Regionalt utvecklingsprogram RUP Katarina (Kia) Rönnbäck Enheten Tillväxt & kommunikationer Länsstyrelsen Plan- Bygg- och Bostadsdagar nov 2011

Regionalt utvecklingsprogram - RUP 1)Vad är RUP? 2)Rapport från översynen av RUP –Europa 2020-strategin –Ny Strukturfondsperiod –Länsuppdrag från regeringen 3)Koppling mellan RUP och ÖP.

Vad är ett regionalt utvecklingsprogram - RUP? Ett regionalt utvecklingsprogram (RUP) utgör en samlad strategi för länets regionala tillväxtarbete. RUP binder samman planeringsprocesser som har betydelse för en hållbar regional utveckling och tillväxt och underlättar samverkan inom och mellan länen. Det är också ett förhandlingsdokument. Förordning RUP regleras i förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete.

Vad är ett regionalt tillväxtprogram (RTP)? RTP är en näringslivstrategi om handlar om fokuserade insatser på näringslivs- utveckling inom länets tillväxtområden. I programmet finns fem tillväxtområden där förutsättningar för tillväxt bedöms som särskilt goda Kunskapsintensiva tjänstenäringar Upplevelsenäringar Test- och övningsverksamhet Energi- och miljöteknik Basindustrin - förädling

Vad är Strukturfondsprogram? Regionala strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning Strukturfondsarbetet i Sverige finansieras av de två strukturfonderna : Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) - Tillväxtverket Europeiska socialfonden (ESF) – ESF-rådet

RUP Strukturfondsprogram Nationella strategier Europa 2020 RTP Sammanhåll- ningspolitiken -Regionala tillväxtpolitiken -Arbetsmarknads- politiken −ERUF ”mål 2” −ESF −Interreg IVA Nord −ENPI

Olika exempel Strategier Program Operativa program Finansiering EU (ex)Europa 2020 Östersjöstrategin Strukturfonder Forskning Infrastruktur NATIONELL NIVÅ (ex) Nationell strategi för konkurrenskraft och sysselsättning Nationell strategi för landsbygdsutveckling Jämställdhet Miljömål Nationella EU-program Branschprogram Forskningsprogram EU:s strukturfonder Nationella medel REGIONAL NIVÅ (ex) Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Regionala miljömål Regionalt tillväxtprogram (RTP) Program för KKN Energistrategi Länsplan infrastruktur EU:s strukturfonder Regionala utvecklingsmedel Myndigheter Kapitalförsörjning Näringsliv KOMMUNAL NIVÅ (ex) Lokala utvecklingsplaner Kommunala översiktsplaner Kommunala tillväxtprogram el. näringslivsprogram Kommunala utvecklingsmedel En väv av strategier och program som hänger ihop med finansiering på olika nivåer – Flernivåstyre

Organisation av samråd och samverkan

Regionalt utvecklingsprogram för hållbar framtid i Norrbotten Övergripande mål för Norrbotten Attraktiva livsmiljöer – en plats att vilja vara på God folkhälsa – mår vi bra så går det bra Stark ekonomisk tillväxt – en fråga om konkurrenskraft

Norrbotten - en spännande del av Europa … och världen

Norrbottens tillgångar

Dialogmöte

Bakgrund till översyn av RUP 1.Europa 2020 – ny strategi 2.Ny programperiod för EU:s strukturfonder ”Länsuppdrag” från regeringen -Klimat- och energifrågorna -Synen på innovationer har breddats -Kompetensförsörjning -Generationsväxling -Den demografiska utmaningen -Jämställdhet, mångfald

EUROPA 2020 SMART TILLVÄXT INNOVATIONS- UNIONEN DIGITALA AGENDAN UNGA PÅ VÄG HÅLLBAR TILLVÄXT ETT REURSEFFEKTIVT EUROPA INDUSTRIPOLITIK FÖR EN GLOBALISERAD TID TILLVÄXT FÖR ALLA EN AGENDA FÖR NY KOMPETENS OCH NYA ARBETSTILLFÄLLEN EUROPEISK PLATTFORM MOT FATTIGDOM Ny strategi med flera kvantitativa mål blir styrande

Övergripande mål Europa 2020

Europa 2020Nationella målRegionala mål Att eftersträva en höjning av sysselsättningsgrad en --- till 75 procent --- i åldrarna år -- - Att eftersträva en höjning av sysselsättningsgrad en --- till väl över 80 procent --- i åldrarna år Att eftersträva en höjning av sysselsättningsgrad en --- till 80 procent --- i åldrarna år fler företag --- minst nya företag per år Exempel på målstruktur

Utbildningsnivå år minst 3 år eftergymnasial Störst skillnad Minst skillnad 40-45%

Ökad sysselsättning och minskat utanförskap Ökad kunskap Ett innovativt och dynamiskt näringsliv med nya och växande företag Förbättra miljö och klimat för en uthållig tillväxt Politikens inriktning och mål - reformprogram

Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Tillgänglighet Strategiskt gränsöver- skridande samarbete Strategin omarbetas inför kommande programperiod

Länsstyrelsens ”länsuppdrag” I startblocken mot nästa programperiod

Länsstyrelsens ”länsuppdrag” En sammanfattning av utmaningar och möjligheter (analys) Identifierade prioriteringar som stödjer analysen Relationen till länsövergripande satsningar, gränsöverskridande samarbete, EU:s strategi för Östersjöregionen Prioriteringarnas koppling till Europa 2020 Rapporteras till regeringen senast 15/

Hearingar med kommunerna Landshövding Per-Ola Eriksson och Kommun- förbundets ordförande Karl Petersen har tillsammans genomfört fyra hearingar på fyra olika platser i länet för att fånga in kommunernas synpunkter på ”Norrbotten mot 2020”. Läs mer på Länsstyrelsens webbplats

Den fortsatta processen 9/9Dialogmöte ”Tillgänglighet” 22/9Näringslivets aktörer 27/9 Regionala partnerskapet 10/10Hearing Malmfältskommunerna (Gällivare) 2/11Hearing A-kommunerna (Arvidsjaur) 3/11Hearing Östra Norrbottenskommunerna (Överkalix) 7/11Hearing Fyrkantskommunerna (Piteå) 10/11Dialogmöte ”Kompetensförsörjning” 22/11Hearing Statliga myndigheter 24/11Hearing Näringslivets aktörer 2/12Regionala partnerskapet (fastställs RUP) 6/12Strukturfondspartnerskapet Övrigt: Avstämning med Region Västerbotten med flera…

Inspel och synpunkter

Hur ska vi i Norrbotten göra för att bibehålla och förbättra våra styrkor? Hur ska vi i Norrbotten göra för att minimera/eliminera våra svagheter? Hur ska vi i Norrbotten göra för att ta tillvara våra möjligheter? Hur ska vi i Norrbotten göra för att förebygga och neutralisera riskerna/hoten? Vilka frågor ska vi prioritera i Norrbotten?

SWOT Arbetsmaterial STYRKOR - Det geografiska l ä get och klimatet ä r en unik del av Europa och Barentsregionen - Storslagen natur - Omv ä xlande kulturmilj ö - M å ngkulturellt l ä n (fem minoritetsspr å k) - Naturtillg å ngar (mineral, skog och vattenkraft) samt gleshet - Stabil och efterfr å gad arbetskraft - K ä nda varum ä rken och profilering - Miljardinvesteringar i n ä ringslivet - Ett universitet som ä r f ö rankrat i regionens n ä ringsliv - Utbildningssystemet - Identifierade och starkt f ö rankrade tillv ä xtomr å den - Attraktiva boendemilj ö er, livskvalitet och trygghet - Lule å regionen - en stark arbetsmarknadsregion i landet - V ä l utbyggt bredbandsn ä t, Europas st ö rsta SVAGHETER - F ö r liten inflyttning - Underskott av kvinnor i m å nga å ldersgrupper - Å ldrande befolkning - Perifert l ä ge i f ö rh å llande till stora marknader - F ö r f å exportf ö retag - N ä ringslivsstruktur och stort beroende av offentlig sektor - L å nga avst å nd och liten kritisk massa - Brist p å m å ngfald - Outvecklat samarbete mellan f ö retag - Bristande infrastruktur (kommunikationer, bost ä der) - L å g f ö r ä dlingsgrad av varor och tj ä nster - K ö nsuppdelad arbetsmarknad - H ö gt oh ä lsotal i j ä mf ö relse med andra l ä n - Avsaknaden av bredband och telefoni i vissa geografiska omr å den M Ö JLIGHETER - St ä rka attraktiviteten f ö r att ö ka inflyttningen - Ö ka samverkan och samhandling bland beslutsfattare - Ta till vara m å ngfalden och ö ka j ä mst ä lldheten. - Utveckla tillv ä xtomr å den och nya tj ä nsten ä ringar - Omvandla ” nackdelar ” till ” f ö rdelar ”, ex. kyla, m ö rker, avst å nd, gleshet, å ldrande befolkning - Ö ka internationaliseringen - Dra nytta av l ä nets k ä nda varum ä rken - Ö ka konkurrenskraften genom att satsa p å innovationer och entrepren ö rskap - Satsa p å ungdomars kreativitet och delaktighet i samh ä llsutvecklingen - Skapa attraktiva boendemilj ö er med bra l ä gen - Energieffektivisera och utveckling av f ö rnybar energi - Satsa p å b ä ttre kommunikationer, Strategiska å tg ä rder inom Northern Axis och Botniska korridoren - bygg Norrbotniabanan! - Tillg å ng p å riskvilligt kapital - Ta tillvara p å bredbandsn ä tet och ö ka tj ä nsteutbudet - Ö ka nyttan av l ä nets bredbandsn ä t - Utveckla fler digitala tj ä nster b å de offentliga och kommersiella HOT - Ö kad inpendling ist ä llet f ö r bofast arbetskraft - Kvinnor v ä ljer storst ä derna, inflyttningen f ö r liten - Invandrarna stannar inte utan flyttar vidare till storst ä derna - Satsningarna och prioriteringarna ä r traditionella i f ö rh å llande till nya tj ä nsten ä ringar - Fortsatt liten kritisk massa - Manliga och traditionella maktstrukturer - Bostadsbristen ö kar - Arbetskrafts- och kompetensbristen accelererar ( ” missmatch ” ) - Konkurrensen ö kar - kust och inland, n ä rliggande regioner - Offentlig och kommersiell service/v å rd utarmas - Klimathotet kan p å verka n ä ringslivet negativt - (Nationella) satsningar p å transportinfrastruktur senarel ä ggs och uteblir - Samverkan minskar och revir och prestiget ä nkande dominerar - Okunskap och f ö rdomar bef ä ster en onyanserad bild av Norrbotten - Fortsatt stark urbanisering och globalisering - F ö r f å entrepren ö rer och f ö r lite privat kapital

