2011-02-15 PPR Februari 2011. Rättelse 2011-03-24 På grund av fel i tre diagram (1.10, 1.17) som nu är rättade i rapporten, har vi nu uppdaterat bilderna.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

Anm. Streckad linje avser IMF:s prognos oktober 2010.
Penningpolitisk uppföljning april Styrkan i svensk ekonomi håller i sig.
Penningpolitisk rapport juli Orosmoln i Europa skuggar svensk ekonomi.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2011
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
Penningpolitisk rapport oktober 2011
Penningpolitisk rapport juli 2009
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
Penningpolitisk uppföljning September Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk uppföljning April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk rapport Juli Diagram 1.1. BNP i olika regioner Årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Riksbanken.
Penningpolitisk rapport Oktober 2012
Penningpolitisk rapport Februari 2012
PPR 2007:
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Penningpolitisk rapport 2007:1
Penningpolitisk uppföljning december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
PPU April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn.
Inflationsrapport nr 1, Den makroekonomiska bilden Fortsatt konjunkturuppgång, om än i avtagande takt Svag arbetsmarknad, men vissa tecken på ljusning.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
PPR juli
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
PPU September Diagram Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Lönebildning och penningpolitik
PPR 2009 Februari Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2010.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan lämnas oförändrad på 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året för att.
Penningpolitik och finansiell stabilitet Att motverka den globala finanskrisens effekter Riksdagens finansutskott, 13 november, 2008 Riksbankschef Stefan.
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
PPR Februari
Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik Grand Hotel, Saltsjöbaden den 7 oktober 2010 Förste Vice Riksbankschef Svante Öberg.
BNP Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Inflationsrapport oktober Fortsatt god internationell tillväxt Högre oljepris Högre inhemsk tillväxt Något högre inflation Inflationen ca 2 procent.
Penningpolitisk rapport oktober Sveriges ekonomi växer snabbt.
PPR 2007: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
PPR 2008: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Penningpolitisk rapport oktober Återhämtningen tar tid.
Penningpolitisk uppföljning September Räntan sänks Motverkar låg inflation framöver.
PPU december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Penningpolitisk rapport juli Stabil utveckling i svensk ekonomi – trots ökad osäkerhet globalt.
PPU April. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
Penningpolitisk rapport februari Låg tillväxt Lågt inflationstryck.
PPR Juli Diagram Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan.
PPU 2011 April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade.
1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Penningpolitisk uppföljning December Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
PPR Oktober Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
PPU December Diagram 01. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Penningpolitisk rapport Juli Svensk ekonomi utvecklas starkt.
Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015.
Penningpolitisk uppföljning april Ljusglimtar för svensk ekonomi Fortsatt låg inflation.
Vice riksbankschef Lars Nyberg Svensk ekonomi i en orolig omvärld Fastighetsägarna 28 januari 2011.
PPR september
PPR 2008:2.
Presentationens avskrift:

PPR Februari 2011

Rättelse På grund av fel i tre diagram (1.10, 1.17) som nu är rättade i rapporten, har vi nu uppdaterat bilderna i presentationen. Legenderna i diagram heter nu ”Högre inflation i omvärlden” istället för ”Högre inflation. Numrering i PowerPoint stämmer inte om man jämför med PPR/MPR. I OH presentationen är det 2.01 resp Ska det vara så?

Diagram BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Det råder osäkerhet även om utfallen för BNP eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering.

Diagram Kvartalsförlopp för BNP i olika regioner och länder Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken

Diagram Arbetslöshet Procent av arbetskraften Källor: SCB och RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel.

Diagram KPIF med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Diagram Prog.1 Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan är delvis baserade på riskjusterade marknadsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under Detta osäkerhetsintervall tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan.

Diagram KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).

Diagram Oljepris, Brentolja USD per fat Källor: Intercontinental exchange och RiksbankenAnm. Terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt av spotpriser.

Diagram Konsumentpriser exklusive energi och livsmedel Årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och OECD

Diagram Jämförelse av återhämtning i Sverige, USA och Euroområdet BNP-nivå, index 2007 kvartal 4 = 100 Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken

Diagram Hushållens disponibla inkomst, konsumtion och sparkvot Årlig procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst Källor: SCB och Riksbanken

Diagram Export och svensk exportmarknad Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad data Källor: SCB och Riksbanken

Diagram Investeringskvot Procent av BNP, löpande priser Anm. Fyra kvartals glidande medelvärde.Källor: SCB och Riksbanken

Diagram Arbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och RiksbankenPrognos avser år. Streckad linje avser Riksbankens prognos, år.

Diagram Arbetskraft och sysselsatta Tusentals personer, säsongsrensade data Källor: SCB och RiksbankenAnm. Data före 1987 är länkad av Riksbanken.

