Annika Kraft Biträdande utbildningschef Michael Rystad

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
Läroplan för förskolan (Reviderad 2010)
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Föräldramöte 12 september 2011
Exempel utifrån ett antal målområden
Lgr11 Ny läroplan, inklusive nya kursplaner
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Föräldramöte 11/ Välkomna till Syskonavdelningarnas föräldramöte 2011.
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Kvalitet och inflytande i förskolan och skolan
En reviderad läroplan för förskolan
Pedagogiskt ledarskap
Struktur och ledning Rektor Styrelse samt ansvar: Tony Roth, rektor
Kvalitetsarbete Lindängehus förskola.
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Läroplansträff Välkomna.
Lokal Pedagogisk Planering
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Förändringarna av förskolans läroplan och den nya skollagen
Kick Off 16 september 2014 Kl 8.30 Ankomstfika med macka
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Läroplan för förskolan Victoria Blom Solna 5 maj 2011
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Förskolan Ekot´s modell för
Barn och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete
Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur?
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Läroplansträff Välkomna!.
Läroplansträff fritidshem
Ny skollag – reviderad läroplan för förskolan
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
Falu modellen Strategiskt kvalitetsarbete på alla nivåer; pedagog, förskolchef och huvudman.
Förslag på pilot: FoU-växthus i Nacka kommun version 0.2.
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Förskolan Ekot´s modell för
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Hur kan vi förstå begreppet?
Personalpolitisk inriktning
Ifous Små barns lärande APT 22 april 2015
Läroplansträff Välkomna.
Nämndplan 2015.
Sävja Danmark- vår plats i världen -barns inflytande och delaktighet
Naverlönnskolans uppstart 11 augusti 2015 Michael Rystad
Naverlönnskolans uppstart 11 augusti 2015 Michael Rystad Utvecklingsstrateg.
Norrtälje södra förskoleområde Länna förskola Köpmanholm förskola Frötuna förskola 2015/2016 Alla har förutsättningar att lyckas!
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen!. Systematiskt kvalitetsarbete 1 juli 2011 förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisningen.
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
* Smileprojektet är ett konkret stöd i implementeringsarbetet med de nya läroplanerna. * När projekttiden är slut har vi utvecklat metoder.
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER.
Välkomna till styrd helpdesk: Skapande
Välkomna till styrd helpdesk: Skapande
Gemensam APT Förskolorna i Svedala
Hållbar framtid Hopp och framtidstro Avdelning: År:
Undervisning i förskolan 12 oktober mars 2017
SMGAO Jan-Olof Åberg Utvärdering I SMGAO Jan-Olof Åberg.
Undervisning i förskolan 12 oktober mars 2017
Ifous Undervisning i förskolan Tidsplan
Sara Berglund & Sven persson Partnerskoledagen 5 april 2016
Utbildningsvetenskap i förskolan
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Undervisning i förskolan 12 okt juni 2018
Presentationens avskrift:

Annika Kraft Biträdande utbildningschef Michael Rystad Utvecklingsstrateg

Barndom och utbildning Bli någon tillsammans med andra Staten och den potentiella samhällsbäraren Institution Utbilda och fostra - EDUCARE Profession – uppdraget och kunskapen Styrning och ledning

Processen fram till nu och vidare Ifous – Småbarns lärande, våren 2013 – Hur kan modeller för dokumentation av progressionen i barns lärande i relation till läroplanen konstrueras? Förskolans ledning, januari 2014 – Vad innebär att en förskola har lyckats? Ta fram ”matriser” utifrån strävansmålen, våren 2014 Ta fram stödmaterial för resultat kopplat till matematik, hösten 2014 Ta fram gemensam SKA-modell för förskolan, våren 2015 Introduktion och implementering av SKA-modell och kärnämnen i förskolan

Professionellt lärande Vetenskaplig grund – Helen Timperley Professionellt lärande

Helen Timperley Vilken kompetens behöver vi utveckla? Vad säger vetenskap och expertis? Omsätta teori i praktik. Undersöka och ompröva. Har vi nu den kompetens vi behöver?

