Del 5: Lång tids användning av Stjärnan Rapport sept 2013 ”Kvalitetsstjärnan” Nationellt kvalitetsregister Del 5: Lång tids användning av Stjärnan I denna delrapport används ett urval ur databasen bestående av individer där skattningar gjorts vid inte mindre än 10 tillfällen (under 10 eller fler år). Gruppen består av 33 personer med långvarigt stödbehov, flest från Ljungby. Gruppen ges en karakteristik genom sina tidsserier av bakgrundsuppgifter där senare års data är fylliga och ger ett tämligen säkert besked om situationen efter 8-10 skattningar. Avslutningsvis återvänds till Kvalitetsstjärnans ursprungliga huvuduppgift – att vara ett stöd i den kliniska vardagen. Exemplifieringar görs av hur ett 10-årsmaterial översiktligt kan ”tydliggöra individens historia” . Kvalitetsstjärnans AU

DATA och UPPLÄGGNING av Delrapport 5 Grupper omfattar 33 individer med enda urvalskriterium att de varit föremål för 10 Kvalitetsstjärneskattningar. UPPLÄGG Inledningsvis presenteras gruppens kvalitetsstjärnemått könsfördelat, varefter Deras bakgrundsdata beskrivs. Vid senare skattningsstillfällen är bortfall litet, vilket möjliggör en gruppkarakteristik och förbättrade möjligheter att klargöra i vilken utsträckning bakgrundsdata utgör prediktiva uppgifter för utveckling i kvalitetsstjärenmåtten. Perspektivet går sedan över till individnivå där den betydande variation i utvecklingen för enskilda individer i gruppen exemplifieras. Exemplifierande frågeställningar kring olika förlopp . STATISTIK Deskriptiv statistik. Statistisk signifikans han inte prövats.

Stjärnmedelvärden (N=33) uppdelat på Kön Diagram med Skattning 1 – 10 för var stjärnstråle GAFF o GAFS lägre hos kvinnor och värdet minskar något över 10 skattningar Kvinnors hälsoscreening förbättras. Övriga mått varierar utan säker förbättring Dock tenderar - Kvinnor vara något mer nöjda med vård, Män ha något högre skattning på Livskvalitet och Upplevda besvär.

Några grunddata om gruppen: De 33 kommer huvudsakligen från Ljungby Flertalet är män Hälften är i åldern 40-49 vid Förstaskattning Merparten har F20 diagnos … och har i medeltal övervikt

Psykosocial och ”Nära” situation Som tidigare delrapporter indikerat finns uppgifter med ganska god täckning de senare åren (dvs för de sista skattningarna i denna grupp). En besiktning av dataarket visade att det i denna hänseenden är en ”stabil” grupp i meningen att där flera skattningar finns är det regel att ny skattning är som den föregående. I översiktstabell nedan ses att inom de flesta frågområden har ändring skett vid mycket få tillfällen. Vanligaste förändring har gällt arbete/studier. (för 7 individer) Område där förändrad skattning gjorts under senare skattning. Förekommer hos 7 män och 7 kvinnor (av 33 ind.)

Typexempel: Boende Psykosociala och ”Nära”-uppgifter infördes för bara några år sedan varför det ytterst sällan finns data innan Skattning 4 Exemplet Boende är typiskt också vad gäller att god svars% finns först de sista åren För en liten grupp som den aktuella med N=33 bör man därför se på de sista skattningarna som ganska goda indikationer om hur det står till i dessa hänseende efter 8 – 10 skattningar (motsvarande minst 8-10 år) Följande bilder har endast frekvenstabell och figur med hänvisn t detta resonemang