Diagram Andel företag med brist på arbetskraft Procent, säsongsrensade data Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram Industrins kapacitetsutnyttjande Procent, säsongsrensade data Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

Diagram BNP-gap och RU-indikatorn Procent Källor: SCB och Riksbanken Anm. BNP-gap (HP) avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med ett Hodrick Prescott-filter. BNP-gap (PF) avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. RU-indikatorn är normaliserad så att medelvärde är noll och standardavvikelsen är 1.

Diagram Timgap Procent Källor: SCB och RiksbankenAnm. Timgap (HP) avser antal arbetade timmars avvikelse från sin trend beräknat med ett Hodrick Prescott-filter. Timgap avser arbetade timmars avvikelse från Riksbankens bedömda trend för arbetade timmar.

Diagram Arbetskostnader per producerad enhet i hela ekonomin Årlig procentuell förändring Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos.

Diagram Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, = 100 Källa: RiksbankenAnm. Utfallen är dagskurser och prognoserna avser kvartalsgenomsnitt.

Diagram KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring Källor: SCB och RiksbankenAnm. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten). KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Diagram KPIF Årlig procentuell förändring Källor: SCB och RiksbankenAnm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Diagram KPI Årlig procentuell förändring Källor: SCB och RiksbankenAnm. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).

Diagram Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Diagram KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Källor: SCB och Riksbanken

Diagram KPI Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Källor: SCB och RiksbankenAnm. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).

Diagram Timgap Procent Källor: SCB och Riksbanken

Diagram Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Diagram Real reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Diagram BNP Kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Diagram Timgap Procent Källor: SCB och Riksbanken

Diagram KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Källor: SCB och Riksbanken

Diagram Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Diagram Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, = 100, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Diagram KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Källor: SCB och Riksbanken

Diagram Timgap Procent Källor: SCB och Riksbanken

Diagram Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Diagram Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Diagram BNP Kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Diagram Timgap Procent Källor: SCB och Riksbanken

Diagram Arbetslöshet Procent av arbetskraften Källor: SCB och Riksbanken

Diagram BNP-gap Procent Källor: SCB och RiksbankenAnm. Avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion.

Diagram KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Källor: SCB och Riksbanken

Diagram KPI Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Källor: SCB och RiksbankenAnm. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).

Diagram Växelkurser Kronor per euro respektive dollar Källa: Reuters EcoWin

Diagram Styrränteförväntningar mätt med markandspriser i euroområdet och i USA Procent Källor: Reuters EcoWin och RiksbankenAnm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar den officiella styrräntan.

Diagram Statsobligationsräntor, 10 års löptid Procent Källa: Reuters EcoWin

Diagram Penningpolitiska förväntningar i Sverige enligt penningmarknadens aktörer Procent Källor: Reuters EcoWin, TNS SIFO Prospera och RiksbankenAnm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta.

Diagram F20. Råvarupriser Index 2005 = 100, USD Källor: The Economist och Intercontinental Exchange

Diagram Världshandelvolym World trade monitor index, 2000 = 100, säsongsrensade data Källa: Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis

Diagram Inflation i Brasilien, Ryssland, Indien och Kina Årlig procentuell förändring Källor: OECD, Federal State Statistics Service, Russia, Office of the Economic Adviser to the Government of India och National Bureau of Statistics of China

Diagram Bostadsbyggande Antal nybyggander av bostäder per månad uppräknat till årstakt, 1000-tal Källa: U.S. Census Bureau

Diagram Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin Index över 50 indikerar tillväxt Källor: Institute for Supply Management, Markit Economics och Swedbank

Diagram Konsumentpriser Årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och OECD

Diagram Arbetslöhet i USA Procent av arbetskraften U.S. Bureau of Labor Statisitcs

Diagram Detaljhandelns omsättning Volym, index 2006 = 100 Källor: Nationella källor och SCB

Diagram BNP i Danmark, Finland och Norge Kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt; säsongsrensade data Källor: Nationella källor

Diagram konsumentpriser i Storbritannien Årlig procentuell förändring Källa: EurostatAnm. KPI, konstanta skatter avser KPI exklusive effekter av förändrade indirekta skatter.

