Genus och organisering – eller Var kvinnor chefer på medeltiden? Ulla Eriksson-Zetterquist, GRI, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Teorier om organisation och organisering Mansdominerade? Lärobok: Organisation och organisering, Liber, 2005 (Eriksson-Zetterquist, Ulla Kalling, Thomas och Styhre, Alexander). Att läsa historiska texter

Vikingarna Vem reste runstenarna? Njals saga

Medeltidens chefer Furstarna Niccolò Machiavelli

Christine de Pizan, Född i Venedig, växer upp i Paris Utbildning gm faderns position vid franska hovet Gift som 15-åring, 3 barn, änka och faderslös vid 25 års ålder Europas första kvinnliga yrkesförfattare

Sociologiskt arbete Beskriver kvinnors och mäns vardag i 1400-talets Frankrike Lyfter fram kvinnliga förebilder ”Männen säger vanligen att kvinnors kunskap är värdelös. När någon säger något dumt, kallar man det faktiskt ofta för kvinnokunskap. Typiskt manliga åsikter är att kvinnors värde bara bestått och fortfarande består i att föda barn och sy.” (Citerad i Malmström-Ehrling, 1998:55).

Om mäktiga damer och vad de bör veta … Det råder inget tvivel om att en slottsherre som vill bli hedrad efter sin rang bör tillbringa minsta möjliga tid på sina gods och egendomar, ty hans skyldigheter är att bära vapen, vara vid furstens hov och att resa. Men hans fru, hans maka, stannar hemma och hon måste inta hans plats. Fastän det finns tillräckligt med fogdar, förvaltare, uppsyningsmän och inspektorer, måste det finnas någon som står över dem alla, och därför är det riktig att hon ska åta sig det ansvaret. Hon ska veta att handla så att hon kan fruktas likväl som älskas, ty den bästa rädslan är, som redan nämnts, den som kommer ur kärlek.

I slottsherrens frånvaro ska hennes män kunna lita på henne, när det gäller allt slags skydd i lägen, när någon skulle vilja göra dem illa. Det är därför rätt och riktigt att hon har kunskap om alla möjliga saker, så att hon vid varje tillfälle vet vad hon ska svara. Hon bör väl känna till traktens seder, bruk och lagar och vad därtill hör, kunna tala väl, vara stram om så krävs och komma tillrätta med dem som visar tecken på att ringakta henne eller vara motsträviga och upproriska. Hon ska vara vänlig, ödmjuk och mild mot de goda och lydiga. Hon bör samarbeta med sin makes rådgivare i allt hon företar sig och lyssna på de gamla visa männens omdöme, så att hon inte kan förebrås för något hon gör och att ingen kan säga att hon vill göra allt efter sitt eget huvud.

Vi har också sagt att hon bör ha en mans sinnelag, vilket innebär att hon bör känna till krigskonsten och vara förtrogen med allt som gäller vapnens bruk, så att hon kan vara beredd att föra befälet över sina män om det behövs. Hon ska veta hur man anfaller eller försvarar sig, om situationen så kräver. Hon ska se till att hennes borg är väl befäst. Om hon hyser någon tvekan om att vidta en åtgärd, ska hon sammankalla folket och ta reda på vad det vill och anser, innan hon litar alltför mycket på det. Hon ska undersöka vilket manskap hon har, och om situationen så kräver, vilken hjälp hon kan räkna med och som hon inte behöver vänta förgäves eller få tomma löften om.

Hon bör ägna en del tankar åt hur hon ska kunna ordna försörjningen tills mannen kommer tillbaka och vilka ekonomiska resurser hon har, och kan hitta för att göra det. Hon måste göra sitt yttersta för att undvika att lasta för mycket på sina män, ty det är sådant som framkallar deras fientlighet. Hon bör tala bestämt och rakt på sak till folket om överläggningarna i rådet. Hon ska inte säga en sak i dag och en annan i morgon. Med vältaliga ord ska hon inge sitt krigsfolk och sina underlydande mod och inspirera dem till att vara duktiga och lojala och göra bra ifrån sig. Så ska den kloka och mäktiga frun i sin makes frånvaro och på uppdrag av honom gå till väga och handla, om hon skulle bli anfallen av någon annan baron eller mäktig man. (Citerad i Malmström-Ehrling, 1998:85–86)

Vice vd:ns kunskaper Juridik, ekonomi, administration, politik, krigskonst Handlingsförmåga, självständighet, ledarförmåga Egenskaper kopplade till ”ett manligt sinne” men det hindrar inte kvinnor att utveckla dem i lika stor utsträckning som män

Ebba Brahe ( ) Grevinna född på Visingsö Gift m Jacob de la Gardie ( ) 14 barn Styr familjens gods och bruksanläggningar Grundade Jakobstad

Tidigt 1900-tal Lilian Gilbreth Mary Parker Follett Kvinnorna i Hawthornestudien: –Miss May Smith, 1924 –De studerade kvinnorna –Recensenten och sociologen Mary Gilson, 1950

Var kvinnor chefer på medeltiden? Exempel finns Klass, kön, etnicitet Historieundersökningar som praktiskt jämställdhetsarbete