Individuellt beslutsfattande 3 Carl Martin Allwood Psykologiska institutionen Göteborgs universitet

Konstruktiva (on-line) valprocesser (hos t ex konsumenter (Bettman, Luce & Payne, 1998) Olika kognitiva begränsningar, t ex på KTM (Herbert Simon: ”bounded rationality”) gör att beslutsfattare (bf) ofta inte använder fullständiga (”rationella”) beslutsprocesser, utan istället konstruerar ”genvägar” i beslutsprocessen Detta innebär att beslutfattandet och beslutet kommer att påverkas av uppgiftens utformning (t ex dess komplexitet, eller om man talar om vinster eller förluster) och nyhet (dvs att processerna [och utfallet] över tid kan påverkas av inlärning) Även bf:s mål påverkar utfallet och dessa kan variera inom och mellan bf (vissa mål och värden och dock mer stabila än andra, och tom ”protected”, inte förhandlingsbara)

Rational choice theory (SEU etc) är mest tillämpbar vid bekanta och stabila situationer och vid enkla beslutsproblem Fyra målrelaterade faktorer påverkar utfallet - I vilken utsträckning:  Bf vill minimera kognitiv ansträngning  Bf vill maximera beslutets korrekthet  Bf vill minimera negativ emotion under beslutsprocessen  Bf vill maximera möjligheten att rättfärdiga beslutet

Två beslutsalternativ och deras attribut (egenskaper) För lägenheter, egenskaper (och värden) t ex: Lägenhet a: HYRA (4500:-/mån), AVSTÅND LÄGENHET - ARBETE (3 km), ANTAL RUM (3), STORLEK (100 m2), UTSIKT (god) Chans att få lägenheten 70% Lägenhet b: HYRA (4500:-/mån), AVSTÅND LÄGENHET- ARBETE (5 km), ANTAL RUM (4), STORLEK (120 m2), UTSIKT (mindre god) Chans att få lägenheten 50% Välj a) eller b)!

Olika beslutsstategier Dessa varierar m a p Hur mycket information som processas (Enklare strategier ju komplexare beslutsuppgift) Selektivitet i informationen som behandlas (t ex bara vissa attribut). Större selektivitet  större påverkan av informationens ”salience” (ex på kontextpåverkan) ”Mönster” i informationsprocessandet, dvs informationen processas attibut-vis eller alternativ-vis Kompensatorisk eller icke-kompensatorisk strategi. Vid kompensatorisk kan dåligt värde på ett attribut vägas upp av väldigt bra värde på ett annat (”trade-offs” är möjliga) [anses rationellt]. Icke-kompensatorisk strategi ”förlåter” inte dåliga värden (t ex viss nivå på bilens säkerhet krävs vid bilval)

Specifika strategier The Weighted Adding strategy (anses rationell men krävande). Det alternativ som har högst värde för: Summan av (attributens värde * deras betydelse, [dvs viktning]) väljs (detta är en uttömmande, kompensatorisk strategi) Lexikografisk strategi: Alternativet med högsta värdet på viktigaste attributet väljs, är de lika där går man vidare till näst-viktigaste attributet, etc (är en begränsad, attibutbaserad strategi). Jämfr att välja bil enbart utifrån dess säkerhet!

Mer specifika strategier Satisficing: Ett alternativ beaktas åt gången i en viss given ordning (kontextfaktor!). Alternativ avfärdas om något av deras attribut inte klarar en viss miniminivå. Första alternativet som klarar alla attributen väljs. Om inget väljs börjar man om från början med lägre attributkrav (t ex alternativbaserad, selektiv, icke-kompensatorisk strategi) Elimination By Aspects: Börjar med det viktigaste attributet och avfärdar alla alternativ som inte uppfyller ett minimivärde på detta attribut. Och gör samma med alla övriga attribut efter rang tills bara ett alternativ kvarstår (attributbaserad, icke- kompensatorisk strategi och kanske selektiv)

Ytterligare specifika strategier The Equal Weight strategy: som The Weighted Adding strategy, fast alla attributen har samma vikt The Majority of Confirming Dimensions strategy. Alternativen jämförs parvis och per attribut. Det alternativ som är bäst på flest attribut blir kvar Frequency of Good/Bad Attributes: antal attribut som värderas som bra eller dåliga tas fram för varje alternativ. Alternativet med bäst värde vinner (finns i olika varianter) Kombinationer av ovanstående: t ex snabb elimineringsfas av många alternativ (”screening”) och mer noggrann utvärdering av återstående alternativ

