Akademiska värden HeLP 7 1 oktober 2015.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Patricia Staaf • Föreståndare Centrum för akademiskt lärarskap, Malmö högskola (tidigare prefekt med uppdrag att arbeta högskoleövergripande med breddad.
Advertisements

Från UFO till FoU. ”Från UFO till FoU resan” •Obekant –Familjärt •Ogripbart – begripligt •Från något som rör andra till något som rör mig.
Universities in the ”eye of the hurricane” Interaction – Globalisation – Humboldt – Resources – Innovation.
Kultur för alla – gäller det mig
Policy för miljö och hållbar utveckling
Organisera vattentjänsterna för framtiden
Från doktorsexamen till universitetslektor tillsvidare
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
Om privatisering av universitet och institut Ulf Bengtsson.
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
Vetenskap och beprövad erfarenhet
Ledarskap för utveckling - en utmaning
FRONESIS-projektet, univ. ledningens prefektmöte den 16 november 2010 LUNDS UNIVERSITE T.
Annika Ghafoori Kvalitetsdrivet 2013 En öppen högskola?
Utgångspunkter Skollagen Karriärförslag 2013 Forskningsprop 2013
Utredningen av den kliniska forskningen. Brister och möjligheter Klinisk forskningHälso- och sjukvård Utbildning ForskningstraditionGod sjukvård Register,
1 Forskning & Utveckling Hannie Lundgren EU-plattformsmöte 29 april.
Genus i följeforskning & lärande utvärdering
Aktuella frågor på EU-nivå
Regeringens proposition 2009/10:149 En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor (Autonomipropositionen) Lars Rydberg.
En hållbar lärarutbildning 3 december 2008 Sigbrit Franke.
Forsknings- och utbildningsstrategier 2009–2012 Förändring för kvalitet och förnyelse.
KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET
Sveriges lantbruksuniversitet GUR ska föreslå förändringar av anslagsfördelning och dimensionering av utbildningen på grundläggande och avancerad.
Bakgrund och syfte Ska ses i ljuset av tidigare utredningar Organisationers önskan om ett annat och bättre sätt att samverka Regeringen vill erkänna,
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Breddtjänster – ett nytt skede i IT-politiken Christer Marking IT-kommissionen.
Högskolesektorn idag och i framtiden. 40 lärosäten är medlemmar (16 universitet och 24 högskolor) Sveriges universitets- och högskoleförbund The Association.
KulturpolitisK Konferens Öresund 2011 Yngve Petersson ordförande i Kulturnämnden, Region Skåne Regional kulturplan för Skåne.
En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. (Brundtlandkommissionen) De åtgärder.
Hur blir man klok på universitetet?
Idéburet Offentligt Partnerskap
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Utvärdering – vad, vem, varför? Sara Karlsson, kvalitetssamordnare KTH.
En ny modell för samverkan mellan stat, region och kommuner.
Vision och strategi Akademin för innovation, design och teknik.
Organisera vattentjänsterna för framtiden. Vattentjänstorganisationernas utmaningar Klimatförändringen ställer nya krav på dricksvattenproduktion och.
Hur styrs SLU och särskilt utbildningen?
Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se.
Riis & ÖgrenPU-funktionen vid Linköpings universitet - en utvärdering 1Riis & ÖgrenPU-funktionen vid Linköpings universitet - en utvärdering 1 PU vid LiU.
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. IQ Samhällsbyggnad Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet.
Göteborgs universitet förnyas – implementering av organisationsarbetet
Strategisk plan MEDICINSKA FAKULTETEN VID LUNDS UNIVERSITET.
RED10 Research Evaluation for Development 2010 RED10 | Susanne Holmgren och Gustav Bertilsson Uleberg Institutionernas självvärderingar inom.
Högskolor och Samhälle i Samverkan, 4 maj 2011 i Karlstad Välkommen till seminariet på temat ”SKL:s roll för utökad samverkan mellan vetenskap och praktik”
Nationella Geodatastrategin – Geodatasamverkan - Standarder Gunnar Lysell Lantmäteriet 19 november 2013.
Forskningsetik CODEX - samlingen av regler och riktlinjer för forskning
Utredningen av den kliniska forskningen. Brister och möjligheter Klinisk forskningHälso- och sjukvård Utbildning ForskningstraditionGod sjukvård Register,
Samhällskunskap Sammanfattning.
Nämndplan 2015.
Lönekriterier för lärare inom samtliga skolformer inom Utbildning Gävle och Näringsliv & arbetsmarknad Gävle (gäller från och med 2016 års löneöversyn)
KTH:s Arbetsordning. Process KTH – arbetsordning Utvärdering skolorganisation Uppdrag arbetsgrupp – 25 mars 2010 Gunnar Svedberg (ordf.), Marita Hilliges,
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Brottspreventiva är sådana åtgärder och förhållanden som minskar sannolikheten för brott och/eller reducerar skadeverkningar (inkl. rädsla) av brott. (Sarnecki,
Utbildningsutskottet
Akademiska värden RP 4 SUHF Ulfsunda 30 mars 2017.
2015 | UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN SEDAN 1666
Akademiskt ledarskap inför nya förändringar - med fokus på akademiska värden SUHF:s Högre LedarProgram, HeLp 4 Noors 14 febr
Akademiska värden - med fokus på ledarskap
Akademiska värden - inledning till samtal
Akademiska värden SUHF:s Högre LedarProgram, HeLp 5 Noors 5 mars 2014.
Ledningsutredningen –
Seminarium i relation till Cösters bok Silwa Ckaesson
Akademiska värden Help 9, SUHF Noors den 6 april 2017.
Kvalitet i administrationen verksamhetsstödet på KTH – effekterna av AAE:n SUHF-konferens – Kvalitets- och utvecklingsarbete inom administrationen.
Samverkan kring tre regeringsuppdrag
Styr- och resursutredningen - STRUTEN
UKÄ:s utvärdering av hållbar utveckling – resultat, slutsatser och rekommendationer Göran Finnveden Professor, Vice-rektor för hållbar utveckling Ordförande.
Värdegrund - Vision - Mission
GDPR - LADOK NUAK 2018 GUNNAR RÅHLÉN.
Presentationens avskrift:

Akademiska värden HeLP 7 1 oktober 2015

Tema: akademiska värden i teori och praktik Inte ekonomi, organisation, infrastruktur utan Vad är ett universitet/en högskola? Vad är ett akademiskt värde? Vilka är de? Vad innebär de i teori och praktik?

Budskap Budskap: Utan akademiska värden inga universitet/högskolor!

Mål Mål: Alla vid u/h ska kunna ge språk åt, samtala om, försvara, tillämpa och utveckla akademiska värden

Vad är ett universitet/en högskola? Lagstadgad institution med syfte att ta fram och sprida kunskap, främst genom utbildning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete Idéburna institutioner med akademiska värden Sociala gemenskaper, campus Profilerad institution i samhället; jfr Skatteverket, Trafikverket, Högsta domstolen

Vad är ett moraliskt värde? Ex: frihet, människovärde, gemenskap, godhet Värdeteori Ett akademiskt värde är ett moraliskt (etiskt) värde tillämpat på akademisk verksamhet

Universitet/högskolor står på två ben Lag, förordning, högskolelagen, högskoleförordningen. Grundlagarna 2. Värden a. allmänna,humanistiska värden b. akademiska värden.

Viktiga akademiska värden Akademisk frihet Akademisk integritet Akademiskt ansvar (inkl. samhällsansvar) Akademisk kvalitet Akademisk kollegialitet

Akademisk frihet Honnörsbegrepp, behövs begreppslig klarhet och gemensamt språkbruk! Akademisk frihet bör omfatta hög grad av institutionell autonomi men är mer än institutionell autonomi. Historisk tradition 1000 år

Akademisk frihet Högskolelagen: forskningsproblem fritt väljas, metoder fritt utvecklas, resultat fritt publiceras. Frihet att forska, undervisa, tala och publicera enligt vetenskapliga undersökningars normer, utan ingripande, påverkan eller bestraffning varthän sökandet efter sanning än leder. Gäller både individ, institution och akademisk miljö.

Ingen total frihet Vad är rimliga inskränkningar? Värdekollisioner (frihet contra diskriminering etc)! Forskningsetik!

Ingen total frihet, forts. Anställning, arbetstid, infrastruktur, administration!? Direktiv via finansiering av råd, stiftelser, regering, donationer? Kommersiella och regionala intressen? Prioriteringar av grupp, fakultet, hs/univ?

Akademisk frihet för utbildningen Studentgenomströmning contra kvalitet Lärarens frihet contra pedagogisk konformism Kursbokstyranni, utvärderingar Vad bör och får läraren säga? Vem och vad bör bestämma om utbildningen: kunskapsläget? studentens val? samhällets behov?

Intern akademisk frihet och ofrihet Hur mycket intern frihet/ofrihet finns? Intern akademisk socialisering och maktutövning, vetenskapliga, konstnärliga och pedagogiska paradigm, pengar och makt; mainstream, karriär Fri intern debatt, ledningens ansvar Utrymme åt både enhet och mångfald

Akademisk integritet Utbildning och forskning intellektuellt och moraliskt oberoende av politiska, ideologiska, ekonomiska och andra maktgrupperingar Helgjutenhet med akademisk kvalitet, forskningsetik och frihet, utan någon otillbörlig påverkan Forskaren/läraren ska ha orubblig integritet Kärnan i akademisk frihet, livsnerven

Hot mot akademisk integritet Jfr IAU Guidelines i San Juan Korruption (t ex mutor för tillträde, betyg, examina, opponenter), vänskapsrelationer Plagiat, stöld av resultat, fabricering av data Extern påverkan (stat,region,kommun,näringsliv,religion) Opinionstryck från stat, media,politik; finansiering Mål: bevarad akademisk integritet och ökad samverkan med omvärlden

Akademiskt ansvar Samhället ger uppdrag och frihet: lärosäten svarar med ansvar för kvalitet, relevans, obundenhet Ger vi den bästa utbildning vi kan för dagens och framtidens generationer? Forskning som svarar mot både vetenskapliga intressen och vad samhället bäst behöver?

Akademisk kvalitet Gäller utbildning och forskning liksom konstnärligt utvecklingsarbete Förenar alla högskolor och universitet Svårt, kanske onödigt att definiera exakt Rimligt med utrymme för olika kvaliteter på gemensam värdegrund, men ingen kvalitetsrelativism

Samhällsansvar Varje lärosäte och akademisk lärare överväger: vad betyder vårt samhällsansvar? Varje ämne överväger Stark akademisk identitet och förnyat samhällsansvar Inte bara innovation och kommersialisering

Akademisk kollegialitet Negativ: nivellerande kåranda, egenintressen, intriger, blockering av kollegiala beslut, okritisk lojalitet. Positiv: kollegiala samtal, seminarier, hela bedömningssystemet, t ex peer review, disputationer; forskning kräver kollegors prövning; samverkan inför beslut.

Akademisk kollegialitet, forts. Vad innebär kollegiala beslut, kollegialt ledarskap? Vilka ska ingå i kollegiet? Samband och dialog mellan formell beslutsstruktur och kollegialitetens vardag. Ingen onödig formell styrning. Klargör tydligt ansvar och beslutsbefogenheter för ”linjen” i relation till kollegiala organ! Besluta om det kollegialas organisation och uppgift!

Det kollegiala, forts. Låt rektor, dekanus och prefekt (motsv.) ha ett akademiskt uppdrag med reella möjligheter Studenternas inflytande och beslutsbefogenheter Vilka former för vardaglig kollegialitet finns: fika, lunch, diskussionsmöten, lärarkollegier, institutionsmöten …? Allas ansvar: främja god kollegialitet, finna balans mellan linjestyrning och kollegialitet

Aktuella frågor: hur tillämpa värdena? Akademisk instrumentalism? MOOC (Massive Open Online Course) ? Autonomi, fria lärosäten? New public management?

Aktuella frågor, forts. Styrelse,rektor,dekanus: hur utse? vilka får utses? Rankingkulturen. ”Vem är bäst?” Nationell och europeisk planering - nödvändig? Ökat inflytande för konsulter och politiker, EU Kan vi hålla uppe kvalitén? Språk, matematik

Akademiska värden visar vägen Atlantis 2011