Att arbeta i Dempatibranschen Intraservice Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian

En verksamhet, en organisation, en stad? Vi behöver ha samma förhållningssätt annars finns en risk i att var och en gör på sitt sätt!

Demokratins två pelare Legalitetsprincipen : Lagar, demokratiskt fattade beslut, policys, riktlinjer,… Legitimitetsprincipen : Värdegrunden, etiken och moralen HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

MISSION ORGANISATION PROFESSION POSITION RELATION HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

PÅSTÅENDE: Vårt beteende styrs inte alltid av våra styrdokument utan av våra egna värderingar. Det offentligas värdegrund är : Alla verksamheter bygger på mänskliga rättigheter och principen om alla människors lika värde och rättigheter! Organisationens gemensamma förhållningssätt/spelregler/mm är i en mening det beteende som förväntas av oss anställda i vår arbetsvardag. HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Vilka värderingar driver dig i vardagen? Diskussion i mindre grupper och sedan en återkoppling i plenum. HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Vad gör du om dina värderingar krockar med organisationens värderingar? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Medarbetar- och arbetsmiljöpolicyn Göteborg – en stad för alla Vi som arbetar i Göteborgs Stad har ett gemensamt uppdrag, att tillgodose göteborgarnas behov och rättigheter. Vårt arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och principen om alla människors lika värde. Vi arbetar för att ge likvärdig service med hög kvalitet till alla som bor, arbetar eller besöker vår stad. Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för Vi bryr oss Vi samarbetar Vi tänker nytt Vi anställda är vår stads ambassadörer och demokratins förlängda arm. Vi handskas med göteborgarnas gemensamma resurser men också det dyrbaraste vi fått till låns, det vill säga göteborgarnas tillit och förtroende. I mitt uppdrag träffar jag varje år runt 4000 kollegor i olika workshops. I olika organisationer, positioner och professioner. Jag möter oerhört många kollegor som verkligen brinner för sitt uppdrag och för dem man är till för. Ni kommer om en stund att träffa några av dem. Kollegor som gör allt och lite till för att vi ska leva upp till demokratins grundläggande värden och mål.

Landet lagom?

VAD ÄR KULTUR? INDIVIDUELL NIVÅ KOLLEKTIV NIVÅ Klassbakgrund Kön Etnicitet Religion Stad/land Utbildning Individens egna förmågor KOLLEKTIV NIVÅ Krig eller fred Respekt för Mänskliga rättigheter Välfärdspolitik HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

FÖRHÅLLNINGSSÄTT / POLITIK Monokultur Interkultur Mångkultur Assimilation Integration Segregation Kulturrelativism är inget alternativ! HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

