Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 12 april 2011 KA

Innehåll Kort presentation av FoU Evidensbaserad medicin & praktik – vad är det? Hur tillämpar man evidensbaserad medicin och praktik? Relationen professionell kompetens, forskningsstöd och brukarmedverkan Vad FoU kan hjälpa till med KA

FoU Västernorrland Forsknings- och utvecklingsenhet för länets socialtjänster (2002) Förvaltningschefer operativa ledningen FoU-enhetens syfte är bidra till en evidens- och kunskapsbaserad praktik inom socialtjänst KA

Personal Eva Rönnbäck FoU-chef, Fil dr i socialt arbete, socionom David Rosenberg Fil dr i socialt arbete, socionom Madeleine Blusi Doktorand, Sjuksköterska Hannah Oldenmark/Ulrika Ekebro Projektledare, Socionom Viktoria Westerberg Doktorand och Socionom Rolf Dalin Doktorand och statistiker Göran Bostedt Docent i Statsvetenskap Malin Bolin Fil dr Sociologi Helene Hillborg Med dr, arbetsterapeut Susanne Åhlén Samordnare brukarrevision Anders Fisk Praktiksamordnare, Socionom KA

Evidensbaserad medicin och praktik – vad är det? ”Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar” (Sackett m fl 2000) ”Evidensbaserad praktik (EBP) är integreringen av bästa forskningsstöd med professionell praktisk erfarenhet och klientens värderingar, förväntningar och förutsättningar i övrigt” (Oscarsson 2009) Dvs, EBM & EBP bygger på 3 kunskaps- eller informationskällor: Forskningen – Praktiken – Klienten/Patienten En skillnad mellan evidensbaserade metoder och evidensbaserad praktik!

Praktiken/Professionen KlientenForskning/evidens EBP – evidensbaserad praktik

EBP- några förutsättningar Relevant forskning Tid för reflektion Ett visst utbud av insatser Tid för uppföljning Dokumentation Utbildning KA

Hur tillämpar man Evidensbaserad Medicin & Praktik? Fem steg: 1. Som praktiker formulerar man en fråga som gäller den aktuella klientens eller patientens problem eller behov. 2. Man söker bästa möjliga stöd (i första hand forskning) för att besvara frågan. 3. Man granskar stödet kritiskt när det gäller validitet (giltighet), effekt och användbarhet. 4. Man integrerar granskningen med a) den professionella praktiska, kliniska erfarenheten b) klientens/patientens värderingar, förväntningar, fysiska & psykiska tillstånd & förutsättningar i övrigt.

KA Man genomför, eller genomför inte en insats, och utvärderar sin förmåga att genomföra steg 1-4 för att förbättra processen.

KA Relationen Professionell kompetens, Forskningsstöd & Brukarmedverkan Missbruksvården kräver en kombination av forskningsstöd, praktisk, klinisk kompetens & brukarmedverkan, därför att: - Forskningsstödet gäller grupper av klienter eller patienter och inte enskilda individer -Relationen behandlare – klient/patient är ofta avgörande för en insats effekt

KA Professionell kompetens och forskningsstöd Randomiserade kontrollerade studier (”RCT”-studier) och Metaanalyser – två vanliga källor för forskningsstöd - Kan ge säkra kunskaper om olika insatsers effekter för grupper av klienter eller patienter, men - Är den kunskapen giltig för ”min” klient eller patient? Ett exempel på RCT & Metaanalys:

KA Metaanalys Studie 1- Experimentgrupp (3 +) och kontrollgrupp (1 +, 2 -) = + Studie 2 - Experimentgrupp (2 +, 1 -) och kontrollgrupp (1 +, 2 -) = + Studie 3 - Experimentgrupp (1 +, 2 -) och kontrollgrupp (2 +, 1 -) = - Metaanalysen = +

KA Professionell kompetens och forskningsstöd – en konsekvens: - forskningsstöd på gruppnivå måste ”översättas” till den enskilde klienten eller patienten - Kan ske utifrån statistiska grunder, riktlinjer, beprövad erfarenhet & egen professionell erfarenhet

KA Professionell kompetens och brukarmedverkan Missbruksvårdens insatser sällan så effektiva att de i sig ”löser” eller ”botar” klientens eller patientens problem Ett exempel: förbättringsfaktorer i psykoterapi och psykosocialt arbete

KA Förbättringsfaktorer i psykoterapi och psykosocialt arbete Klientens individuella Egenskaper och livsomständigheter 40 % Behandlings- metod % Placebo 15 % Relation behandlare – klient %

KA Professionell kompetens och brukarmedverkan – konsekvenser: - Klientens/patientens aktiva medverkan Nödvändig - Relationen behandlare – klient/patient ofta avgörande för utfallet av en insats - Behandlingsarbetet, insatserna bör inkludera olika ”förbättringsfaktorer”

Vad kan FoU bidra med? Forskning - Stöd att implementera, att kritiskt granska evidens, att omsätta forskningen till lokala förhållanden mm Praktikens/professionens kunskap och erfarenheter – stöd i att systematisera kunskapen, ex kollegiegranskning, nätverksträffar. Stöd i uppföljning och utvärderingsarbetet mm Brukarnas erfarenheter och kunskap – stöd i att systematisera både på individ- och gruppnivå, ex brukarundersökningar, brukarrevision mm KA

Ett exempel – Stöd till systematisk uppföljning av verksamheten inom bl.a. missbrukarvården ett samarbete med UFFE (Umeå) KA

Verksamhetsbeskrivning Tänkt målgrupp Tänkt resultat Tänkta insatser Målgrupp - Personnummer - Etnicitet - Kön - placerande enhet - Anledning - Tidigare insatser - Parallella insatser - Inskrivningsdatum - Utskrivningsdatum - ASI Insatserna -Antal behandlings -insatser - Typ av behandlings -Insatser - Antal stödinsatser - Individuell behandl - Gruppbehandl - Fritidsaktivitet - Social träning Utfall -Orsak till avslut - Drogfrihet - Livskvalitet - Boende - Kriminalitet - Relationer

KA Systematisk uppföljning av verksamheten Ger praktiken kunskaper om: Målgrupp Förändring hos klienten Förändring hos grupper Innehåll i olika insatser Möjliggör kunskap till: Verksamhetsutveckling Verksamhetsplanering Utvärdering Att koppla kostnad till insats och förändring