Lagen om främjande av invandrares integration Kristina Stenman, migrationsdirektör Migrationsavdelningen, integrationsenheten

Invandringen till Finland

4

5 Beviljade första uppehållstillstånd 2010

Utlänningars och hela befolkningens arbetslöshet

Invandrarna är en bestående och välkommen del av det finska samhället Målet är att sysselsättningsgraden för invandrare höjs och att arbetslösheten bland invandrare halveras Effektivare tillträde till integrationsutbildning och språkutbildning –i synnerhet studerande och hemmamammor –språkutbildning vid sidan av arbetet och i den yrkesinriktade utbildningen Fortsätta tillämpa avsiktsförklaringarna för huvudstadsregionen och inkludera effektiverandet av sysselsättning, integration och utbildning Främja medborgarorganisationernas verksamhetsförutsättningar Axplock ur Jyrki Katainens regerings program (juni 2011) - invandrings- och integrationsspecifika mål och åtgärder

Ungdomsgaranti för ungdomar under 25-år som utanför studier och arbetsliv Program för förebyggande av utslagning och fattigdom Program för utvecklande av stadsdelarna Fortsättande av program för förhindrande av bostadslöshet Program för minskande av långtidsarbetslöshet Utvecklande av förberedande utbildning för gymnasiet (gymnasiet endast allmänbildande i Finland; yrkesutbildningen i Finland skild) Axplock ur Jyrki Katainens regerings program (juni 2011) - 2: andra mål, men med betydelse för integrationen

Integrationslagen (lagen om främjande av invandrares integration) 1386/2010;

Bakgrund Lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande redan från ett decennium tillbaka (493/1999) Omvärlden har förändrats avsevärt Funktionerna integration och mottagning av asylsökande utgör idag två olika förvaltningsområden Många olika enstaka förändringar Statsrådets redogörelse till riksdagen 2008 för genomförandet av integrationslagen, riksdagens svar 2009 (FvUB 8/2009) > slutsats: en totalreform av integrationslagen är nödvändig Den nya integrationslagen trädde i kraft den 1 september 2011

Mål, tillämpningsområde, definitioner Lagens syfte (1 §) –Invandrarens möjligheter till aktiv delaktighet främjas; jämlikhet, likabehandling och en positiv växelverkan främjas. Förändringarna i omvärlden har beaktats (2 §): –Tillämpningsområdet omfattar alla invandrare med undantag av turister. –Vilka personer som omfattas av individuella integrationsåtgärder fastställs separat och bestäms i huvudsak på basis av behov. Integration som en tvåvägsprocess och dialog (3 §) –Integration: invandrarens och samhällets interaktiva utveckling –Integrationsfrämjande: sektorsövergripande främjande av integration –Stärkande av invandrarens sociala identitet, sektorsövergripande samarbete, stöd för personer i behov av särskilda åtgärder

Ändringarna i ett nötskal 1.Tillämpningsområdet rör alla invandrare oavsett orsaken till invandring - Individuella åtgärder utgående från behov

Konsekvent helhet av individuella åtgärder i den första fasen av invandringen 1.Basfakta för alla; 2.Effektiverad information och rådgivning 3.Inledande kartläggning Görs alltid för kunder i TE-byrån, personer som får utkomststöd OBS. Även andra invandrare kan begära om kartläggning 4.Integrationsplan, med uppföljning och handledning 5.Individuella integrationsvägar –Integrationsutbildning –Yrkes- eller övrig utbildning –Arbetsmarknaden –Övriga vägar

Särskild uppmärksamhet vid unga, hemmamammor, personer utanför arbetslivet –Integrationsplaner för unga, familjeperspektiv på integrationsplaner, multidisciplinärt samarbete –Projekten inom försöket Delaktig i Finland har en viktigt roll

Alla politiska sektorer har ansvar för främjandet av integration, samordningens betydelse ökar –Beredningen av statens integrationsprogram har inletts och ett gemensamt samarbetsorgan för ministerierna har tillsatts Målet är att öka integrationens effektivitet, effektiera och samordna den riksomfattande planeringen och styrningen av integrationen Riksomfattande mål för integrationen fastställs inom olika politiska sektorer Grunden för beredningen av integrationslagen och regeringsprogrammet: –Integrationen främjas såväl inom basservicen som genom särskilda integrationsfrämjande åtgärder –Exempel på viktiga teman: invandrarnas ställning i arbetslivet, utveckling av integrationsutbildningen, barn och unga, invandrarkvinnor, mottagande av personer som beviljats internationellt skydd, främjande av en positiv dialog mellan befolkningsgrupper –Samordnas med andra projekt i regeringsprogrammet, t.ex. samhällsgarantin för unga –Inrikesministeriet (fr.o.m arbets- och näringsministeriet) svarar för det allmänna utvecklandet, planeringen och styrningen, närings-, trafik- och miljöcentralerna för det regionala utvecklandet, samarbetet, samordningen och uppföljningen

Kommunerna har allmänt ansvar och samordningsansvar för utvecklandet, planeringen och uppföljningen på lokal nivå Arbets- och näringsbyrån svarar för arbetskraftsservicen som främjar och stöder sysselsättning och integration och för andra åtgärder för personer som anmält sig som arbetssökande Skyldighet till branschövergripande samarbete i främjandet av integration –Kommunen, arbets- och näringsbyrån, polisen, organisationer och samfund