De mänskliga rättigheterna utgör grunden för vår demokrati Likabehandling Normkritik HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Lika rättigheter, Lika behandling! Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Förbud mot diskriminering och förnedrande behandling Artikel 2 Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Medborgerliga och politiska rättigheter -Rätt till liv -Förbud mot tortyr -Yttrandefrihet -Religionsfrihet -Information -Rätt till privatliv och personlig integritet Diskrimineringsförbud! Rätt till självbestämmande! Rätt till liv är i vår demokrati inte enbart rätt till biologisk överlevnad utan även rätt till livskvalité! Klicka och visa nästa bild om livskvalité, Sedan går du tillbaka till den här bilden och pratar om de andra rättigheterna. HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Ett arbete för livskvalité Ekonomi, Boende, Mat, Arbete, Utbildning, Fritidsaktiviteter,.. Fungerande nära relationer, umgänge Positiv självbild Självupplevd god hälsa Det finns många definitioner av begreppet livskvalitet och Rustoen (1992) anser att begreppet livskvalitet förknippas med harmoni, lycka, glädje, välbefinnande, trivsel och tillfredsställelse. Livskvalitet är individers positiva, negativa, kognitiva, samt emotionella upplevelser och kan ha olika innebörd beroende på vilken fas människan befinner sig i livet. Livserfarenhet och prövningar ger människor möjligheter att göra nya värderingar om vad som ger livet god kvalitet. Vidare framhåller Rustoen att livskvalitet hänger ihop med existens, där en människa kan läggas in i en skala från ingen livskvalitet alls till en maximal livskvalitet. Ingen livskvalitet alls jämförs med att inte alls ha ett liv (Rustoen 1992). 5 Den norske psykologen Næss (1987) anser att en människa har hög livskvalitet beroende på om denne är aktiv, har självkänsla, har gemenskap och har en grundstämning av glädje. Med aktiv menas att människan är engagerad i någonting som den är intresserad av och upplever detta som meningsfullt och utvecklande. Att ha självkänsla beskrivs som att människan känner sig tillfreds, litar på sin talang, har självförtroende och inte någon upplevelse av skuldkänsla utan lever upp till sina egna förmågor. Med gemenskap förklarar Næss att ha en relation som är ömsesidig till en annan människa där personen upplever vänskap och känslan av att tillhöra en grupp. Slutligen beskrivs grundstämning av glädje som en stark och rik skönhetsupplevelse, där människan känner sig trygg, är harmonisk, inte har bekymmer, avsaknad av oro och känner sig välbefinnande. Brülde (2003) beskriver livskvalitet genom att använda teorier. En av teorierna beskriver att livskvalitet är välbefinnande och att en människans livskvalitet är beroende av hur denne mår och det tänkandet kallas för hedonistisk teori. Capolongo, Battistella, Buffoli och Oppio (2011) anser att livskvalitet kan mätas objektivt beroende på var människan befinner sig i det sociala välbefinnande. Vidare beskriver Capolongo m.fl. att livskvalitet har en dimension som täcker människors behov, önskningar och känslor. HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Ekonomiska, Sociala och kulturella rättigheter -Ekonomiska rättigheter – rätt till arbete, att bilda och vara medlem i fackförening, till humana arbetsvillkor, lön,…. -Sociala rättigheter – skydd för familjen, föräldraskydd, boende, mat,vatten, kläder, hälsa,… -Kulturella rättigheter – rätten till utbildning, deltagande i ett kulturellt liv,… Skydd mot diskriminering! Rätt till självbestämmande! ESK –rättigheter i urval

Demokratins värdegrund, Regeringsformen 1 §   All offentlig makt i Sverige utgår från folket….Den offentliga makten utövas under lagarna. 2 §   Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer Demokratins idéer ska bli vägledande inom samhällets alla områden. Jämlikhet, delaktighet och icke-diskriminering, barns rätt tas till vara.

SoL 1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Vem bestämmer vad som är ”jämlikhet i levnadsvillkor”? Vad är ”aktivt deltagande i samhällslivet”? Vad menas med att ”frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser”? Dilemma : I lagen står att verksamheten ska bygga på människors självbestämmanderätt och integritet”. Samtidigt har vi en kontrollfunktion, till exempel ställa frågor om privatlivet , vem man bor ihop med, eller begära papper på inkomster för att betala ut socialbidrag som kan uppfattas som integritetskränkande. Hur löser vi det här dilemmat, vad svarar vi om en klient ställer frågan om integritet? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

LSS 5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet…… Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. 6 § …….Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Äldreomsorgens nationella värdegrund Individanpassning och delaktighet Självbestämmande Respekt för privatliv och personlig integritet Trygghet Meningsfullhet och sammanhang Gott bemötande Insatser av god kvalitet HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Värdegrund och förhållningssätt Våra gemensamma Förhållningssätt Vi gör mycket gott och med samlade kunskapen och kompetensen vi har kan vi tillsammans göra ännu mer! Till vår hjälp har vi Stadens gemensamma förhållningssätt som både avspeglar demokratins grundläggande värden och våra uppdrag men också vad som förväntas av dig och mig som anställda oavsett vilka personliga värderingar vi bär med oss. Du som ledare i Göteborgs Stad står aldrig ensam. Vi har olika stödresurser både centralt och lokalt som kan bistå dig i arbetet med förtydligandet och implementeringen av förhållningssätten i styrning och ledning, i planering och i uppföljning. Ytterst handlar det ändå om att allt vi skriver och säger ska leda till konkreta handlingar i verksamhetens vardag med nöjda göteborgare och besökare. Det är bland annat så som vi kan förbli en attraktiv arbetsgivare, servicelämnare och en betydelsefull aktör i demokratin. värdegrund