Diagram BNP och produktionsindex Index, 2007 = 100 Källa: SCB

Diagram I4. Barometerindikatorn Index, medelvärde = 100, standardavvikelse = 10 Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram World trade monitor index och svensk utrikeshandel med varor i fasta priser Index, 2000 = 100, säsongsrensade data Anm. Fasta priser för svensk utrikeshandel har beräknats av Riksbanken.Källor: Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis, SCB och Riksbanken

Diagram Exportorderingång Nettotal respektive årlig procentuell förändring Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

Diagram Fasta bruttoinvesteringar Årlig procentuell förändring Källa: SCB

Diagram Utlåning till hushåll och företag Årlig procentuell förändring, säsongsrensad Källa: SCB

Diagram Hushållens konfidensindikator och förväntningar om arbetslöshet Nettotal Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram Korta räntor i Sverige Procent Källor: Reuters EcoWin, SCB och Riksbanken Anm. Avser genomsnittet av tremånaders listade boräntor från banker och bostadsinstitut, tremånaders interbankränta samt månadsgenomsnitt för tremånaders boränta för bolåneinstitutens nya utlåning enligt Riksbankens finansmarknadsstatistik. Listade bostadsräntor är de räntor som Nordea, SBAB, SEB, Spintab och Stadshypotek publicerar bland annat i dagspressen.

Diagram Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet 1000-tals personer respektive procent av arbetskraften, år, säsongsrensade data Källor: SCB och RiksbankenAnm. Tre månaders glidande medelvärde.

Diagram Nyanmälda och kvarstående lediga platser samt varsel 1000-tal, säsongsrensade data Källor: Arbetsförmedlingen och Riksbanken

Diagram Löner Årlig procentuell förändring Källor: Medlingsinstitutet och RiksbankenAnm. Tre månaders glidande medelvärde. Avser löner enligt konjunkturlönestatistiken. Preliminära utfall de senaste 12 månaderna som vanligtvis revideras upp.

Diagram Inflationsförväntningar på ett års sikt Procent Källor: Konjunkturinstitutet och TNS SIFO ProsperaAnm. Hushåll är på månadsfrekvens, övriga kvartalsfrekvens

Diagram Break even-Inflation och inflationsförväntningar om 5 år Procent Källor: TNS SIFO Prospera och RiksbankenAnm. Inflationsförväntningar avser Prosperas enkät där penningmarknadens aktörer tillfrågats.

Diagram KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring Källa: SCB

Diagram P3. Livsmedel, energi och räntekostnader i KPI Årlig procentuell förändring Källa: SCBAnm. Inom parentes anges respektive komponents vikt i KPI.

Diagram Priser på konsumtionsvaror i producentled Årlig procentuell förändring Källa: SCB

Diagram Prisförändringsplaner i handeln Nettotal Källa: KonjunkturinstitutetAnm. Avser prisförnädringsplaner inom de närmaste 3 månaderna.

Diagram A01. Arbetslöshet i Sverige, euroområdet och USA Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: Bureau of Labour Statistics, Eurostat och SCB

Diagram A02. Sysselsättning i Sverige, euroområdet och USA Index, 2007 kvartal 4 = 100, säsongsrensade data Källor: Bureau of Labour Statistics, Eurostat och SCB

Diagram A03. Skillnad mellan faktisk och förväntad arbetslöshetsutveckling i USA, euroområdet och Sverige Procentenheter Källor: Bureau of Labour Statistics, Eurostat, SCB och RiksbankenAnm. Förväntad arbetslöshetsutveckling är skattad med Okun-samband.

Diagram A04. Sammanlagd förändring av sysselsättningen sedan fjärde kvartalet 2007 i USA Tusentals personer Källa: Bureau of Labour Statistics

Diagram A05. Sambandet mellan vakanser och arbetslöshet vid olika konjunkturförlopp i USA Procent av arbetskraften Källor: R. Barnicon, "Building a composite Help-Wanted Index", Economic Letters 109, 2010, Bureau of Labor Statistics och Riksbanken

Diagram A06. Genomsnittlig arbetslöshetstid i USA Antal veckor Källa: Bureau of Labour Statistics

Diagram A07. Skattningar av långsiktig arbetslöshet i USA Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: Bureau of Labor Statistics, IMF, OECD, Riksbanken

Diagram A08. Skillnad mellan faktisk och förväntad arbetslöshetsutveckling i olika länder i euroområdet Procent Källor: OECD, Bureau of Labor Statistics, Eurostat, Riksbanken

Diagram A09. Långtidsarbetslöshet inom euroområdet och Sverige Procent av arbetskraften Källa: Eurostat

Diagram A10. Sammanlagd förändring av sysselsättningen sedan fjärde kvartalet 2007 i euroområdet Tusentals personer Källa: Eurostat

Diagram A11. Skattningar av långsiktig arbetslöshet i euroområdet Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: Eurostat och IMF

Diagram A12. Sammanlagd förändring av sysselsättningen sedan fjärde kvartalet 2007 i Sverige Tusentals personer Källa: Eurostat

Diagram A13. Sambandet mellan vakanser och arbetslöshet vid olika konjunkturförlopp i Sverige Procent av arbetskraften Källor: Arbetsförmedlingen och SCB

Diagram A14. Skattningar av långsiktig arbetslöshet för Sverige Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: OECD, SCB och Riksbanken

Diagram A15. Styrränta i omvärlden TCW-vägd, procent, kvartalsmedelvärden Källor: Respektive lands centralbank och Riksbanken

Diagram A16. Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, = 100, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Diagram A17. KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Källor: SCB och Riksbanken

Diagram A18. KPI Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Källor: SCB och RiksbankenAnm. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).