Försörjning

Arbete/sysselsättning

Uppnådd studienivå

Civilstånd

Fast relation

Sociala kontakter

Hushållets sammansättning

Barn under 18 år i hemmet

Egna barn

DAGAR MED VÅRD

Sammanfattning av gruppen Medelpersonen i denna grupp (33 patienter) som skattats 10 gånger, vårdas i Ljungby. Hen (med övervikt för Han) var vid Skattning 1 40-45 år och har diagnoskod F20. Är (mycket) överviktig BMI >30. Gruppen har ordinärt boende, och är Sjukskriven/har sjukersättning, Fifty-fifty förgymnasial/gymnasial utbildning uppnådd. Mestadels Aldrig varit gift (motsv), därtill ¼ skild, några gifta (o motsv) 80% har aldrig haft relation (eller haft tidigare) Hälften har veckovisa Sociala kontakter, övriga i mindre utsträckning. Få: ”aldrig” Ensamboende är 80%, övriga i lika mån sambo (motsv) el boende hos föräldrar Ingen har barn boende hemma, men 1 av 10 har egna barn. Man har kontakt med psykiatrisk vård nästan 2 dagar i veckan Och – som inledningsvis sammanfattades ses i gruppens Stjärnmått att: GAFF o GAFS är lägre hos kvinnor och värdet minskar något över 10 skattningar Kvinnors hälsoscreening förbättras. Övriga mått varierar utan säker förbättring Kvinnor vara något mer nöjda med vård. Män tenderar ha något högre skattning på Livskvalitet och Upplevda besvär.

Individperspektiv på gruppen Vi har nu alltså kunnat se att Kvalitetsstjärnans enkla mått och grova bakgrundsfaktorer kan användas för karakteristik av grupper Eftersom gruppmedelvärden är tämligen ”stabila” har läsningen så här långt varit lite tunn på exempel på förändring över tid. Bakom gruppens medelvärden finns emellertid individen. Anlägger man det perspektiv som är Kvalitetsstjärnans urspungliga huvudsyfte – att vara ett stöd för vården kring den enskilde finns även i denna ”stabila” grupp mycket att hämta. Några exempel ges nu på kontinuerliga sammanställningar av kvalitetsstjärnemått över 10 skattningar hos enskilda individer. Med den här typen av diagram (eller i stjärnform) blir det uppenbart att ett multidimensionellt synsätt bör framhävas – så att ingen dimension glöms bort i vård och stöd planering. ….eller vid gruppvisa analyser av de som styr och ställer Några frågor ställt kring vad som syns i tidsserierna….

Solskenshistorier kan åskådliggöras ….där det ser ut som att alla stjärnmåtten rör sig på önskat sätt

Vad hände vid Skattning 3 och Skattning 7? Ibland ser man skönhetsfläckar i diagrammen… Vid skattn 3 är inte bakgrundsdata infört i rutinen Vid Skattn 7 finns hyfsat med bakgrundsdata men ingen förändring jämfört med skattning före/efter Någon hänt som borde finnas i bakgrundsdata??

Vad hände under tiden vid Skattning 3-4-5 ? ..men det klarade ut sig och både Livskvalitet och Upplevda besvär förbättras Någon hänt som borde finnas i bakgrundsdata??

Ibland händer inte mycket.. Och det är kanske oftast fint att det inte försämras ? (som vid andra kroniska åkommor som diabetes och Hjärtbesvär) Men helst skulle man väl vilja se en ökad livskvalitet ”att leva väl med sin störning”

Berg och dal-bana för individens subjektiva skattningar Både GAFar och Hälsoscreening är hyfsade Vad beror individens berg-och dalbana i de subjektiva perspektiven på?

Hopp och förtvivlan hos närstående? …allt under det att det ser ut att inte gå i rätt riktning i övriga hänseenden fr a med en allt sämre subjektiv livskvalitet för individen Åskådliggörs ”hindret” för förbättring i bakgrundsdata?

Avslutande reflexion Potentiellt kan många frågor om hur förändringar i stjärnmåtten kan förstås få sitt svar med en fortsatt förbättrad rapportering av bakgrundsdata. Individuelle exemplen på slutet ställer frågor om det i det enskilda fallet. Svaren kan ej fås i databasen då förändringar i bakgrundsdata som kan förklara utveckling i utfallshänseende (stjärnmåtten) först införts på senare tid och då god inrapportering dessutom tagit några år att åstadkomma . Kanske skulle en kvalitativ analys av journaldata kunna göras? En tilläggsfråga kan vara: Om nuvarande bakgrundsdata inte fångar det element som predikterar förändringen – skulle andra instrument såsom de tillkommande KVÅ och beträffande IP-följsamhet. Eller skulle andra instrument göra det? Kvalitetsstjärnans Gemensamma Genomförandegrupp (GGG) och AU har godkänt spridning. Informera gärna de du tror kan vara intresserade om rapporten som finns på hemsidan www.kvalitetsstjarnan.se Frågor kring Delrapport 5 kan mailas till Kvalitetstjärans registeransvarig: goran.eiman@vgregion.se