Stadens fyra gemensamma förhållningssätt En bakgrundsbeskrivning HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för! demokratiskt samhällsuppdrag, Göteborgarnas behov och rättigheter i centrum , Likabehandlingsprincipen, Balans mellan lag och önskemål. Vi bryr oss! Sätter oss i medborgarens situation, Engagerar oss , Tar ansvar, Informerar Vi arbetar tillsammans! Helhetssyn, Samverkan och samarbete Delaktighet och samskapande med de vi är till för Vi tänker nytt! Nya lösningar inom ramen för resurser och uppdrag Utveckla mera, utrymme för olikheter Stadens gemensamma förhållningssätt är numera en del av stadens Medarbetar- och arbetsmiljöpolicy , beslutad i fullmäktige den 6 februari 2014. Göteborgs stads värdegrund är mänskliga rättigheter och principen om alla människors likavärde. Förhållningssätten är det beteende som efterfrågas av oss anställda oavsett den enskildes egna värderingar.

Likabehandling / Normkritik För att leva upp till lagens mening och det som är mänskliga rättigheter måste vi arbeta aktivt med likabehandling. För att kunna arbeta med likabehandling måste vi bli normkritiska : har vi några normer som utesluter människor från likvärdiga rättigheter och möjligheter? Är dessa normer berättigade? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Vad är likabehandling? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Fråga gruppen vilken av dessa två bilder är ”likabehandling”? De flesta kommer att säga den till höger. Det är givetvis sant, men inte alltid! Bilden till vänster är barnbidraget. Vad kloka var de som införde barnbidraget då de inta baserade bidraget på föräldrarnas inkomst! Annars hade vi stigmatiserat barnen redan från början i barnfattigdom: Du får barnbidrag för att dina föräldrar är fattiga! Bilden till höger är bostadsbidraget. Alla ska rätt till en lämplig bostad (en mänsklig rättighet) men alla har inte råd med det! Ett annat exempel: Om några klienter i väntrummet på socialbyrån agerar kränkande mot an annan klient som t.ex. har en annan synlig könsuttryck så vore det katastrofallt om vi kom på idén att ha andra besökstider (jämförbart med bilden till höger) för transpersoner. Vad vi gör i detta fallet är att låta heteronormen leva vidare i väntrummet och istället flyttar vi det som anses som ”onorm” till annan tid och annat rum. Vore det inte bättre att stå upp för den inkluderande norm som ska gälla i väntrummet genom t.ex. att vid behov deklarera tydliga spelregler för besökarna oavsett deras bakgrund och förutsättningar? Ännu ett exempel: Vi har föräldramöte i skolan, och har kallat föräldrarna på kvällstid. Några uteblir. Faktum är att de aldrig kommer till föräldramötena. Vad drar vi för slutsats? A- de bryr sig inte? B-informationen har inte nått dem? C-de kan inte så mycket svenska D-…… Vad gör vi då? Samma regler och tider gäller alla, punkt slut! Eller börjar verkligen titta på orsakerna. Kanske ska vi kontakta dessa föräldrar som inte kom på ett annat sätt än de föräldrar som kom på mötet? Kanske ringa hem? Kanske åka hem till dem? MEN…… Tänk om det är staketet det är fel på? Kanske det är för högt och exkluderar dem som inte har samma förutsättningar som andra? Kanske staketet måste vara så högt av säkerhetsskäl. I så fall måste vi ta fram ”lådorna” för att alla ska kunna se matchen. Men vi kan även ställa oss frågan: kan vi perforera staketet så att säkerheten bibehålls samtidigt som alla kan se matchen utan att vi överhuvudtaget behöver ta fram några ”lådor”? Eller varför inte vara en transparant organisation/verksamhet och bygga staketet, om det nu så behövs, av plexiglas? Om man istället för att fastna i bilden till vänster eller höger börjar med att titta på staketet så är man i färd med att vara NORMKRITISK (själv använder jag hellre begreppet NORMMEDVETEN eftersom alla normer är inte av ondo utan bara de som exkluderar på osakliga grunder). Faktum är att en verksamhet inte kan arbeta till fullo med likvärdig service om man inte börjar sitt arbete med att granska de rådande normerna och bli normmedveten. Vilka normer är exkluderande? Vilka är inkluderande? Vilka är nödvändiga, vilka onödiga? Om vi har bara 30 minuters telefontid som norm, vilka kommer fram, vilka kommer i sin frustration att inte komma fram komma till socialbyråns väntrum, och kräva att få prata med sin handläggare? Finns en risk för att frustrationen tar sig uttryck i sådant beteende så att vi bygger ännu högre staket? NORMMEDVETENHET INTE BARA BIDRAR TILL ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG OCH LIKVÄRDIG SERVICE FÖR ALLA UTAN KAN RENTAV VARA EN EKONOMISK VINST DÅ VI KANSKE INTE BEHÖVER KÖPA IN NÅGRA ”LÅDOR”! HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Den svenska senapsnormen? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Vad är normen här? ”Idrottsgalan 2017 skakas av en klänningskrock!” Hur ser den kvinnliga normen ut (könsnormerna), och hur påverkar den oss i vår vardag? Privat som i vår tjänsteutövning. HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Och vad är normen här? Hur ser den manliga normen ut (könsnormerna), och hur påverkar den oss i vår vardag? Privat som i vår tjänsteutövning. HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Könsnormer HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

VÅR HISTORIEUPPFATTNING Hur mycket vet du om Europas historia om Europa? Hur mycket vet du om Europas historia om Afrika? Hur mycket vet du om Afrikas historia om Europa? Hur mycket vet du om Afrikas historia om Afrika? VAD ÄR DET FÖR FÄRG PÅ DIN HISTORIEUPPFATTNING? Är vår kunskapsbas global eller baserad på ett eurocentriskt perspektiv? Kan det påverka våra bedömningar och beslut? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Vanligaste yrken bland utrikesfödda Hemservice/hemtjänst Taxiförare Pizzabagare Forskarassistenter Tolkar Doktorander Buss- och spårvagnsförare Koreografer/dansare Städare HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Vanligaste yrken bland utrikesfödda SCB, 2019-03-07 Pizzabagare 79% Hemservice 69% Tolkar 59% Städare 57% Doktorander 51% Buss- och spår. 48% Taxiförare 47% Koreografer/dansare 45% Forskarassistenter 43% HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Tillgänglighet för alla? Den till vänster är en ”handikapptoalett”, den till höger visar en skylt ovanför en dörr. Skylten har dessutom punktskrift! Vad är det för fel på bilderna? Vilka normer har skapat just den här toaletten eller placeringen av skylten? Hade vi gjort så som på bilden om vi hade varit normkritiska? (Funktionalietsnormen) HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Vilket kön är den här T-shirten avsedd för / målgruppen som producenten har tänkt sig? Vilken eller vilka normer ser du på texten? Manlighetsnormen? Heteronormen? Tvåsamhetsnormen? Att alla kan läsa? (dyslexi) Att alla har tillgång till internet och vet vad google är? Vad om dem som är färgblinda? Vad om en kvinna bär samma plagg med exakt samma text? Förändras något i normativiteten? I så fall Vilken/vilka normer blir då mer framträdande? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Norm Finns överallt, ofta omedvetet Uppfattas och antas som det självklara, naturliga, normala Är osynlig tills någon bryter mot den Skapar en ”förrädisk” känsla av gemenskap och trygghet. ”Vi är de normala, de andra är avvikande”.

Hur skapas en norm? Kategorisering : uppfattningen om att människor är i grunden olika , även i sina grundläggande egenskaper. stereotypa identiteter : ”Vi och dom” Värdering :av olikheterna i relation till den antagna likheten (normen) Ojämlikhet i status, makt , betydelse och inflytande.

Normmedvetenhet / Normkritik Fokus ligger på det ”normala” och inte på det som anses vara ”avvikande”. Fundera på om alla gynnas av den normen - Synliggöra och förändra begränsande / osakliga exkluderande strukturer och normer (Normkreativ) - Normkritik är en metod, ett förhållningssätt som fokuserar på makt. Det är ett sätt att arbeta mot diskriminering, och för en större jämlikhet.

Intraservice Hållbart arbetsliv Seroj.ghazarian@intraservice.goteborg.se