PPR 2008:1 080213. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

Penningpolitisk uppföljning april Styrkan i svensk ekonomi håller i sig.
Penningpolitisk rapport juli Orosmoln i Europa skuggar svensk ekonomi.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2011
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Penningpolitisk rapport juli 2009
Penningpolitisk uppföljning September Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk uppföljning April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk rapport Oktober 2012
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
PPR 2007:
1. Inflation och tillväxt Årlig procentuell förändring
Inflationsrapport 2003: Faktisk inflation samt hushållens och företagens inflationsförväntningar Procent Källor: Konjunkturinstitutet och SCB.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Penningpolitisk rapport 2007:1
Penningpolitisk uppföljning december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
PPU April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn.
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
PPU September Diagram Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Lönebildning och penningpolitik
PPR 2009 Februari Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2010.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan lämnas oförändrad på 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året för att.
Penningpolitik och finansiell stabilitet Att motverka den globala finanskrisens effekter Riksdagens finansutskott, 13 november, 2008 Riksbankschef Stefan.
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
PPR Februari
Presskonferen s 26 okt God konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Tydlig förbättring på arbetsmarknaden Utlåning.
Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik Grand Hotel, Saltsjöbaden den 7 oktober 2010 Förste Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Inflationsrapport oktober Fortsatt god internationell tillväxt Högre oljepris Högre inhemsk tillväxt Något högre inflation Inflationen ca 2 procent.
Penningpolitisk rapport oktober Sveriges ekonomi växer snabbt.
PPR 2007: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Penningpolitisk rapport oktober Återhämtningen tar tid.
Penningpolitisk uppföljning September Räntan sänks Motverkar låg inflation framöver.
Inflationsrapport 2004:2. Oförändrad reporänta Konjunkturuppgången fortsätter Arbetsmarknaden svag men stärks efterhand Stigande inflationstryck Uppåtrisk.
PPU december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Penningpolitiskt beslut oktober Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året.
Penningpolitisk rapport 2008:1 Presskonferens 13 februari 2008.
1. Prognoser för UND1X vid olika tidpunkter samt faktisk utveckling Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
PPU April. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
PPR Juli Diagram Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan.
PPR Februari Rättelse På grund av fel i tre diagram (1.10, 1.17) som nu är rättade i rapporten, har vi nu uppdaterat bilderna.
PPU 2011 April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade.
1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Penningpolitisk uppföljning December Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
PPR Oktober Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
PPU December Diagram 01. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Penningpolitisk rapport Juli Svensk ekonomi utvecklas starkt.
Penningpolitisk uppföljning april Ljusglimtar för svensk ekonomi Fortsatt låg inflation.
Penningpolitisk uppföljning december Svensk ekonomi bromsar in och inflationstrycket är lågt.
PPR september
PPR 2008:2.
Presentationens avskrift:

PPR 2008:

Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Diagram 2. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 3. KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 4. KPIX med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 5. Fluktuationer i statspappersräntor Procent Källa: Reuters Ecowin Anm. Beräknat som 30-dagars rullande standardavvikelse för 2-årsräntor.

Diagram 6. BNP för USA och euroområdet Kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Riksbanken

Diagram 7. Consensus och Riksbankens prognoser för BNP- tillväxten i USA 2008 vid olika tidpunkter Årlig procentuell förändring Källor: Consensus Economics Inc. och Riksbanken

Diagram 8. BNP i Sverige och världen Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad data Källor: IMF, SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos.

Diagram 9. Total svensk export och exportmarknadsindex för varor Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Punkter avser Riksbankens prognos.

Diagram 10. Real växelkurs och bytesbalans TCW-index, = 100 respektive procent av BNP Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 11. Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, = 100 Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 12.BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 13. Hushållens disponibla inkomst, konsumtion och sparkvot Årlig procentuell förändring, fasta priser respektive procent av disponibel inkomst Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos.

Diagram 14. Arbetskraft och sysselsatta 1000-tals personer, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken. Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 15. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 16. Faktisk och trendmässig arbetsproduktivitet i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 17. Enhetsarbetskostnader i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos.

Diagram 18. KPI och KPIX Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 19. Oljepris, Brentolja USD per fat Källor: Intercontinental Exchange och Riksbanken

Diagram 20. KPIX exklusive energi Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 21. Reporänteprognoser vid olika tillfällen Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 22. KPIX prognoser vid olika tillfällen Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 23. Antal sysselsatta (EU-definition) 100-tals personer, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Tabell 1. Inflation, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Bedömningen vid penningpolitisk uppföljning i december 2007 inom parentes.

