Välkommen till temautbildning Från frö till frö! Hållpunkter för dagen: 9-12 Presentation av temat arbete med uppdragen fikapaus när det passar 12-13 Lunch 13-15.30 arbete med uppdragen 15:30 sammanfattning och ev frågor som dykt upp under dagen markus.nyhlen@linkoping.se Markus Nyhlén

I frö till frö följer eleverna en växts hela livscykel, hur den förvandlas från frö till planta, vad växten behöver och hur nya frön bildas. Fröet uppdrag 1-4 Vår nytta av växter Frukter och frön (spara frön, plantera) Under skalet (jmf stora – små frön) Dags att så (ändra på en betingelse) Plantan uppdrag 5-7 Gallring och konkurrens (jmf ogallrat) Varför växer plantan? Blad och knopp Blomman uppdrag 8-10 Nu blommar det Pollinering Skördetid Vad handlar temat om? Vilken nytta har vi av växter? Växters utseende kan kopplas till en funktion och evolutionär process. Hur går det till när frön gror och plantan växer? Hur växter påverkar och påverkas av andra levande organismer. Markus Nyhlén

Temat och Lgr 11 - Biologi Mål för temat Syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:  använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,  genomföra systematiska undersökningar i biologi, och  använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället Centralt innehåll i årskurs 4–6 Biologi Temat ger dig som pedagog möjlighet att fokusera på följande moment i kursplanerna: Natur och samhälle Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. Djurs, växters och andra organismers liv.  Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske. Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön. Mål för temat Viktiga mål för alla NTA teman är att Eleverna lär sig lyssna och argumentera Eleverna övar sin förmåga att kommunicera Eleverna lär sig se mönster och strukturer Ta tillvara elevernas nyfikenhet och utveckla deras intresse för naturvetenskap Markus Nyhlén

Centralt innehåll i årskurs 4–6 Biologin och världsbilden Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Biologins metoder och arbetssätt Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Centralt innehåll i årskurs 4–6 Biologi Markus Nyhlén

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter. Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras. Dessutom kan eleven samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan samt vatten och luft. Eleven namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal. Naturorienterande ämnen Kunskapskrav Åk 3 Markus Nyhlén

Kunskapskrav år 6 Biologi Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp. Eleven kan också beskriva och ge exempel på människors beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berättar eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Biologi Kunskapskrav år 6 Markus Nyhlén

Kopieringsunderlag Dessutom finns kopieringsunderlag för tabeller diagram och en extratext om bin. Handledningen erbjuder elevblad som kopieringsunderlag till varje uppdrag Markus Nyhlén

Uppdrag 1 Vår nytta av växter Begrepp: Ekosystemtjänster Funktioner i naturen som vi på olika sätt har nytta av Förberedelse: Eleverna tar med något ”viktigt” hemifrån som kommer från en växt. Uppdrag: Vilken del av växten används? Argumentera för varför den egna växten är viktig. Vilken växt är viktigast och varför? Sortera och kategorisera gemensamt. Vilka ekosystemtjänster kan växter bidra med? Rangordna och motivera. Sammanfatta och diskutera Uppdrag 1 Vår nytta av växter Mål Eleven ska kunna: ge exempel på några olika sätt som vi människor använder växter Argumentera för vilken nytta med växter som man tycker är viktig/viktigast Temaboken: Kakao - föda för gudar Träden som kan rädda fiskar Markus Nyhlén

Uppdrag 2 Frukter och frön? Förberedelser: Köpa eller samla in frukter Begrepp: Frukt, frön, botaniker, evolution Frågor att fundera kring enskilt och gemensamt: Hur ser växterna ut som frukterna kommer ifrån? Känner du till några frukter med ett enda frö? Vad är fröets uppgift? Vad är fruktens uppgift? Uppdrag del 1 Vilka är frukter? Var hittar man frön? Vi skär itu och ser hur det ser ut. Rita och gör noggranna dokumentationer. Hur sprids fruktens frön? Uppdrag del 2 Temaboken – Hur sprids frön från växter Leta frön och frukter Värdefulla egenskaper för frön? Sammanfatta och diskutera Mål Eleven ska kunna Beskriva vad frön har för funktion för växten Beskriva vad frukten har för funktion för växten Ge förslag på hur frukters eller fröns utseende kan spela roll för hur fröna sprids. Temaboken: De sprids med vinden – och på många andra sätt Markus Nyhlén

Uppdrag 3 Under skalet på ett frö Förberedelser: Lägg 1-2 limabönor per elevpar i vatten över natten. (Ligger de längre finns risk att de ruttnar). Allergier? Begrepp: Frövita, grodd/embryo, fröskal, bladanlag Fundera på: Vad behöver ett frö för att kunna gro och växa? Uppdrag: Undersök och beskriv och rita den torra och blöta bönan, använd tabellen/gör egen? Skala och studera hur den ser ut inuti Fundera över frågorna Sammanfatta och diskutera Hemuppdrag: ”Ärttricket” Uppdrag 3 Under skalet på ett frö Mål Eleven ska kunna: Dra slutsatser om varför vatten behövs för att frön ska gro Förklara vad olika delar av fröet har för uppgifter för att det ska kunna gro och bilda en planta Använda begrepp som frövita, grodd och fröskal i sina förklaringar Temaboken: Nytt liv efter skogsbranden Linné sorterade växterna Markus Nyhlén

Från ”gamla” handledningen Bra att ha till bilduppgiften i uppdrag 3! Markus Nyhlén

Börja med detta en måndag eller tisdag, våra plantor behöver nu ses till nästan dagligen i 36 dagar. Tänk på lov! Förberedelser: Bevattningssystemet Filtmatta och kopparsulfat Belysningen - Släck inte ljuset! Montera och säkra med kraftig tejp Presentera vårt speciella frö - Fundera på: Vilka olika sätt kan man använda för att gödsla växter? Uppdraget del 1 Vi sår Eleverna genomför uppdraget enligt instruktionerna, eller klassen gör gemensamt? Uppdraget del 2 Undersök egna frågor! Sammanfatta och diskutera Observera och dokumentera fröets utveckling fr o m nu! Uppdrag 4 Dags att så Wisconsin Fast Plant Mål Eleven utvecklar sin förmåga att Arbeta systematiskt utifrån en instruktion Ge exempel på några saker som frön och växter behöver för att leva Planera och iordningställa ett vetenskapligt experiment Så extra kuber ifall några misslyckas! Temaboken: Gödsel – växternas kosttillskott Markus Nyhlén

Uppdrag 5 Gallring och konkurrens 5 dagar efter sådd är det lagom att gallra. Fundera på Vad konkurrerar växterna om? Vad händer om vi inte gallrar? Hur sker gallring utan människans hjälp? Uppdrag Vi gallrar Planterar om Planerar för ett nytt experiment Sammanfatta och diskutera Mål Eleven skall kunna: Ge exempel på några olika saker som växter kan konkurrera om Beskriva hur konkurrens kan påverka hur en planta växer Ge förslag på hur man kan ställa i ordning ett försök som undersöker skillnaden mellan att gallra plantor och att inte gallra Temaboken: Passionsblommans makalösa försvar – (bra exempel på evolution, mer än gallring) Nytt liv efter skogsbranden Markus Nyhlén

Uppdrag 6 Plantan växer Skapa tillfällen varje/varannan dag då eleverna kan observera sina plantor? Eleverna arbetar med uppdraget fram till dess att lampan släcks dag 36. Fundera på Vad måste man tänka på vid mätningen för att få så rättvisa resultat som möjligt? Varifrån kommer materian som gör att plantan växer? Hur kommer materian in i växten? Uppdraget del 1 Mät och dokumentera hur plantan växer Välj en planta att följa! Göra egna diagram (på dator) eller kopiera upp? Dokumentera gärna även i bild plantans förändringar. Uppdraget del 2 Varför växer plantan? Undersök plantor som växt i mörker Läs texterna i temaboken Arbeta med frågorna Sammanfatta och diskutera När plantan är 10 cm behöver den stagas upp med blompinnar. Halva eller naturliga. Mål Eleven ska kunna Mäta och dokumentera hur plantan växer Förklara vad det är som gör att den växer Beskriva hur och var plantan tar upp den materia som gör att den växer Förklara varför djur behöver växer för att leva Begrepp: Fotosyntesen, en kemisk reaktion som sker i växter, där solljuset gör det möjligt för växten att omvandla energifattiga ämnen som vatten och koldioxid till energirika kolhydrater och syre. Denna process utgör förutsättningen för näringskedjor på jorden Granplanta – stor tjock gran. Livstid. Vad har hänt? CO2 blir C + O2. I vilka delar sker fotosyntesen? Hos en blomma, en gran, gräs, kaktus? Temaboken: Var kommer alla bladen ifrån? Det börjar med solen blomma solenergi koldioxid blad stjälk Vatten Mineraler

Uppdrag 7 blad och knopp Begrepp: Fundera på Uppdraget Sammanfatta och Rot, stjälk, blad, hjärtblad, knopp och blomma Fundera på Vad behöver plantan bladen till? Vad finns i en knopp? Vad tror du händer om du sätter en vit tulpan i vatten som färgats av blå karamellfärg? Uppdraget Undersök plantan noga Dokumentera och namnge plantans delar Följ en knopps utveckling under några dagar Studera en annan växt och namnge dess delar Sammanfatta och diskutera Mål Eleven ska kunna: Använda begrepp som rot, stjälk, blad, hjärtblad, knopp och blomma för att beskriva växtens olika delar Beskriva vad de olika delarna har för funktion för plantan Ge exempel på hur vi människor kan utnyttja olika delar av en planta Temaboken: Varför är lingonbladen hårda? Genvägen till växternas hemligheter Markus Nyhlén

Uppdrag 8 Nu blommar det Gå gärna igenom innan blommorna slår ut! Förberedelser: Ta med några blommande krukväxter eller snittblommor. (Tulpan eller Amaryllis är bra för att tydligt visa blommans delar.) Begrepp: Ståndare, pistill, pollen och kronblad Fundera på: Varför blommar blommor? Är det bara blommor som blommar? Uppdraget del 1 Blomman Undersök den blomma ni får av er lärare Arbeta med frågorna Uppdraget del 2 Åkerkålens blommor Dokumentera er växts blomma Uppdraget del 3 Planera ett eget experiment Hur kan vi ta reda på hur Åkerkål pollineras? (Enklast att bara planera) Sammanfatta och diskutera Mål Eleven ska kunna: Beskriva blommans olika delar med vetenskapliga begrepp Förklara vad ståndare, pistill, pollen och kronblad har för funktion för växten Beskriva några olika sätt som växter befruktas på Temaboken: Pollinering för en stjärna Orkidéerna blommar Rädda skogsfrun Märket (här fastnar pollenkornet) Knappen (här bildas pollen) Stiftet

Uppdraget del 2 Pollinera åkerkålen Uppdrag 9 Pollinering Begrepp Bisamhälle, drottning, arbetare, drönare Nektar, nyttodjur, skadedjur, insekter? Fundera på Vad har eleverna för erfarenhet av bin? Vad gör bin? Hur ser de ut? Rita gärna ur minnet innan! Varför besöker insekter blommor? Varför kan det vara oroande att bina minskar i antal? Vad skulle man kunna göra för att öka antalet bin? Uppdraget del 1 biet Studera det torkade biet Gör jämförelser med myra, spindel och skalbagge Vilken insekt ser du som skadedjur? Gör en begreppskarta utifrån texten ”Dansa med bin” Uppdraget del 2 Pollinera åkerkålen Pollinera varje blomma som är utslagen med bi eller pensel Uppdraget fortsätter så länge blommorna blommar! Sammanfatta och diskutera Mål Eleven ska kunna: Ge exempel på varför bin och andra pollinerande insekter är en ekosystemtjänst Beskriva hur en pollinerad blomma förändras efter befruktningen Obs! De är mycket ömtåliga! Finns det någon biodlare att kontakta? Temaboken: Den perfekta jordgubben – många pollinerares jobb Humlor ger större skörd Ta med biologibok – 80 % av allt i en matbutik är från pollinerade växter. Efter dag 36 (ca) släcker vi lampan, tar bort bevattningssystemet och låter växten torka. Markus Nyhlén

Åkerkålens livscykel i bilder Efter tre dagar Efter åtta dagar Markus Nyhlén

Åkerkålens livscykel i bilder Efter tolv dagar Efter 15 dagar Markus Nyhlén

Åkerkålens livscykel i bilder Efter 20 dagar Närbild Markus Nyhlén

Åkerkålens livscykel i bilder Några dagar efter pollinering Närbild Markus Nyhlén

Åkerkålens livscykel i bilder Dag 36 - vissnad med böna Markus Nyhlén

Uppdrag 10 Dags att skörda Jordbruk i ett historiskt perspektiv? Komplettera med historiska bilder och faktatexter på hur jordbruket gick till förr. Begrepp Skörda, tröska, avkastning Fundera på: Hur gör bonden idag för att skörda frön från åkern? Hur gjorde man förr? Hur tror du åkerkålens frön skulle spridas om plantan växte i naturen och inte i klassrummet? Uppdraget del 1 Skörda Skörda dina fröskidor och tröska ur fröna. Anteckna i tabellen Uppdraget del 2 Gör en poster Redovisa ert arbete på en poster? Sammanfatta och diskutera Uppdrag 10 Dags att skörda Mål Eleven ska kunna Förklara hur en växts livscykel ser ut från frö till frö Ge exempel på orsaker till varför man kan få skörda olika många frön Ge förslag på hur man ska sköta sin planta så att avkastningen blir så stor som möjligt Obs! Håll till över vita papper! Markus Nyhlén

Det pratas mycket om bedömning nu.. Markus Nyhlén

Hur är NTA-temat upplagt utifrån formativ bedömning? Markus Nyhlén

Övriga kopplingar till temat Concept cartoons Frön i mörker Upp-och-nedvända frön Nya växter Tunga växter Frön Växter och djur Kaktustaggar Dino http://www.skolverket.se/bedomning/natione lla-prov- bedomningsstod/grundskoleutbildning/arsku rs-1-3/bedomningsstod-i-arskurs-1- 3/no/dino/systematiska-undersokningar matriser uppgifter: Kan någon hitta mitt frö? Spelar det någon roll om jag sår mitt frö med spetsen upp eller ner? Markus Nyhlén

NTA:s hemsida Här finns: Ljudfiler till temaboken Förslag till LPP Bedömning Filmer mm mm http://www.ntaskolutveckling.se

Lärarens roll IBSE i IBSE ”frågebaserad undervisning i naturvetenskap” NTA och kompetensutveckling s. 27 Lärarens roll i IBSE ”frågebaserad undervisning i naturvetenskap” IBSE Sammanfattar och ställer frågor Hjälper eleven att analysera data Leder diskus-sioner Utgår från elevernas tidigare erfaren-heter Jämför resultat med etablerad fakta Hjälper till att designa experi-ment