Försöket Delaktig i Finland grunden för utvecklandet av integrationsutbildningen -Integrationsutbildningen utvecklas: nya, mer innovativa och kostnadseffektiva metoder testas och utvärderas -Kundperspektivet viktigt; tre integrationsvägar: 1.invandrare som snabbt söker tillträde till arbetsmarknaden, 2.invandrare som behöver särskilt stöd och 3.invandrarbarn och invandrarunga

Om kommunernas försöksprojekt: Totalt 10 övergripande projekt i kommunerna; sammanlagt 25 delprojekt 4 projekt inom den svenskspråkiga helheten Delaktig i Finland Den totala uppskattade finansieringen för ca 9,5 miljoner euro Finansiärer staten, Suomen kulttuurirahasto och Svenska kulturfonden

Projekten omfattar: Utvecklande av småbarnsfostran för att stöda språkinlärningen Möjligheter för hemmavarande föräldrar till studier i språk på deltid Slutförande av grundskola, och förberedande gymnasieutbildningen Portfolie-arbete inom integrationsutbildningen Utvecklande av den inledande kartläggningen

Projekten avslutas 2013; därefter Utvärdering och analys av projektresultaten Eventuella lagstiftningsbehov

Integrationslagen och studerande Lagen omfattar alla som har uppehållstillstånd i Finland -> också alla studerande För internationella studerandes del: i praktiken information om Finland, rådgivning och handledning, men t ex i slutskedet av studierna också en kartläggning För invandrare bosatta i Finland, och som studerar: i princip den service lagen ger möjlighet till, senast när studeranden redo för arbetsmarknaden som arbetssökande Personer som får internationellt skydd (flyktingar) - och som studerar - omfattas i praktiken alltid av lagens alla åtgärder –Lagen fäster särskild vikt t ex vid unga personers integration

Samarbete på kommunal och regional nivå

Myndigheternas uppgifter på lokal nivå (integrationslagen): Kommunens uppgifter (30 §) –samordningsansvar –Kommunen ska se till att den kommunala servicen lämpar sig för invandrare. –åtgärder och tjänster anordnas så att de motsvarar behoven –Kommunen ska stå för personalens kompetensutveckling Arbets- och näringsbyråns uppgifter (40 §) –Svarar för att arbetskraftstjänster som främjar och stöder sysselsättning och integration och andra lämpliga åtgärder ordnas för invandrare som har anmält sig som arbetssökande –Tjänsterna ska lämpar sig även för invandrare Förpliktelse till sektorsövergripande samarbete på området integrationsfrämjande (31 §). –Kommunen, TE-byrån, polisen, organisationer och sammanslutningar

Redskap för samarbete på lokal nivå Kommunen (eller flera tillsammans) kan tillsätta en lokal delegation och/eller teckna samarbetsavtal. Kommunala/regionala integrationsprogram (32–33 §)  Rekommendation beträffande innehåll:  Koppling till kommunens strategiska planering  Plan för åtgärder som främjar och stöder integration  Flerårig plan för anvisande till kommunen  Plan för integrationsfrämjande bland barn och ungdomar  Plan för integrationsfrämjande och socialt stärkande av invandrargrupper utanför arbetslivet  Plan för goda etniska relationer och främjande av dialog  Plan för uppföljning  Därutöver kan man definiera samarbetsformer mellan kommunen och medborgarsamhället.

Den regionala nivån Näringslivs-, miljö- och trafik (ELY)-centralerna är den regionala myndigheten för styrning av integrationsarbetet Dock: regionförvaltningsverket (AVI) har ansvar för att tjänsterna inom de områden verket övervakar lämpar sig för invandrare - t ex social- och hälsovården, utbildningen ELY-centralerna kan ha delegation, där de centrala samarbetspartners i regionen är med; t ex också landskapsförbunden, arbetsmarknadsparterna viktiga För arbetsgivare värdefullt med tätt regionalt samarbete, t ex med kommuner och utbildningsanordnare (både på 2. stadiet och högskolenivå) T ex rådgivningstjänster utvecklats på regional bas och med brett samarbete; se

Summa summarum: Konsensus om de viktiga delarna i integrationen: –Utbildning –Arbete –Bostad och hem Basen: språkutbildning och samhällsorientering, samtidigt som stöd till eget språk, egen kultur MEN: tvärsektoriella nätverk inte så lätta att bygga upp i den statliga budget- och förvaltningsstrukturen DOCK i integrationslagen: statlig integrationsarbetsgrupp, med alla centrala ministerier –Inrikes –Arbets- och närings –Undervisnings- och kultur –Social- och hälsovårds –Miljö (bostadsfrågor) –utrikes

Hur jämna invandrares väg in på arbetsmarknaden? Viktig bas: språkkunskaper, samhällskunskaper Dock: utbildning gångbar på arbetsmarknaden också en grundförutsättning Öppna frågor kring integrationen för studerande –Hur trygga språkkunskaper och samhällsfärdigheter, även t ex praktik, för de internationella examensstuderande som vill stanna i Finland? –Hur bättre beakta tidigare studier, hur trygga språkkunskaper och samhällsfärdigheter, för personer som bosatta i Finland och som studerat tidigare? Värt att minnas: vägen till arbetsmarknaden ofta mycket lång även för högt utbildade invandrare - kan vara 8-10 år till arbete inom egen bransch Validering, möjlighet till komplettering av utbildning viktiga element Även viktigt med sådana språkkunskaper som motsvarar kraven på arbetsmarknaden - kan vara C-nivå Fråga som diskuteras överallt i Europa nu; kunde här finnas nordiskt/europeiskt mervärde?