Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Barnens behov i centrum
Advertisements

Först sa de att språket är nyckel till integration, och jag lärde mig språket, jag var ju barn när jag kom till Sverige. Sedan sa de att utbildning är.
Kvinnlig könsstympning Evelina Nilsson, Kvinnofridssamordnare Johanna Emilsson, samordnare mot kvinnlig könsstympning.
EBP-cirkel 1 INGEGERD BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND
EBP-cirkel 3: En lärande organisation BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND
Att hitta inspiration i nedskärningarnas tid Britta Åkerlund Avdelningschef Sollentuna socialkontor Niklas Ristarp Connie.
Botkyrka kommun © 2009 YouGov 1 SE Medborgarpanel nr 4 - Diskriminering Medborgarpanel 4 - Diskriminering Botkyrka kommun Oktober - November.
Pedagogisk verksamhetsidé Sege parks förskola, läsåret
Trygg hemma Förstärkt samarbete i öppenvård Arbetsgrupp Gällivare träff 2.
1 Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Blekinge Processledare Sten Eklund och RosMarie Nilsson
 80% av en ledares arbetsdag ägnas åt att kommunicera.  Olika perspektiv på ledarskap inom forskningen  Egenskapsperspektivet  Stilperspektivet 
Fri:Ja! K Kristianstad kommuns projekt mot kvinnlig könsstympning
Nationella Kompetensteamet
PO-verksamheten i Skåne
Styrelsen informerar: Revision av Perioperativt arbete
regeringen. se/rattsdokument/proposition/2017/02/prop
Psykisk hälsa Specialist Primärvård
Övergripande ambition boendes inflytande och delaktighet
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Länsgemensam ledning i samverkan
Kommunerna tar över ansvar för att utföra viss hälso- och sjukvård i gruppbostäder och daglig verksamhet enligt LSS Anna-Lena Möllstam Tf enhetschef Sociala.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Barn och kvinnors förutsättningar och vardag under Vasa-tiden.
Nuläget i Älvkarleby
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvårdsavtalet
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Påverkansanalys Version 2 mars 2017
En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Lektion 2:1 Våldets uttryck Våldet tar sig olika uttryck
Yrkesförberedande program
Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Trygg och effektiv utskrivning från slutenvården.
Patientlagen ger utökad valmöjlighet
Brottsförebyggande Information
Rätt stöd i rätt tid på rätt plats!
Fysisk aktivitet på recept – FaR®
Träder i kraft 1 januari 2018 (Kronoberg startar 1 mars 2018)
Identitet och religion
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Barnskyddsdokumentation
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Välkommen till ett samtal om VÄRDERINGAR
Diabetesskola - med fokus på fysisk aktivitet
Plan för lika rättigheter och möjligheter 2015
Vem gör ST i Västmanland och Varför?
Nationell tillsyn 2017 Samverkan när det gäller multisjuka äldre – Rapport: Samverkan för mulitsjuka äldres välbefinnande (maj 2018). Patientsäkerheten.
För våldsutsatta kvinnor och deras medföljande barn i Norrbotten
Närsjukvårdsmöte Eugenia Strandberg.
Uppdrag Psykisk hälsa – hur skulle vi vilja ha det
Hur kan vi följa psykisk hälsa bland barn och unga i Jönköpings län?
Övning Tid: minuter Instagram-målet.
Överenskommelse mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen
Barnkonventionen.
Övning Tid: 40 minuter Lagen och rättvisan.
Metodutveckling för att minska social oro
Elevhälsoarbete och kvalitet ….vad innebär det?
Fysisk aktivitet på recept – FaR® i Region Uppsala
Återkoppling- remisshantering av revidering Västbus riktlinjer
TYPPI kundtjänstsystem
Samordnad individuell plan (SIP)
Mänskliga rättigheter -
Feber hos barn Hälsa i Sverige
Sammanfattning underlag från arbetsgruppen
En stark röst för seniorerna
Feber hos barn Hälsa i Sverige
Jan-Erik Nyberg Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Temagrupp Psykiatri Rapport från möte
Presentationens avskrift:

Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige Hässleholm 27 oktober 2016 Bayan Nasih 1 1

Vad är könsstympning? Var? Hur? Varför? Omfattningen Konsekvenserna

4

5

1982 1991 1098-1999 2005-2006 1995 2010-2016

Inspirerat av Khan (2006) sexualitet Oskuld äktenskap Segregation Könsstympning

”Min vardag är egentligen bara att behandla konsekvenserna ”Min vardag är egentligen bara att behandla konsekvenserna. Vi måste också fokusera på orsaken” Denis Mukwege

Faktorer för könsstympning (NKVTS, 2010) 1742 deltagare, majoriteten var bosatta i Skandinavien eller Kanada (78% kvinnor) Religion Kultur tradition Heder Syn på sexualitet Kollektivt Social Identitet Undvika skam Syn på flickor & kvinnor oskuld Männens makt

Faktorer som minskar/hinder könsstympning (NKVTS, 2010) Konsekvenser (osynliga) Landets diskurs Ett brott Förändringar Oskuld Sexualitet Religion

”Det sitter fast som ett klistermärke i mitt huvud, jag brukar kalla den för svarta dagen. Jag tänker på det hela tiden. Varför har ingen frågat mig tidigare? jag har träffat många på socialen och jag fick mina barn här” (Möte med en våldsutsatt kvinna, hösten 2015) 11 11

”Vad missar vi lätt för att vi inte tänker rätt? ” (En fråga från skolkurator, jan 2016) 12

Tillsammans Skola Förskola MV Socialtjänst Hälso-& sjukvård Polis-åklagare UM Boende MM

Förutsättningar att arbetar mot könsstympning Tid för reflektion Stöd av chefer &kollegor Kunskap och implementering adekvata stöd/vård Våga se, och agera Ansvar

Statistik i Sverige och hur går vi vidare 38000 7000<18 år 19 000 minderåriga i riskzonen ?

Samtal 13 mars 2014 – 30 september 2016 790 ärenden / 1099 personer Ärenden som rör könsstympning: 90 flickor/unga kvinnor 42 under 18 år Oro för att könsstympning ska ske: 35 flickor Samtliga flickor under 18 år varav 32 flickor under 15 år Misstanke om att könsstympning har skett: 12 flickor Samtliga flickor under 18 år varav 11 flickor under 15 år

Tillsammans