Vilka kunskaper och förmågor behöver Timperleys undersökande och kunskapsbildande cykel BARNENS BEHOV Vilka kunskaper och förmågor behöver våra barn utveckla?

Vilka kunskaper och förmågor behöver Timperleys undersökande och kunskapsbildande cykel Exempel Vi ser att verksamheten behöver bli bättre på att skapa lärprocesser för att varje barn ska utveckla sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang och att styra och hålla kvar uppmärksamheten BARNENS BEHOV Vilka kunskaper och förmågor behöver våra barn utveckla?

Vilka kunskaper och förmågor behöver Timperleys undersökande och kunskapsbildande cykel Exempel Förskollärarna behöver få kunskap om vad det innebär att föra och följa matematiska resonemang och hur vi kan utveckla en lärmiljö där barnens förmåga att styra och hålla kvar sin uppmärksamhet stimuleras. BARNENS BEHOV Vilka kunskaper och förmågor behöver våra barn utveckla? PEDAGOGERNAS BEHOV Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver de professionella utveckla för att tillgodose barnens behov

Timperleys undersökande och kunskapsbildande cykel Exempel Förskolechefen skapar förutsättningar för det professionella lärandet genom organisation, ledning, yttre expertis. BARNENS BEHOV Vilka kunskaper och förmågor behöver våra barn utveckla? PEDAGOGERNAS BEHOV Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver de professionella utveckla för att tillgodose barnens behov SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR Hur kan förskolechefen stödja förskollärares lärande för att förbättra barnens kunskaper och förmågor?

Timperleys undersökande och kunskapsbildande cykel Exempel Utifrån vetenskaplig grund undersöker och prövar förskollärare teorin i praktiken för att utveckla en beprövad erfarenhet. BARNENS BEHOV Vilka kunskaper och förmågor behöver våra barn utveckla? PEDAGOGERNAS BEHOV Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver de professionella utveckla för att tillgodose barnens behov SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR Hur kan förskolechefen stödja förskollärares lärande för att förbättra barnens kunskaper och förmågor? FÖRÄNDRAD PRAKTIK Fördjupa vår professionella kunskap och förfina våra professionella färdigheter. Barnen får nya erfarenheter av lärande.

Timperleys undersökande och kunskapsbildande cykel Exempel Utvärdering utifrån effekterna på barns kunskaper och förmågor. BARNENS BEHOV Vilka kunskaper och förmågor behöver våra barn utveckla? PEDAGOGERNAS BEHOV Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver de professionella utveckla för att tillgodose barnens behov SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR Hur kan förskolechefen stödja förskollärares lärande för att förbättra barnens kunskaper och förmågor? FÖRÄNDRAD PRAKTIK Fördjupa vår professionella kunskap och förfina våra professionella färdigheter. Barnen får nya erfarenheter av lärande. UTVÄRDERING Vilka effekter har vårt nya agerande haft på våra barns kunskaper och förmågor?

Alla ska lyckas Professionellt lärande Timperleys undersökande och kunskapsbildande cykel Professionellt lärande genom undersökande och kunskapsbildande cykler Alla ska lyckas  KOMPETENS KOMPETENS KOMPETENS KOMPETENS KOMPETENS KOMPETENS KOMPETENS

Vad och varför Resultat i förskolan

Resultat i förskolan Strävansmålen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. Språk och kommunikation, naturvetenskap och teknik, matematik, kulturell identitet/motorik/skapande, normer och värden, inflytande, personlig och social utveckling Kärnämnen i förskolan är nyckelkompetenser för det livslånga lärandet och kan hjälpa oss att förstå barnens behov för att utvecklas mot strävansmålen: Koherens, koncentration, minne, intersubjektivitet, självbild, kommunikation, exekutiva funktioner, mentalisering, abstraktion, generativt lärande