Inspel till översyn av RUP sammanfattning 1 av 3 Den demografiska utmaningen är den allra största. Vi har en åldrande och minskande befolkning. Stort fokus måste läggas på att stimulera ökad inflyttning till länet. Vår befolkning är helt avgörande för kompetensförsörjningen i näringslivet och den offentliga sektorn. Norrbotten är en del av den globala ekonomin och konkurrerar på en internationell marknad - med våra produkter, våra tjänster och med våra välutbildade (unga) kvinnor och män. Tillvarata de unga. Tillväxt skapas där unga kvinnor vill bo. Dock bör länet utvecklas så att både unga kvinnor och män vill leva och verka i Norrbotten. Goda livsmiljöer, god livskvalitet är A och O för alla norrbottningar. Det ska vara attraktivt att dels besöka, men även bo i länet. Bra bostäder, möjligheter till arbete och utbildning samt kultur- och fritidsaktiviteter ger oss dessa möjligheter. En avgörande del i attraktiviteten är att arbeta för ökad jämställdhet och ta tillvara mångfalden. Vår självbild, våra attityder till det egna länet/till oss själva som norrbottningar kan fortsatt utvecklas. Vi måste lära oss att värdesätta, marknadsföra och sälja våra unika tillgångar.

Inspel till översyn av RUP sammanfattning 2 av 3 De redan utpekade tillväxtområdena bör fortsatt prioriteras. Särskilt fokus kan behöva riktas mot kulturella och kreativa näringar samt mot besöksnäringar där bland annat tjänstedesign kan vara en framtidsfråga. Miljödriven affärsutveckling, innovationer kopplade till klimat- och energi. Luleå tekniska universitet som motor i den framtida utvecklingen. Innovation och kunskap är nyckelfaktorer för tillväxt. Transporter som helhet är viktiga, dels transporter för människor, dels för gods. En bra transportinfrastruktur är grunden för fortsatt hållbar tillväxt. Många näringar bygger på effektiva transporter. Våra kunder och besökare har tillgång till ”mer pengar än tid”. Tillgången till bredband är mycket viktig för vårt län, också för att kunna bo i länet och kanske arbeta mer interregionalt, nationellt eller globalt. Kompetensförsörjningsfrågorna bör kopplas närmare näringslivsutvecklingen och inte enbart ses som en ”utbildningsfråga” (skolfråga). Näringslivets behov av arbetskraft och kompetens måste stå högt på dagordningen. För att stärka konkurrenskraften behöver utbildningsnivån, särskilt bland män, öka. Det är även viktigt att fler kvinnor arbetar i traditionellt mansdominerade yrken, som vi ser exempel på nu inom gruvnäringen. Och att män tar plats inom traditionella ”kvinnoyrken” inom vård och omsorg.

Inspel till översyn av RUP sammanfattning 3 av 3 Vi vill undvika fly in – fly out effekter i samband med etableringar. Därför är det viktigt med utveckling av hela samhället, t.ex. inte minst bra bostäder med attraktiva lägen med mera. Vi riskerar att hamna i rallarsamhällen. Vi måste bygga samhällen. Kommunerna måste finna ett bra samarbete med bygg- och fastighetsbranschen. Det finns inte längre statliga subventioner till bostadsbyggande. Internationaliseringen bör förstärkas. Fler företag behöver verka utanför landets gränser. Det är en viktig konkurrensfråga för Norrbotten. Biltestverksamheten är ett exempel på internationell samverkan, liksom forskning och utveckling som sker inom ramen för universitets verksamhet. Export och internationell närvaro är avgörande för länets och nationens långsiktiga konkurrenskraft och välfärd. Det samiska perspektivet bör stärkas och lyftas, t.ex. det samiska kultur och näringslivet. Samarbetet inom Barents är fortsatt viktigt. Vi har unika förutsättningar till gränsregional samverkan dels erfarenhetsmässigt, dels landsgränsmässigt. Det gäller att se mervärdet som kan skapas genom samverkan mellan länder, t.ex. när det gäller samhällsservice.