Förändringsprocessen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Motivation och förändring
Advertisements

Leg sjukgymnast, medicine doktor
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Vetenskaplig Metod.
Riskbedömning vid ändring i verksamheten
Högskoleförberedelse
Kontakt: Steve Wicks
Problemformulering Vad är problemet eller behovet– gapen i våra resultat? Vad: Vad påverkas? Är det specifikt? Innehåller det ett implicit förslag till.
LSO som verktyg i det kommunala säkerhetsarbetet
SORKANALYS Systematisk risk- och konsekvensanalys vid organisatorisk förändring. HE LAGERSTRÖM AB.
Att samtala med ungdomar om tobak
Nationella riktlinjer Metoder för beteendepåverkan
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Introduktion till FYRA STEG FÖR BÄTTRE ARBETSMILJÖ – 4-stegsmetoden
Genombrottsmetoden.
Strålningsgränsvärden som moralfilosofiskt problem Sven Ove Hansson, KTH.
Genombrottsmetoden.
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Steg 3 – Mötet RUTINER FÖR VÅRT ARBETSMILJÖARBETE
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Upplevelser och Uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning - Att ha full koll eller bara gapa och svälja Sofia Björkdahl Handledare: Rebecka Arman,
Positiv Livskraft © Att komma dit du vill

Kartläggning av stöd- och ledningsprocess
Värdekompassen Arbetsblad 1 För arbete med Värdekompassen
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Att tillsammans påverka!
Uppfattningar om antibiotikaförskrivning bland sjukhusläkare I Björkman, J Berg, M Röing, M Erntell, C Stålsby Lundborg.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
QULTURUM Mari Bergeling 2014 Kartläggning av stöd- och ledningsprocess Personcentrerad processkartläggning – PCP Före- byggande Identifiering av förutsättningar.
MIN STAD är ett projekt hos Hyresgästföreningen.
Hälsosamtal för 40-åringar i Gävleborg Information till medarbetare
Steg 2 – Mötet HUR ÄR VÅR ARBETSMILJÖ OCH VAD BEHÖVER VI GÖRA?
Kapitel 4 Hälsofrämjande arbete
Case management I Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn.
Riskanalys koloncancer ---- Patientmedverkan i riskanalys
Steg 4 - Mötet FÖLJA UPP OCH UTVÄRDERA VÅRT ARBETSMILJÖARBETE
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Arbetsmiljön 2012 – svar från ST skyddsombud
Södertörns Nyckeltal 2008 LSS – gruppbostäder LSS – daglig verksamhet LASS – personlig assistans, benchmarking.
Hälsofrämjande arbetsplats
Utvärdera – hur gör man praktiskt? Metoder och verktyg Presentation för Göta Styrgrupp,
Nyttoanalys av dokumentuppladdning och färgskanning
Arbetsmiljölagen och det systematiska arbetsmiljöarbetet.
MÅLSÄTTNING - Att sätta mål för det du ska göra. VARFÖR SKA VI SÄTTA MÅL? Vet du inte vart du ska kan du inte planera vägen dit… För att nå ett bra resultat.
Hur kan man tillvarata föräldrarnas egna resurser? Tankar om empowerment.
SAMTALSMETODIK – HUR NÅR JAG FRAM OCH SKAPAR KONTAKT.
Motiverande samtal MI Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Hemsidor om MI
MI med ungdomar Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Hemsidor om MI
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Vad skiljer de bästa instruktörerna från de bra?
Vad kan redskap vara? Metoder Verktyg Vägledningar/handböcker
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Riskanalys koloncancer ---- Patientmedverkan i riskanalys
Utveckla lönebildningen
Träff 11 Välkomna!.
Träff 13 Välkomna!.
Sexuell hälsa vid långvarig smärta
Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM)
Projektplaner maj 2018 för förstudie tidiga insatser på skolans arena vid, eller risk för, psykisk ohälsa.
Vad är motivation? Vad är motivation? Drivkraften att förändra ett beteende.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Förbättra klubbkvalitet
Kompetens för SIP SimLab - 10 dec 2018.
Arbetssättet i Skara under projekttiden
Utbildningsplan Lärandemål
Presentationens avskrift:

Förändringsprocessen

Att följa processen Hinder för att utvärdera framsteg ”Det har inte du med att göra!” ”Om jag säger sanningen kommer du bara att kritisera mig!” ”Pressa mig inte!” Fördelar med modellen: självbedömningsprincipen gör att man undviker konfrontation mellan ”expert” och ”klient” i gruppen har alla mer eller mindre samma problem

Utvärdering av resultat -varför? För att bedöma kostnadseffektivitet (om cirkeln bedrivs i primärvårdens regi eller i forskningssyfte) För att kunna visa på nyttan av att bedriva individinriktad prevention -hur? Kostundersökning (enkätmetod) Fysisk aktivitetsmätning (enkätmetod) Hälsoundersökning (längd, vikt, blodtryck, konditionsnivå) Stages of change (enkätmetod)

Syftet med att lära ut metodik för egenbedömning av livsstil och hälsostatus 1. Skapa medvetenhet om den egna hälsan 2. På egen hand kunna bestämma livsstilens kvalitet 3. På egen hand kunna identifiera riskfaktorer för sjukdomar som kan förebyggas 4. Utifrån den egenhändigt framtagna informationen om behov, söka reda på kunskap och metoder som passar mig själv 5. Uppmuntra/underlätta hälsofrämjande val för att förebygga och reducera sjukdom 6. På egen hand kunna följa framsteg vad gäller livsstil och hälsostatus

Att tänka på förändring Väga för- och nackdelarna mot varandra Betänka riskerna Fastställa förekommande skador Diskutera oro och osäkerhet kring förändring Föra dagbok

Påverkan på beslutsbalansen En persons sätt att se på/värdera fördelarna och nackdelarna med en speciell livsstil kan förändras av… förändringar i omgivningen ny information personens prioritering har ändrats

Väga för- och nackdelar mot varandra ”Vad är det som är bra för dig med ...?” ”Vad är det du inte tycker om med ...?” Sammanfatta ”Var står du nu?”

Förbereda förändring För att bli redo för förändring måste jag tro att… mitt nuvarande beteende är ”dåligt” för mig jag kommer att få det bättre om jag förändras jag har goda chanser att lyckas om jag försöker förändras

Att göra förändringar En bra handlingsplan är SMART med STÖD S Specifika mål M Mätbara resultat A Avtal mellan berörda personer R Realistisk T Tidplan STÖD är viktigt

Återfall är en normal företeelse i förändringsprocessen är ofta förknippad med högrisk-situationer kan ibland förebyggas genom att planera in sätt att handskas med högrisksituationer behöver inte leda till en fullständig tillbakagång till gamla beteende- mönster

KLOK - urvalskriterier Utsätter personen sig för risker på grund av sin livsstil? Ja Nej Inga fler åtgärder nu Håll under uppsikt Redo att förändra? Ja Osäker Nej Ge kort information Håll under uppsikt Kort intervju samt information KLoK-cirkel? Nej Ja Hänvisa vidare Genomförande av KLoK Uppföljning - lyckas? Nej Ja Håll under uppsikt