Perceptuella beslutsstrategier (Simonson & Tversky 1992) Perceptuellt tydliga attribut påverkar representationen Enkla ytliga strategier: jämför ofta alternativ på attributen parvis Och tittar t ex efter stora förändringar mellan attributen i paret

”Choice goals framework” Integrerar accuracy–effort framework (processande av uppmärksammad info) med perceptual framework (vilken info som uppmärksammas) Bf antas ha en målhierarki som styr deras beslutsprocess (t ex map kognitiv ansträngning, maximera beslutets korrekthet, negativ emotion, att rättfärdiga beslutet)  Olika mål är viktiga i olika sammanhang och påverkar hur informationen processas,  Uppmärksamheten kan vara kontrollerad (av aktuella mål) eller fångas ofrivilligt av perceptuella aspekter i valsituationen vilket även kan påverka vilka strategier som används

(forts:) Choice goals framework Olika valstrategier skiljer sig m.a.p. på olika aspekter: t ex förväntad korrekthet, lätta att använda, lätta att motivera, emotionellt krävande (t ex kompensatoriska) Dessa saker påverkas även av ”computational skills”, expertis och domän Val av strategi är målstyrt (mer eller mindre medvetet)

Crisis Decision Theory, CDT (Sweeny, 2008)

Crisis Decision Theory, CDT (Sweeny, 2008) (Teorin gäller ”events of all levels of severity” s. 61) Tre steg: 1.Händelsens allvarlighet bedöms (beredd till större insatser om händelsen bedöms som allvarlig) 2.Identifiering av handlingsmöjligheterna 3.Utvärdering av handlingsmöjligheterna Ofta, men inte nödvändigtvis, sekvensiell genomgång av dessa

CDT: Nära relation till coping och självregleringsteorier (de kan ses som kompletterande), men t ex: a)CDT gäller diskreta åtgärder i en hotande situation (dock jämför ovan) b)b) CDT innehåller inte normativa inslag eller emotional coping c)CDT inkluderar även effekter av automati- sering och vanor på beslutsprocessen

1. Händelsens allvarlighet bedöms Liknar primary appraisal (”mellan-starka” händelser är i första hand de som går vidare i modellen) Tre typer av information rekryteras: I.Info om händelsernas orsaker (t ex mer aktiv fortsatt behandling om man anser sig själv ansvarig) II.Info som jämför händelsen med andra ”liknande” händelser Anses ibland allvarligare om inga liknande händelser hittas, Om liknande händelser: - kontrollerbara händelser  jämför ”uppåt”, dvs med mindre allvarliga händelser (bättre tillstånd); - icke-kontrollerbara händelser  jämför ”neråt”, dvs med mer allvarliga händelser (sämre tillstånd)

1. Händelsens allvarlighet bedöms (forts) III.Info om möjliga konsekvenser - med avseende på kort- och långtidseffekter [jämf även CLT t ex konkreta konsekvenser viktigare i nära framtid och vice versa]; - sannolikhet och allvarlighet oberoende [?]; - händelser med egenkonsekvenser, inkl för personens ”public image”, ses allvarligare Saknas?: Info om händelsen fortsatta utveckling (kanske ingår i föregående)

Hur vi kodar in känsloladdade minnen beror på känslomässig valör: The Mobilization- Minimization hypothesis (Taylor, 1991) Negativa stimuli inkodas annorlunda än positiva Negativa stimuli tillordnas snabbt mycket kognitiv kapacitet (mer än för positiva) och sedan mindre (även jämfört med positiva stimuli) Detta har positiva överlevnadseffekter eftersom negativa stimuli kan vara farliga och därför behöver utvärderas snabbt

2. Identifiering av handlingsmöjligheterna (om de är möjliga) Liknar ”secondary appraisal” i coping teorier (t ex utvärdering av coping-resurser) Om negativa konsekvenser anses möjliga att undvika är man beredd att agera aktivt, annars vidtas kanske passiva åtgärder Antagen kontroll över händelsens effekter (t o m Illusion of control) relevant – en individuell differensvariabel Antaganden görs om resurser och deras egenskaper samt ev om hur resurserna skall fördelas över tid. Tex antalet responsmöjligheter påverkar beslutsprocessen Steg 2 och 3 i CDT överlappar!

3. Utvärdering av handlingsmöjligheterna (om de är önskvärda). Om fler alternativ vägs fördelar och nackdelar inkl ev tidigare erfarenheter av åtgärderna in (samt vanepåverkan!) Här beaktas: Hur mycket resurser en åtgärd kräver små resurskrav föredras [fördel för ingen åtgärd]; Åtgärdens omedelbara konsekvenser inverkan på den negativa händelsens tillstånd: folk vill undvika försämringar hellre än att uppnå förbättringar; Pr och ev. storlek för effekten samt om den är reversibel Åtgärdens indirekta konsekvenser 1. känslomässiga (t ex besvikelse [ingen kontroll] och regret [ånger, -eget ansvar] Överskattas ofta (jmfr CLT!), 2) på ”public image” (ofta viktigt!), 3) på andra delar av det egna livet, 4) på andra människor

CDT: Motivated reasoning Vad innebär det att tänkandet är motiverat? Kan leda till att personen undviker att medvetet identifiera problemet, selektivt identifierar och/eller väljer åtgärder utifrån irrationella egenintressen Beslutfattandet styrs alltid av någon sorts motivation Motivationen kan vara att hitta det korrekta svaret Jämf Ziva Kundas (1999) begrepp ”directional goals” (klassiskt intressekategori-drivet tänkande, t ex beroende på ”kategoriintresse (ex. genustillhörighet)) ”accuracy goals” (korrekthetsdrivet tänkande) Forskning visar att människor kan växla mellan dessa Andra människors kritiska ambition och annat kan bidra till att den enskilda personen blir korrekthetsorienterad i beslutsprocessen Kulturella skillnader i motiv [?]: self-enhancement (Väst) self- improvement (öst)

Beslutsfattandestilar - individuella skillnader i beslutsfattande (Scott & Bruce, 1995) Rationell stil (uttömmande info sökning, och av alternativ samt ”logisk utvärdering av alternativ; skalan hade dock låg reliabilitet i Thunholms studie) Intuitiv (Uppmärksammar detaljer, osystematisk informationsbehandling, förlitar sig på föraningar och känslor) Beroende (söker råd från andra innan viktiga beslut) Undvikande (försöker att undvika att fatta beslut) Spontan (snabba ställningstaganden och vill komma till beslut så fort som möjligt)

Scott & Bruce, 1995: Stilarna utgör tillsammans en profil eftersom stilarna är korrelerade över 5 stickprov Intuitiv och Spontan: mellan r =.32 –.53 Rationell mot: Intuitiv, Spontan och Beroende: r = -.19 – -.44 (fast Thunholm: r =.16 för R – B) Beroende – Undvikande:.16 –.36 Samt, Thunholm: Spontan - Beroende: r = -.19 Acceptabla Cronbachs alpha i Scott & Bruce, lägre i Thunholms studie på militärer

Ex på stilarnas korrelationer med andra egenskaper Rationell – Internal locus of control: pos korr Rationell - innovativeness, skattningar och beteende: neg korr Intuitive låg pos korr mot innovativeness Beroende – Extern locus of control och innovation

Thunholms resultat och slutsatser Beroende och Undvikande stilar relaterade till lägre Basic self-esteem och lägre Earning Self- esteem samt sämre självregleringsförmåga Rationell stil relaterat till tendens att nå självuppskattning genom hårt arbete och sämre förmåga att upprätthålla handlingsavsikter Ingen relation mellan stilar och Ravens matriser (intelligens, ”utbildningsbarhet”) Stilarna visar sig vara integrerade i personens mer övergripande mentala system pga korrelationerna med handlingsreglerings-strukturer och med självuppskattningsstrukturer (dock inte Intuitiv och Spontan stil)

Ericsson & Simons modell över tänka-högt processen (1980)

Ericsson & Simons modell över tänka högt processen (1980) Endast information som uppmärksammas i medvetandet (KTM) rapporteras Behöver den aktuella informationen transformeras från icke-verbalt format (t ex bildlikt format) till verbalt innebär T-H en fördröjning i lösningstider I övrigt påverkar inte tänka-högt speciellt mycket (men man kommer alltså bara åt information som finns i KTM, -finns den inte där kan den inte verbaliseras) Retrospektiv verbalisering är alltid mer riskabel (minnesfel) men omedelbar retrospektiv verbalisering verkar fungera för det mesta

Slut