Förbättringsmodellen – en struktur för systematiskt förbättringsarbete

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Samborådet Emina Redzematovic. Samborådet 2. Coach/vägledare kartläggning Motivationssamtal Bedömning Upprättande av handlingsplan Planera insats Följa.
Advertisements

EBP-cirkel 1 INGEGERD BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND
EBP-cirkel 3: En lärande organisation BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND
Socialdokumentation Består av två delar!
Förbättringsområde Ökad tillgänglighet för personer med behov av att ta sitt blodtryck.
HEMTAGARTEAM. SYFTE Det övergripande syftet är att brukaren ska kunna återvända till hemmet efter en sjukhus- eller korttidsvistelse på ett tryggt och.
Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland Resultaten för indikatorerna.
Region Östergötland Trygg utskrivning och uppföljning.
Trygg hemma Förstärkt samarbete i öppenvård Arbetsgrupp Gällivare träff 2.
Resultat Politiska samverkansberedningen. Identifiering Inskrivning UtskrivningUppringning Förstärkt utskrivningsprocess 151 personer har identifierats.
Läkemedel, fokusområde för division Läns- och Närsjukvård, 2016 Förskrivningen av läkemedel till personer över 75 år har ökat med nära 70 procent sedan.
TPI workshop. Team Pro Inventory Inledning Syfte Att få en tydligare bild av och diskutera hur väl teamet/arbetsgruppen samarbetar och interagerar. Mål.
Teamarbete, struktur och kunskap Prioritering av förbättringsarbete i primärvård i Stockholm Nouha Saleh Stattin Kaija Seijboldt och Marina Stenbäck.
Vad är evidensbaserad praktik? Evidensbaserad praktik (EBP) är integreringen av bästa forskningsstöd med professionell praktisk erfarenhet och klientens.
Ögondroppar efter ögonoperation Flödesschema för bedömning och utförande enligt Egenvårdsförordningen alt som Hälso-och Sjukvård.
Projekt: lokal kunskapsstyrning i primärvården med klinikapotekare
En ingång Kartläggning av befintliga och framtida behov
Folkhälsa - Minskad psykisk ohälsa bland unga kvinnor år
Den kommunala hälso- och sjukvården av idag
regeringen. se/rattsdokument/proposition/2017/02/prop
Trygg hemma Hur går införandet? Chefsträff 5, Kiruna
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Left hand side is the P (Plan) Right hand side is DSA (Do Study Act)
Förstärkt samarbete i öppenvård/ Trygg hemma Chefsträff 2 Avstämning
Påverkansanalys Påverkansanalys – instruktion och mall, Qulturum
Påverkansanalys Identifiera mått
PGSA: Planera – Agera - Studera - Agera
Länsgemensam ledning i samverkan
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Trygg hemma Förstärkt samarbete i öppenvård Extra chefsträff, Kiruna
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Att använda PrimärvårdsKvalitet, del 1
Analysseminarium – ÖK februari
Påverkansanalys Version 2 mars 2017
VAD ÄR VÅRDTAGARINFLYTNDE?
Vårdplaneringsprocessen
Läkemedelsstöd i primärvården
Nulägesrapport Delregionala samverkansorganet Nordost
Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Trygg och effektiv utskrivning från slutenvården.
LUP Mål 3 Satsning på kompetensförsörjning
Träder i kraft 1 januari 2018 (Kronoberg startar 1 mars 2018)
Vårdplaneringsprocessen
Delregionaltmöte Nordväst
9...
Framtidsmöte Trygg hemma Vi kommer alltid att vara på väg! Kiruna
Implementering, utvärdering och systematisk uppföljning
Vårdsamordning Länets invånare ska kunna säga: ”Jag får den vård jag behöver när jag behöver det och där jag behöver det” Presentera mig Vi precis som.
Patientsäkerhet Patientsäkerhet, Socialstyrelsen Övergripande gemensamma mått Region Jönköpings län.
Samordnad vård och omsorgsplanering
Vad är ett system? "Ett system är ett nätverk av ömsesidigt beroende komponenter (fristående uppgifter, människor eller processer) som arbetar tillsammans.
Planering inför utskrivning på kvällar och helger
Implementering av samverkanslagen och överenskommelsen
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Påverkansanalys Identifiera mått
Fallriskpatienter på Avd B81 Neurologiska kliniken US
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Samordnad individuell plan (SIP)
Värdegrund inom äldreomsorgen
Förslag överenskommelse och riktlinje
LSG Uppföljningsrapport
Målsättning och handlingsplanering för framgång
Implementering, utvärdering och systematisk uppföljning
Revisionsredogörelsen 2017
Mobila närvård – nuläge och framtid Karin Fröjd Regional projektledare
PUFF Planering för Utskrivning och FörFlyttning
Workshop 1: våra förutsättningar lokalt
UppföljningsDialog XX VC
Projektplan: Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa
Påverkansanalys Bilaga 5
Struktur i modellen, 5 steg
Presentationens avskrift:

Ett exempel på förbättringsarbete om proaktiv SIP för sköra äldre ”Grönberga” Vårdcentral

Förbättringsmodellen – en struktur för systematiskt förbättringsarbete Vad vill vi åstadkomma? Mål = Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Mått = Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Idéer = Planera, göra, studera, agera! Testa = Ref: T Nolan, E Deming

Bakgrund Identifiering av sköra äldre på Grönberga vårdcentral har gjorts genom bl. a. genomgång av personer i hemsjukvård och med geriatrisk riskprofil. Källa: Proaktiv vård av sköra äldre, Sveriges Kommuner och Landsting

Syfte med en proaktiv SIP att tidigt erbjuda samordnade insatser att identifiera den äldres behov och göra hen delaktig i planeringen att samordna insatser mellan verksamheter att förhindra inskrivning och återinläggning på sjukhus

Steg 1 Beskriv önskat läge Målet med proaktiv SIP för sköra äldre, Grönberga vårdcentral är: 90% av de identifierade sköra äldre ska uppleva hög delaktighet i sin planering och veta vem som gör vad. Målet ska vara uppnått december 2019. Resultat ska följas via SIP-kollen i samband med genomförande av SIP och via Webbkollen i form av intervjuer en vecka efter SIP-mötet.

Steg 1 Beskriv nuläge I Grönberga samordnas SIP av vårdsamordnare på vårdcentralen i samband med utskrivning från sjukhus. Denna process fungerar bra. I samband med identifieringen av sköra äldre som är knutna till vårdcentralen uppmärksammas behovet av samordnade insatser och en proaktiv SIP. Antal inskrivna i hemsjukvården 2018: 35 personer Antal inskrivna i hemsjukvården som har en proaktiv SIP 2018: 10 personer Grönberga vårdcentral Proaktiva SIPar 2018

Steg 2 Beskriv vad som behöver hända för att nå bästa möjliga arbetssätt Påverkansanalys Vad vi mäter… Primära påverkansfaktorer (2-4) ”Vad?” Sekundära påverkansfaktorer ”Hur?” Ideér – nya eller tidigare beprövade Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Ideér – nya eller tidigare beprövade Mål/ målområde Ideér – nya eller tidigare beprövade Vad vill vi uppnå? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Ideér – nya eller tidigare beprövade Ideér – nya eller tidigare beprövade Ideér – nya eller tidigare beprövade Ideér – nya eller tidigare beprövade Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Ideér – nya eller tidigare beprövade Ideér – nya eller tidigare beprövade Källa: http://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeId=43161

Sekundär påverkan ”Hur?” Steg 2 Beskriv vad som behöver hända för att nå bästa möjliga arbetssätt Primär påverkan (2-4) ”Vad?” Sekundär påverkan ”Hur?” Utse en fast vårdkontakt Alla inskrivna personer i hemsjukvården som tackat ja ska ha en proaktiv SIP under 2019. Mål/målområde Avsätta fasta tider för SIP Vid varje nyinskrivning i hemsjukvården ska alltid en SIP erbjudas 90% av de identifierade sköra äldre ska uppleva hög delaktighet i sin planering och veta vem som gör vad. Målet ska vara uppnått i december 2019. Senior alert ska vara en del av SIP Antal genomförda SIPar följs upp i Primärvårdskvalitet Alla SIPar ska följas upp Andel SIPar som följts upp följs i Primärvårdskvalitet Följa innehållet i planen via Rutinkollen Följa den äldres upplevelse av att få en SIP via SIP-kollen Utvärdering av genomförda SIPar Ta fram en enkät för att följa den äldres upplevelse av delaktighet i sin planering och av vem som gör vad Webbkollen

Förbättringsmodell efter T. Nolan, E Deming m fl

Steg 3 Ta fram förslag på förändringar inom identifierade förbättringsområden. Testa idéerna med stöd av PGSA-hjulet.

Mall, steg 1 Planera: Agera: Vad: Ta fram en checklista som underlag för vad som behöver finnas med och behöver vara gjort innan inskrivningen i hemsjukvård Vem: Arbetsgruppen Anna Andersson, Karl Karlsson. När: Checklistan ska vara klar inom 2 v. Verksamhet, process (t ex klinik, avd, vårdcentral): Grönbergas vårdcentral Ansvarig: Läkare Anna Andersson, Grönbergas Vc, Karl Karlsson dsk, Grönbergas kommun, Förbättringsområde: Proktiv SIP för sköra äldre Övergripande mål: 90% av de äldre ska uppleva hög delaktighet i sin planering och veta vem som gör vad. Förändring att testa: Vid varje nyinskrivning i hemsjukvården ska alltid en SIP erbjudas Startdatum: Om en månad. Nuläge/baslinje: Av 35 personer har 10 fått en SIP i samband med inskrivning i hemsjukvård. Mål för testet: De fem kommande inskrivningarna i hemsjukvården ska erbjudas ett SIP-möte i hemmet. Studera: Gör: Checklistan testas av dsk på 2 patienter inför färdigställande. Dokumenterar det som sker. Se checklistans utformning på nästa bild.

Checklista inför inskrivning i hemsjukvård, Version 1 Medicinsk sammanfattning av läkare Fördjupad läkemedelsgenomgång Aktuell läkemedelslista Omvårdnadsepikris/ sammanfattning Aktuell riskbedömning Senior alert Aktuella förskrivna inkontinensmaterial/stomihjälpmedel Aktuella hjälpmedel Avstämning med arbetsterapeut/fysioterapeut

Mall, steg 2 Agera: Planera: Checklistan behöver revideras, se nedan. Ytterligare en person inkluderas i arbetsgruppen, en biståndshandläggare. Ny test planeras inom 2 veckor. Planera: Vad: Ta fram en checklista som underlag för vad som behöver finnas med och behöver vara gjort innan inskrivningen i hemsjukvård Vem: Arbetsgruppen Anna Andersson, Karl Karlsson. När: Checklistan ska vara klar inom 2 v. Verksamhet, process (t ex klinik, avd, vårdcentral): Grönbergas vårdcentral Ansvarig: Läkare Anna Andersson, Grönbergas Vc, Karl Karlsson dsk, Grönbergas kommun, Förbättringsområde: Proktiv SIP för sköra äldre Övergripande mål: 90% av de äldre ska uppleva hög delaktighet i sin planering och veta vem som gör vad. Förändring att testa: Vid varje nyinskrivning i hemsjukvården ska alltid en SIP erbjudas Startdatum: Om en månad. Nuläge/baslinje: Av 35 personer har 10 fått en SIP i samband med inskrivning i hemsjukvård. Mål för testet: De fem kommande inskrivningarna i hemsjukvården ska erbjudas ett SIP-möte i hemmet. Studera: Checklistan fångar inte upp vad patienten klarar själv och vilka egna resurser hen har. Det saknas information om vilka behov Esther har och vad som är viktigt för henne. Checklistan fångar inte heller upp svaret på vilka som behöver vara med på SIP-mötet som hon anser är viktiga, heller inte om SIP:en ska vara ett fysiskt eller ett digitalt möte. Det framgår inte i checklistan vilka insatser Esther har från socialtjänsten i form av hemtjänst. Gör: Checklistan testas av dsk på 2 patienter inför färdigställande. Dokumenterar det som sker. Se checklistans utformning på nästa bild.