UND1X utvecklingen i förhållande till föregående prognos Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

UND1X uppdelat på varor, tjänster och boende Årlig procentuell förändring Boende exkl. räntekostnader, egna hem Tjänster UND1X Varor Källa: SCB

Importerade varor (exkl. skatt)i KPI Årlig procentuell förändring * Importerade varor exkl. villaolja, bensin, frukt, grönsaker, kaffe och läkemedel. Källa: SCB

Tjänster (exkl. indirekta skatter) i KPI Årlig procentuell förändring Administrativt prissatta tjänster (5,5%) Tjänster exkl. tandvård (20,2%) Tjänster (21,2%) Övriga tjänster exkl. tandvård (14,7%) Källa: SCB

KPI boende exkl. indirekta skatter och räntekostnader Årlig procentuell förändring Övrig egna hem (6,1%) Hyror inkl. el (16%) Källa: SCB

Källor: SCB och Riksbanken Effekter på KPI av ändrade indirekta skatter, subventioner och räntekostnader för egna hem Procentenheter Skatter och subventioner Räntekostnader Källor: SCB och Riksbanken

Internationell utveckling Tillväxtmarknaderna återhämtar sig USA - tillväxten fortsätter men obalanserna tilltar Euro-området - fortsatt uppgång OECD-tillväxt 2,4 % 1999 och 2000 och 2,3 % 2001

Internationella priser, växelkurs och räntor Stigande producentpriser men dämpade konsumentpriser Inflationen i OECD 1,4 procent 1999, 1,7 procent 2000 och 2,0 procent 2001 Bidraget från importpriser till KPI oförändrat 1999 men lägre 2000 och 2001 Sammanvägd effekt av räntor och växelkurs mindre expansiv

Efterfrågan och utbud Tillväxtutsikterna har förbättrats Den internationella krisen ger mindre återverkningar än väntat Även inhemsk efterfrågan revideras upp BNP ökar 3,6 procent 1999, 3,8 procent 2000 och 3,0 procent 2001

Arbetsmarknad och kapacitetsutnyttjande Arbetslösheten 4,6 procent 2000 och 4,0 procent 2001 Arbetsproduktiviteten ökar svagt i år men drygt 1,5 procent 2000 och 2001 Lediga resurserna krymper snabbare Lönerna väntas öka mindre än väntat i år och 4-4,5 procent 2000 och 2001

Priseffekter av avregleringar, skatter och räntekostnader El- och teleavregleringar och Agenda 2000: - 0,2 procentenhet 1999 - 0,3 procentenhet 2000 - 0,1 procentenhet 2001 Indirekta skatter och räntekostnader: -0,8 procentenhet 1999, -0,3 procentenhet 2000 +0,1 procentenhet 2001 (sep)

Källor: Konjunkturinstitutet och SCB. Tabell 9. Inflationsförväntningar på 1-2 års sikt. Förändring av KPI, procent Penningmarknadens aktörer 2,2 (0,3) Arbetsgivarorganisationer 1,9 (0,3) Arbetstagarorganisationer 1,9 (0,1) Inköpschefer handel 2,0 (0,1) inköpschefer industri 2,2 (0,2) Källor: Konjunkturinstitutet och SCB.

Lägre utväxling mellan tillväxt och inflation Gynnsammare utväxling mellan tillväxt och inflation i OECD-området Avregleringar EU-medlemskap Stabila inflationsförväntningar Trovärdighet ekonomisk politik Analyser av utväxlingen produktionsgap/inflation

Inflationsprognos i huvudscenariot Tillväxten i OECD-området har reviderats upp mer än inflationen Importprisbidraget till KPI lägre 2000 och 2001 Högre tillväxt och löneökningar Avregleringar och Agenda 2000 Lägre utväxling tillväxt/inflation UND1X 1,8 % 2000 och 2,1 % 2001

Riskbild Svagare internationell konjunktur - Högre importpriser + Obalanser i sparandet och börsen i USA - Högre importpriser + Svagare internationell konjunktur - Högre oljepris + Arbetsmarknadens funktionssätt + TOTALT i förhållande till huvudscenariot + Den internationella konjunkturen är mindre svårbedömd än inför föregående inflationsrapport. De tidigare riskerna att Asienkrisen skulle leda till en plötslig nedgång i världskonjunkturen har i det närmaste försvunnit. Det främsta hotet mot världskonjunkturen är nu, som vi ser det, ett kraftigt börsfall i USA och de obalanser i sparandet som kännetecknat den amerikanska ekonomin under senare år. En kraftig nedgång på den amerikanska börsen skulle via effekterna på den internationella konjunkturen dämpa den svenska tillväxten och inflationen, vilket är något som vi diskuterar i en speciell ruta i rapporten på sidorna 20 och 21. En svagare internationell konjunktur skulle förstås också få återverkningar på importprisutvecklingen. Utvecklingen av oljepriset förfaller dock vara en mer betydelsefull risk i sammanhanget (oljeprisdiagram). I huvudscenariot är utgångspunkten att oljepriset successivt sjunker tillbaka till drygt 17 dollar per fat mot slutet av prognosperioden, vilket är en syn som är konsistent med den prissättning som vi ser på terminsmarknaden för olja i dagsläget. Men vi tycker det finns en risk för att utbudet av olja kommer att begränsas mer framgångsrikt av de oljeproducerande länderna, vilket i sin förlängning skulle innebära ett högre oljepris och en starkare importprisutveckling än i huvudscenariot. Vad gäller de inhemska inflationsriskerna så innebär de gynnsamma konjunkturutsikterna att efterfrågan växer snabbt och att de lediga resurser som nu finns i ekonomin kommer att tas i anspråk under de kommande två åren. Men inom den tidshorisont som nu överblickas väntas, i huvudscenariot, detta inte leda till en mer utbredd bristsituation på arbetsmarknaden följd av en löneutveckling som är ohållbar i förhållande till Riksbankens inflationsmål. Bristen på arbetskraft är forfarande begränsad till ett fåtal yrkeskategorier och statistiken över löneutvecklingen hittills i år visar -- om något -- på lägre ökningar än väntat. Men sammantaget kan det inte uteslutas att bristsituationen på arbetsmarknaden blir mer markerad och att löneutvecklingen till följd av detta blir starkare än vad som förutses i huvudscenariot.

Källa: SCB och Riksbanken Oljepris Oljepris, USD per fat Prognos Källa: SCB och Riksbanken

UND1X-prognosen UND1X- inflationen i huvudscenariot: - 3:e kvartalet 2000 1,8 procent - 3:e kvartalet 2001 2,1 procent Uppåtrisk  0,1 procentenhet När riskbilden beaktas blir prognosen för UND1X-inflationen ungefär 1,9 - 2,2 procent på ett till två års sikt Uppåtrisken i bedömningen är i storleksordningen 0,1 procentenhet. Så medelvärdet för vår fullständiga inflationsbedömning när vi även beaktat riskbilden ligger en tiodels procentenhet över den prognos som vi anger för huvudscenariot -- d.v.s. i storleksordningen 1,9-2,2 procent för UND1X på ett till två års sikt.

UND1X med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källa: SCB och Riksbanken