Strävansmålen – det vi ser att varje barn utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang Kärnämnen – förklara vad vi ser Barnens koncentrationsförmåga i den verksamhet de befinner sig i – att styra och hålla kvar uppmärksamheten

Resultat i förskolan - pilot Utgick ifrån Jan Håkanssons klassificering och målklustret för matematik. Bearbetning av strävansmålen. Gruppen läste och arbetade med Förskola i utveckling som stöd för att tolka strävansmålen. Begrepp i strävansmålen diskuterades och konkretiserades utifrån frågan –hur ser vi strävansmålet i verksamheten? Presenterades för matematikhandledarna som fick prova.

Resultat i förskolan pilotförsök ”Två barn 4 år och 5 år båda kan forma ett abstrakt begrepp för ett konkret antal. Ett barn fyra år kan konkretisera det abstrakta symbolen 5. Flera barn: Barnen kan särskilja och använda sig av just antalsaspekten och bortse från andra egenskaper som färg eller form. Svårt för barnen att skilja mellan mer och flest. Ordet flest är inte etablerat. Användes ordet störst så påverkade det resultatet. Visar att de kan subitizing (direkträkning).” pilotförsök

Resultat i förskolan Undersökande och kunskapsbildande arbete

SKA i förskolans verksamhet Gemensam modell för SKA i förskolans verksamhet

SKA i förskolans verksamhet

SKA i förskolans verksamhet VAD 1. Prioriterade strävansmål fastslås av förskolechef - Vilka kunskaper och förmågor behöver våra barn utveckla? 2. Nuläge beskrivs utifrån strävansmål och Kärnämnen i förskolan - Vilka kompetenser, färdigheter och förmågor uppvisar barnen i den verksamhet de befinner sig i och vilka behöver vi utveckla? - Vilka faktorer i deras lärmiljö påverkar barnens kunnande?

SKA i förskolans verksamhet VART 3. Målbild för arbetet beskrivs utifrån strävansmål och Kärnämnen i förskolan - Vilket förändrat kunnande förväntar vi att barnens ska uppvisa efter genomförd process? - Vilken ny förmåga/kapacitet förväntar vi oss att verksamheten ska uppvisa efter genomförd process? 

SKA i förskolans verksamhet HUR 4. Kompetensbehov - Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver vi som pedagoger utveckla för att tillgodose barnens behov? 5. Tillvägagångssätt - Hur fördjupar och förfinar vi våra professionella färdigheter, utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund, så att barnen får nya erfarenheter av lärande?

SKA i förskolans verksamhet RESULTAT 6. Delutvärdering - Vilket förändrat kunnande uppvisar barnen nu i den verksamhet de befinner sig i? Behöver vi förändra något i vårt tillvägagångssätt? 7. Resultat, analys, slutsatser - Vilken effekt har vårt agerande haft på våra barns resultat?

SKA på olika nivåer Förskolechef och förskollärare Förskolechef har överblick och styr med mål och prioriteringar. Förskollärare analyserar och använder sin professionella kompetens för att utveckla verksamheten utifrån målsättning. Utbildning och förskolechef Utbildning har överblick och styr genom strategival och uppföljning. Förskolechef analyserar och använder sitt ledarskap för att skapa förutsättningar för professionellt lärande för att utveckla verksamheten. Förskolechef Förskollärare

Gemensam fortbildning och Implementeringsstöd

KVUTIS Implementeringsstöd förskola Gemensam fortbildning Samtliga förskollärare läser och arbetar med Bim Riddersporres och Barbro Bruces bok Kärnämnen i förskolan.  Den 21 oktober föreläser Bim Riddersporre för samtliga förskolor om kärnämnen i förskolan.  Stödmaterial på KvUtiS förskola Stödmaterial för att få syn på resultat i förskolan. Lärmoduler för att intoducera och implementera Kärnämnen i förskolan webb2.svedala.se/kvutisfsk

Alla ska lyckas Utbildning i Svedala