoriska förändringar är det därför viktigt att de leder till effektiv förändring (EF) = Att alla medarbetare har förståelse för förändringen (FF) Att de anställda accepterar förändringen (AF) Att anställda upplever kvalitet i lösningarna (KL). Om dessa förutsättningar infrias kan en lyckad förändring komma till stånd (Rendahl et al., 1995).

Rubenowitz (1994) har sammanfattat de fem huvudfaktorer som visat sig ha störst betydelse för upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön och därmed stödjer psykiskt välbefinnande och arbetstillfredsställelse. Dessa är: Egenkontroll i arbetet Man bör ha möjlighet att inom vissa gränser själv kunna styra arbetstakten och sättet att utföra det egna arbetet. Positivt arbetsledningsklimat Ett gott samarbetsklimat mellan arbetsledning och medarbetare bör föreligga. Stimulans i själva arbetet Arbetet bör kunna ge utövarna möjlighet att använda och utveckla sina anlag och kunskaper samt att lära sig nya saker. God arbetsgemenskap Det bör finnas förutsättningar för bra trivsel och kontakt med arbetskamraterna. Optimal arbetsbelastning Arbetsbelastningen bör såväl i psykisk som fysisk bemärkelse vara optimal.

Arbetsberikning Arbetsutvidgning Arbetsväxling/arbetsrotation Sätt att öka arbetsinnehållet och motverka ensidig belastning -i syfte att ge ökade möjligheterna till variation både i arbetsuppgift och arbetsrörelsemönster, delaktighet och personlig utveckling. Arbetsberikning Arbetsutvidgning Arbetsväxling/arbetsrotation

Arbetsberikning Innebär att arbetstagaren har bredare arbetsuppgifter med olika skicklighets- och kvalifikationskrav. Arbetsberikning kan innebära utökade befogenheter och ansvar. Planering av arbetets upplägg. Kontroll av arbetsresultat, kvalitet etc. Kundkontakter, inköp m.m. Kräver ofta kompetensutveckling.

Arbetsutvidgning Innebär att flera olika arbetsuppgifter förs samman och där vissa arbetsuppgifter kompletterar varandra. Individer utför en större del av ett produktionsflöde än tidigare. Arbetsutvidgning leder till utökad arbetscykeltid.

Arbetsväxling/rotation Innebär att man i princip byter mellanskilda arbetsuppgifter med likartat innehåll. Införs arbetsväxling är det viktigt att den verkligen medför variation av arbetsbelastningen. Arbetsväxling som enda medel att motverka skadlig fysisk belastning har ofta begränsad effekt.

Arbetsväxling Att man arbetsväxlar till annat arbete med andra belastningar, där nästa arbetsstation innehåller antingen: Andra arbetsrörelser Andra rörelseriktningar Andra arbetshöjder Annat arbetstempo, repetitivitet, arbetscykeltid Andra vikter/gods/produkter etc. Annan kunskap/kompetens tex truckkörning, maskinskötare etc. Varje arbetsstation bör göras så arbetsbreda som möjligt går dvs innehålla flera olika arbetsmoment. Varje arbetspass bör innehålla någon form av administrativ arbetsuppgift.

En grupporganisation eller produktionsgrupp Ytterligare ett steg mot en integrerad arbetsorganisation. Innebär inte, att en grupp människor utför ett antal individuella arbetsuppgifter. Utan gruppmedlemmarna skall gemensamt klara gruppens alla arbetsuppgifter, ta ansvar för dem och vidta alla de åtgärder som behövs för att tillsammans klara hela arbetsgruppens prestationskrav. Där alla har bredare arbetsinnehåll, längre arbetscykler och kontinuerlig kompetensutveckling. Ett varierat arbetsinnehåll gör arbetet rörligare vilket är en viktig faktor för att undvika belastningsskador. Tekniska lösningar kan ges större prioritet, tex lyft- och transporthjälpmedlens utformning.

Viktigt att tänka på Att människor känner en identitet, ett ansvar och en ägarrelation till de lösningar som de fått vara med att utforma. Människor känner mindre främlingskap och får större arbetstillfredställelse, självkänsla och motståndskraft i miljöer som de själva fått vara med att utforma. Det leder bla till minskad sjukfrånvaro, personalomsättning, lägre drift- och underhålls kostnader.

Hinder för brett deltagande Inlärd hjälplöshet hos de berörda – har aldrig getts tilltro att påverka förändringar tidigare, ”lärda” att man inget begriper. Bristande förmåga träning – att uttrycka sina önskemål och krav verbalt eller grafiskt. Ovillighet/rädsla att gå in i det okända – trygghet med det arbetsmoment som man alltid gjort. Erfarenhet av grupparbete saknas – gruppdynamiken är outvecklad. Hot mot ledarroller och specialister – som kan få en känsla av att de förlorar sin status. Rädsla för att produktionen skall påverkas negativt. Brist på stöd och resurser – från arbetsgivare och fack.