Tabell 2. Inflation, tolvmånaderstal Årlig procentuell förändring Anm. Bedömningen vid penningpolitisk uppföljning i december 2007 inom parentes. Källor: SCB och Riksbanken

Tabell 3. Nyckeltal Årlig procentuell förändring om inte inget annat anges * Nya vikter från Världsbanken har använts för sammanvägningen av världstillväxten även för föregående prognos. Dessa värden överensstämmer därför inte med det som publicerades i den penningpolitiska uppföljningen i december Källor: IMF, Intercontinental Exchange, Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken Anm. Bedömningen vid penningpolitisk uppföljning i december 2007 inom parentes.

Tabell 4. Reporänteprognos Procent, kvartalsgenomsnitt Anm. Bedömningen vid penningpolitisk uppföljning i december 2007 inom parentes. Källa: Riksbanken

Diagram 24. Reporänteantaganden Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 25. KPIX Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 26. BNP Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 27. Produktionsgap (BNP) Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 28. Arbetsmarknadsgap Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 29. Arbetade timmar Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 30. Sysselsättningsgrad Procent, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 31. Andel arbetslösa år enligt ILO- definitionen Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 32. BNP, scenario med större finansiell oro Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 33. KPIX, scenario med större finansiell oro Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 34. Reporänta, scenario med större finansiell oro Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 35. BNP, scenario med högre inflation i omvärlden Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 36. KPIX, scenario med högre inflation i omvärlden Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 37. Reporänta, scenario med högre inflation i omvärlden Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 38. Oljepris, scenario med högre oljepris USD per fat Källor: Intercontinental Exchange och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 39. Skillnaden mellan interbankräntor och statspapper (TED-spread) under Räntepunkter Källa: Riksbanken Anm. Differensen är beräknad som skillnaden mellan tre månaders interbankräntor och tre månaders statsskuldväxel.

Diagram 40. Interbankräntor i Sverige Procent Källa: Riksbanken Anm. STIBOR T/N avser dagslåneräntan från i morgon till i övermorgon.

Diagram 41. Skillnad mellan interbankräntor och förväntad styrränta Räntepunkter Källa: Riksbanken Anm. Differensen är beräknad som skillnaden mellan tre månaders interbankränta och tre månaders overnight index swap.

Diagram 42. Räntor i Sverige Procent Källor: SBAB och Riksbanken Anm. Avser tre månaders boränta från SBAB samt tre månaders interbankränta.

Diagram 43. BNP Årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och OECD

Diagram 44. Sysselsättning och privat konsumtion i USA Årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Labour Statistics och US Department of Commerce

Diagram 45. Konfidensindikatorer i euroområdet Nettotal, avvikelse från genomsnitt Källa: EU-kommissionen

Diagram 46. Konfidensindikatorer för hushåll och för tillverkningsföretag i Storbritannien Nettotal, avvikelser från genomsnitt Källa: EU-kommissionen

Diagram 47. HIKP i euroområdet Årlig procentuell förändring Källa: Eurostat

Diagram 48. Penningpolitiska förväntningar i euroområdet och USA Procent Källa: Riksbanken

Diagram 49. Penningpolitiska förväntningar i Sverige Procent Källor: Prospera Research AB och Riksbanken

Diagram 50. Långa räntor Procent Källa: Reuters EcoWin Anm. Statsobligationer med cirka 10 års återstående löptid.

Diagram 53. Växelkursutveckling SEK/EUR och SEK/USD Källa: Riksbanken

Diagram 52. Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, = 100 Källa: Riksbanken

Diagram 53. Börsutveckling Index, = 100 Källa: Reuters EcoWin

Diagram 54. Penningmängd Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 55. Småhuspriser och total utlåning till svenska hushåll Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Kvartalsvisa observationer av småhuspriser och månatliga för utlåning till hushåll.

Diagram 56. BNP Kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 57. Konfidensindikatorer i näringslivet Säsongrensade nettotal Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram 58. Fasta bruttoinvesteringar Årlig procentuell förändring Källa: SCB

Diagram 59. Utrikeshandel med varor i fasta priser Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Tre månaders glidande medelvärden.

Diagram 60. Detaljhandelns omsättning och hushållens konsumtion Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Konjunkturinstitutet Anm. Ej kalenderkorrigerade värden.

Diagram 61. Hushållens förväntningar om framtiden Nettotal Källa: Konjunkturinstitutet Anm. Arbetslösheten definieras här som andelen hushåll som tror på fallande arbetslöshet minus andelen som tror på stigande arbetslöshet.

Diagram 62. Nyanmälda och kvarstående lediga platser samt varsel 1000-tal, säsongsrensade data Källa: Arbetsförmedlingen Anm. Tre månaders glidande medelvärde.