Diagram A19. Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Diagram A20. Timgap Procent Källor: SCB och Riksbanken

Diagram A21. Arbetslöshet Procent av arbetskraften Källor: SCB och Riksbanken

Diagram A22. BNP-gap Procent Källor: SCB och Riksbanken

Diagram A23. Skillnaden mellan penningpolitiska förväntningar enligt Prospera och terminsräntor Procentenheter Källor: TNS Sifo Prospera, Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. Data avser penningmarknadens aktörer. Givet att enkäter ger en rimlig bild av marknadsförväntningar utgör skillnaden mellan enkäter och terminsräntor ett (grovt) mått på premier. Terminsräntor är beräknade från statspapper med Nelson-Siegel-Svensson-metoden.

Diagram A24. Statsobligationsräntor, 10 års löptid Procent Källa: Reuters EcoWin.

Diagram A25. Reporäntebana, prognos av 5-årig statsobligationsränta och 5-årig statsobligationsränta enligt förväntningshypotesen Procent Källa: Reuters EcoWin och Riksbanken

Diagram A26. Effekter på BNP av de förändrade räntemarginalerna Avvikelse från huvudscenario i procent Källa: Riksbanken

Diagram A27. Anpassning av reporäntan Avvikelse från huvudscenario i procentenheter Källa: Riksbanken

Tabell 1. Reporänteprognos Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Tabell 2. Inflation, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten). KPIF är KPI med fast bostadsränta. HIKP är ett EU-harmoniserat index för konsumentpriser vilket inte inkluderar hushållens räntekostnader för egnahem.

Tabell 3. Finansiella prognoser i sammanfattning Årsgenomsnitt, procent om ej annat anges Källor: SCB och Riksbanken * Procent av BNP

Tabell 4. Internationella förutsättningar Årlig procentuell förändring om ej annat anges Källor: Eurostat, IMF, Intercontinental Exchange, OECD och Riksbanken Anm. Svensk exportmarknad beräknas genom en sammanvägning av importen i de 15 länder som mottar mest svensk export. Cirka 70 procent av den svenska exporten går till dessa länder. Vikterna utgörs av respektive lands andel av svensk varuexport.

Tabell 5. Försörjningsbalans Årlig procentuell förändring om ej annat anges Källor: SCB och RiksbankenAnm. Siffrorna avser faktiska, ej kalenderkorrigerade, tillväxttakter, om ej annat anges. NR avser nationalräkenskaperna. * Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter

Tabell 6. Produktion och sysselsättning Årlig procentuell förändring om ej annat anges Källor: SCB och Riksbanken Anm. Med potentiella timmar avses den långsiktigt hållbara nivån på antal arbetade timmar. * Procent av arbetskraften

Tabell 7. Löner och arbetskostnader i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad data Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken Anm. KL avser konjunkturlönestatistiken och NR avser nationalräkenskaperna. Arbetskostnad per timme definieras som summan av egentliga löner, kollektiva avgifter och löneskatter dividerat med säsongsrensade totalt antal arbetade timmar. Arbetskostnad per producerad enhet definieras som arbetskostnad dividerat med säsongsrensat förädlingsvärde i fast pris. * Bidrag till ökningen av arbetskostnaderna, procentenheter

Tabell 8. Alternativscenario med högre inflation, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring om ej annat anges Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten). Källor: SCB och Riksbanken

Tabell 9. Alternativscenario med högre inhemsk efterfrågan, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring om ej annat anges Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten). Källor: SCB och Riksbanken

Tabell 10. Alternativscenario med högre produktivitet, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring om ej annat anges Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten). Källor: SCB och Riksbanken

Tabell 11. Alternativscenario med tillfälligt starkare kronkurs, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring om ej annat anges Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten). Källor: SCB och Riksbanken

Tabell 12. Alternativscenario med varaktigt starkare kronkurs, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring om ej annat anges Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten). Källor: SCB och Riksbanken

Tabell 13. Alternativscenario med lägre reporänta, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring om ej annat anges Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten). Källor: SCB och Riksbanken

Tabell 14. Alternativscenario med högre reporänta, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring om ej annat anges Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten). Källor: SCB och Riksbanken