Lärarprofessionen som utmaning för skolans interna utveckling … och räddning för ”galenskaper i räta linjer” Petri Salo Professor i vuxenpedagogik Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi i Vasa

Part One the bad (?) news

Vad gör läraren, rektorn och professorn dvs. kunskapsarbetaren enligt ”allmänheten” under den långa sommarledigheten?

Aktuellt Sveriges Television 7 Mars 2010 Lärarens arbetstid (=undervisningstid) h i veckan Vad gör läraren då denne inte undervisar? Skolans arbetstidsstruktur från år 1842 Läraren borde kunna bindas till skolan 40 h i veckan, åläggas en planeringstid på 10 h per vecka (närvara 40 h per vecka i skolan) En lärare borde kunna planera undervisningen för 4-5 lärare Vad gör läraren på den långa sommar- ledigheten?

New Public Management = Galenskap i räta Standardisering, kontroll, produktifiering och privatisering av tankeverksamhet, kunskapande och mänsklig växelverkan Quality, productivity and Mätning av människans existens, kvalitet ersätts med kvantitet Regime of numbers, Technology of Omotiverade jämförelser, utvärderingar och rankings output no matter input (studentexamen vid finska gymnasier) best practice, evidensbaserad Simulerad låtsaskonkurrens på Fokus på fram- och uppträdandeteknologier Technologies of performativity, skills of Autonomi under allomfattande kontroll och Stark centraliserad kontroll av decentralisering av ekonomiskt och konkurrensansvar

Galenskaper, fortsättning Marknads- och konkurrenstotalitarism There Is No Fördelat ledarskap Alla blir sina egna ledare i behov av den senaste ledarskapsutbildningen eller coachingen på Utarmning av de livsviktiga mänskliga, sociala, etiska och moraliska aspekterna av möten mellan Rädslans pedagogik och krigets filosofi When we come to want for ourselves what is wanted from us We make ourselves calculable rather than memorable Teaching for testing This is a commodification of the public professional A move from loose to tight coupling, which ties teaching and learning activities in the classroom tightly to group, organizational or national productivity Ball, S New voices, new knowledges and the new politics of education research. Gathering of a perfect storm? Uljens, M Lärar(de)professionlasering i ett neoliberalt utbildningslandskap – Quo vadis Europa?

En Googleöversättning av Finnish Education Groups strategi för erövrandet av världen Finland förpackade fabriken utformade byggande av skolor och läromedel för containrar, och den lokala fastighetsautomation säger Heikki Snowy. Samtidigt, lärare, rektorer och annan personal kommer till Finland för att lära sig använda den senaste utbildningen metoder och utrustning samt att underhålla skolan. Lärarutbildning skolan utöver paketet kan till exempel helhetsplanering skolhus, byggprocessen förvaltnings- och undervisningsmetoder med den senaste audiovisuella lösningar. Villiga att sälja tegel som kunden faktiskt kan identifiera de delar som behöver Snowy betonar. Finnish Education Group

Ikealisering av fostran och undervisning

DAGENS SKOLA Professionella pedagoger med engagemang för fostran och undervisning FRAMTIDENS SKOLA Läraren och rektorn som spektakulära performers Från undervisning till underhållning

Part Two the good (?) news

Lärarprofessionen, skolan som kunskapsorganisation En traditionsprofession (präst – lärare – läkare) ”Arbetet” förankrad i frihet, ansvar, engagemang, intresse Det professionella och privata organiskt sammanvävda ”Arbetet” utförs med jaget och personligheten som ”redskap” Kunskapsarbetet en Never-Ending-Story (oberoende tid och rum) Skolan och läraren beroende av förtroende och tillit Utfallet av fostransprocesser svåra att konstatera Stor autonomi versus detaljerad yttre styrning (lös koppling) Expertorganisationer inifrån styrda (kollegial självreglering) Skolan som en ytterst genomskinlig organisation Skolan samtidigt en enkel och ytterst komplex organisation

Skolan på morgonen Då det första arbetspasset på 45 minuter har inletts Att notera

S k o l a n s a r b e t s o r g a n i s a t i o n Den enskilde läraren arbetar ensam i sitt klass- rum, med sitt ämne och med elevgrupper som byts ut ett flertal gånger under dagens lopp. De enskilda arbetspassen är korta och ofta löst kopp- lade till varandra. Hon brottas ständigt med den lösa kopplingen mellan undervisning och inlärning

Skolan som äggkartong Dan Lortie Schoolteacher – a sociological study Individualism- presentism - konservatism

Den lösa kopplingen i skolans kärnprocess Osäkerheten hanteras med hjälp av pedagogisk övertygelse Nyckeln till elevens hjärna och hjärta? ? undervisning inlärning

. Lärararbetet förutsätter en stark pedagogisk övertygelse och kall. Dessa utgör grunden för att läraren skall orka genomföra sitt arbete dag efter dag. Den starka pedagogiska övertygelsen baserar sig på en uppfattning om vad som är meningsfull inlärning och undervisning, och detta är beroende av lärarens livsåskådning. Och det är svårt att komma överens om livsåskådningarna, ty dessa är svåra att motivera rationellt. Den starka pedagogiska övertygelsen försvårar samarbetet lärarna emellan. Var och en utgår från sin övertygelse och ifrågasätter avvikande övertygelser. Svårigheterna gällande samarbete handlar således inte om att lärarna skulle vara egoistiska eller kategoriska i sina förhållningssätt. Arbetet som lärare förutsätter ett sådant etiskt engagemang, som kan försvåra samarbete. Då detta engagemang dessutom kopplas till behovet att ha rätt kan samarbetsprojekten vara dömda att misslyckas. En lärare från Östra Finland

Samarbete Lärarrummet Beslutsfattande Rektorskanslin Arenorna och formerna för professionellt utvecklingsarbete Kopieringsapparaten

Ensamt arbete En hemtrevlig atmosfär, samexistens, respekt Avsaknad av hierarkier och organisatoriska nivåer Lösa kopplingar Informationsöverflöd/-vacum Organiserad anarki (beslutsfattande) – Krav på jämlikhet och demokrati Ständig brådska Tudelad och motsägelsefull expertis Paradoxal syn på ledarskap Damned if you do and damned if you don´t Skolans inre arbete kännetecknas av

Två berättelser om utvecklingsarbete i skolan 1. Svårt att genomföra trots otaliga utvecklings- aktiviteter/– initiativ konservatism, tröghet, förändringsmotstånd 2. För snabb förändring - man ersätter nya modeller och metoder med återigen nya oreflekterad ibruktagande av modeller/metoder, nu-orientering, man tänker inte på följderna Utvecklingsarbete i skolan

@ Initiativet kommer från lärarna (nerifrån, Delaktigheten är Man lyssnar noggrant på de hårdaste motståndarna, strävar efter att engagera dem fram om En positiv och realistisk helhetsvision Syften och målen kan motiveras på ett förståeligt och i det vardagliga undervisningsarbetet förankrat Empowerment = alla känner att de har makt och Framstegen vara korta men målmedvetna vardagliga små aktioner i stället för en uppblåst Finns tolerans för misslyckanden Även mindre projekt/förändringsprocesser tar två år Framgångsrikt utvecklingsarbete

Skolan = en perpetum mobile? € man förändrar mycket men egentligen förändras ingenting förändring på ytan € man inför okritiskt nya termer, begrepp och ytliga verksam- hetsmodeller skenutveckling som berör ytnivån, retoriken € skolans vardag är full av projekt, men samtidigt är man ytterst skickliga att motarbeta verklig förändring genom passiv motstånd € man sätter igång projekt – förverkligandet och uppföljningen blir bristfällig p.g.a. av tidsbristen € till sitt yttre kan skolan verka dynamisk och i ständig utveck- ling, men själva kärnprocessen förändras inte alls projekt används som strategier att övertyga omgivningen att förändring och utveckling sker En överlevnadsstrategi !?

(1) Utbyte av tips, idéer, material samt överläggningar om prov eller kursinnehåll sharing (2) Gemensam planering och (tidsmässig) koordinering av kurser och undervisning (3)Moraliskt och mentalt stöd storytelling and scanning (4) Arbete fysiskt sida vid sida joint work Fyra former av samarbete mellan lärare Både fysiskt och materiellt avlastande funktion Värderas högt av lärarna,en psykiskt avlastande funktion