Diagram 63. Lediga jobb och vakanser 1000-tal, säsongrensade data Källa: SCB

Diagram 64. Anställningsplaner och sysselsatta i näringslivet Nettotal respektive årlig procentuell förändring Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

Diagram 65. Faktisk och trendmässig arbetsproduktivitet i hela ekonomin. Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 66. Skattade gap Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 67. Industrins kapacitetsutnyttjande Procent, säsongsrensade data Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

Diagram 68. Andel företag med brist på arbetskraft Procent, säsongsrensade data Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram 69. Sysselsättningsgrad Sysselsättning i procent av befolkningen, år Källor: SCB och Riksbanken Anm. Data före 1993 är länkade av Riksbanken.

Diagram 70. Löner i näringslivet Årlig procentuell förändring Källor: Medlingsinstitutet och Riksbanken Anm. Tre månaders glidande medelvärde.

Diagram 71. Enhetsarbetskostnader i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos.

Diagram 72. Löneandel i näringslivet Arbetskostnadernas andel av förädlingsvärde till baspris Anm. Fyra månaders glidande medelvärde. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 73. Faktisk inflation (KPI) samt hushållens och företagens inflationsförväntningar på ett års sikt Årlig procentuell förändring Källor: Konjunkturinstitutet och SCB Anm. Kurvorna har förskjutits framåt 12 månader för att motsvara den tidpunkt som inflationsförväntningarna avser.

Diagram 74. Olika aktörers inflationsförväntningar på två års sikt Årlig procentuell förändring Källa: Prospera Research AB

Diagram 75. Skillnader mellan nominella och reala 5-årsräntor (break-even inflation) Procentenheter Källa: Riksbanken

Diagram 76. KPI, KPIX och KPIX exklusive energi Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 77. KPIX exklusive energi uppdelat i varor, tjänster och livsmedel Årlig procentuell förändring Källa: SCB och Riksbanken Anm. Inom parentes anges respektive komponents vikt i KPIX.

Diagram 78. Priser i producentled Årlig procentuell förändring Källa: SCB Anm. Prisindex för inhemsk tillgång avser en sammanvägning av importprisindex och hemmamarknadsprisindex inom systemet för producentprisindex.

Diagram 79. Råvarupriser USD, årlig procentuell förändring Källa: The Economist

Diagram 80.Olika mått på underliggande inflation Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Tabell 5. Indikatorer för BNP på kort sikt Källor: Konjunkturinstitutet, SCB, Swedbank och Riksbanken Anm. + = starkare/högre än väntat, - = svagare/lägre än väntat och +/- = i linje med förväntan.

Diagram R1. Energipriser i KPI rensat för effekter av förändrade indirekta skatter Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram R2. KPIX-inflationen och direkta och indirekta effekter av förändrade energipriser under perioden Årlig procentuell förändring och procentenheter Källor: SCB och Riksbanken

Diagram R3. The Economists råvaruprisindex för livsmedel USD, årlig procentuell förändring Källa: The Economist

Diagram R4. Livsmedelspriser i konsument- och producentled Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram R5. Livsmedelspriser i KPI i några olika länder Årlig procentuell förändring Källor: Respektive lands statistikmyndighet

Tabell A1. Inflation, tolvmånaderstal Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A2. Förändring i KPI jämfört med KPIX Årlig procentuell förändring och procentenheter * Bidrag till KPI-inflationen, procentenheter Källor: SCB och Riksbanken Anm. Avrundningar kan göra att bidragen inte summerar.

Tabell A3. Finansiella prognoser i sammanfattning Procent, årsgenomsnitt om ej annat anges Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A4. Internationella förutsättningar Årlig procentuell förändring * Nya vikter från Världsbanken har använts för sammanvägningen av världstillväxten även för föregående prognos. Dessa värden överensstämmer därför inte med det som publicerades i den penningpolitiska rapporten i oktober Källor: IMF, OECD och Riksbanken

Tabell A5. Försörjningsbalans Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken * Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter

Tabell A6. Produktion och sysselsättning Årlig procentuell förändring om ej annat anges * Procent av arbetskraften Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A7. Löner och enhetsarbetskostnader i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data * Bidrag till ökningen av arbetskostnaderna, procentenheter Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken

Tabell A8. Reporänta Procent, årsgenomsnitt Källa: Riksbanken

Tabell A9. KPIX Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A10. BNP Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A11. Arbetade timmar Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A12. Andel arbetslösa år enligt ILO-definitionen Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A13. Alternativscenario med större finansiell oro Årlig procentuell förändring om ej annat anges * Procent, årsgenomsnitt Källor: SCB och Riksbanken Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes.

Tabell A14. Alternativscenario med högre inflation i omvärlden Årlig procentuell förändring om ej annat anges * Procent, årsgenomsnitt Källor: SCB och Riksbanken Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes.

Tabell A15. Alternativscenario med högre oljepris Årlig procentuell förändring om ej annat anges * Procent, årsgenomsnitt Källor: Intercontinental Exchange, SCB och Riksbanken Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes.