Medarbetarundersökning 2012

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ta ställning! Fundera över följande påstående och välj det som passar in bäst på dig… Instruktioner: Hälsa välkomna, men säg därefter inte så mycket mer.
Advertisements

Nulägesanalys genom frågor
Hålltider för dagen 9.00 Kaffe 9.30 Inledning, start
Vår vision ETT GOTT LIV UTIFRÅN EGNA VAL Vår verksamhetsidé Med professionella insatser gör vi livet mera möjligt för barn, ungdomar och vuxna med varaktig.
Mitt jobb & Min karriär.
EHL Jane Bjurman GAF Medarbetarsamtal EHL Jane Bjurman EHL Jane Bjurman.
Medarbetarenkäten 2012 Louise Söderlund.
Skolklimat i Ekerö skolor Trender Inflytande och delaktighet.
Medarbetarundersökning 2012
Medarbetarundersökning hösten 2013 Haparanda stad totalt
Vad är hälsa? MÅ BRA MÅ DÅLIGT Verklig ohälsa Upplevd hälsa AVSAKNAD
Case Aneby Vilka är vi?.
RESULTAT MEDARBETARENKÄT 2013
Brukarenkät IFF Brukarundersökning individ, familj och funktionshinder (IFF) hösten Sammanlagt svarade 185 brukare på enkäten. För IF så var.
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Region Skåne © Copyright 2005 Springlife AB | Ola Persson VD
Medarbetarundersökning KTH Skolan för teknik och hälsa 2011
Helsingborgs lasarett © Copyright 2005 Springlife AB | Ola Persson VD
Patientsäkerhetsronder
Personalmötet april 2014 – Hanna Gadd
Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning
Riktlinjer för medarbetarskap vid Karolinska Institutet
Creare Vivere – att skapa är att leva. Creare Vivere – nytt CV för dig Sunne, Munkfors, Torsby och Årjäng samverkar 1300 anställda omfattas –Sunne 700.
Medarbetarenkäten 2012.
Falköpings kommun M edarbetarundersökning 2008 Central.
Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap
1 Individ Kompetens 60%66%67% Motivation 59%64%60% Ansvar & Initiativ 77%74%68% Befogenheter 82%69%61% Organisation Samarbete 52%66%68% Organisatorisk.
Landstinget Kronoberg
Eskilstuna kommun Media 28 mars 2012 Marielle Behrmann.
Arbetsförmedlingen MBU 2012 övergripande resultat
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Fakta om undersökningen
Haparanda Stad Medarbetarundersökning hösten 2012 Socialförvaltningen.
Medarbetarundersökning Informationsmaterial-
SKOP Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning 2011 SKOP:s arkivnummer: S21DEC11 Psykiatri PPH - Läkare, tillsvidareanställd, spec.komp.
RF AN/IVA 50 år Vad tycker AN/IVA sjuksköterskor om arbete och villkor?
STs Arbetsmiljörapport 2010
Medarbetarundersökning Helsingborgs lasarett 2010 Medarbetarundersökning 2010.
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Ett aktivt medarbetarskap
Personalpolitisk plattform
Haparanda Stad Medarbetarundersökning hösten 2011 Chef/Medarbetare.
Eskilstuna kommun – Springlifes Medarbetarundersökning Tomas Huhtapalo.
STs arbetsmiljörapport 2008 ST-veckorna. ST jobbar hårt för en bättre arbetsmiljö! Långsiktigt och medvetet arbete med arbetsmiljön ST- undersökningar.
Sammanställning av enkätsvar ang
Sammanställning av enkätsvar med familje- och fritidsknytning från drogvaneundersökningen åk 9, mars 2009.
Case Aneby Kommun 20-22/ Hur ser Aneby kommuns vision ut kontra verkligheten, område förskolan?
Medarbetarundersökning
Haparanda stad Medarbetarundersökning hösten 2012 Totalt.
Arbetsmiljöarbete Service- och bemötande
Västerås stad Medarbetarundersökning 2007 Konsult och service Västerås stad:Anneli Jansson Synovate Sweden:Christer Siwertz Anna Fransas Projektnummer:S
Den psykosociala arbetsmiljön SAMMANSTÄLLNING AV FEM KVALITATIVA INTERVJUER MED CHEFER I KINDA KOMMUN EVA KLANGBECK OCH HANNA WELIN LEDARSKAPSUTVECKLING.
Att förebygga trakasserier och kränkande särbehandling på arbetsplatsen Om den psykosociala arbetsmiljön i Nässjö kommun Ett Case inom ramen för ”Ledarskap.
Genomförd av CMA Research AB Medarbetarundersökning 2014 Oktober 2014 Ängelholms kommun.
Innehåll OSA-kompassen – vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter Organisatorisk och social arbetsmiljö.
Medarbetarundersökning 2008
Innehåll Introduktion: Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö? OSA-kompassen Arbetsmiljöverkets föreskrifter ”Organisatorisk och social arbetsmiljö”
Kort presentation av medarbetarundersökningen 2017 för arbetsgrupper
Medarbetarundersökning 2016
Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning
Min psykosociala Arbetsmiljö
Rapport psykosocial skyddsrond
Din lön och din utveckling
Kommunernas och Landstingens Arbetsmiljöråd (AMR)
Medarbetar- och chefsenkäten 2015
Rapport psykosocial skyddsrond
Vi är varandras arbetsmiljö
Medarbetar- och chefsenkäten 2018
Information om medarbetarenkäten
Medarbetar- och chefsenkäten 2018
Presentationens avskrift:

Medarbetarundersökning 2012 Avdelning 48 och Njurmottagningen

Syfte & Mål Syfte Få kunskap om hur medarbetare och chefer upplever sitt arbete, sin arbetsplats, arbetssituation och arbetsmiljö i syfte att utveckla verksamheten Mål Vara en attraktiv arbetsgivare med stolta och motiverade medarbetare som tar ansvar, samt ha engagerade ledare med verksamhet och resultat i fokus

Målgrupp Tillsvidareanställda och visstidsanställda som är i aktiv tjänst vid tidpunkten för genomförandet och som varit anställda i minst 3 månader Innebär att följande medarbetare inte ska besvara enkäten: Timanställda Långtidssjukskrivna Tjänstlediga Anställda efter 2012-07-01

Anonymitetskrav För stapeldiagram över de elva förbättringsområdena och värde på dynamiskt fokustal krävs att minst sex medarbetare svarat på alla delfrågor i enkäten För återkoppling på delfråga krävs att minst tio medarbetare svarat på frågan

Resultatets upplägg 11 förbättringsområden Tilläggsfrågor Regionens tilläggsfrågor Helsingborgslasaretts tilläggsfrågor Bilden visar tretton staplar. Elva av staplarna symboliserar elva så kallade förbättringsområden och visar ett nuläge. Till varje förbättringsområden finns det ett antal frågor i medarbetarenkäten och era svar styr alltså hur hög varje stapel har blivit. De svarta prickarna symboliserar ett så kallat riktvärde. Riktvärdet talar om var en enhet måste ligga för att vara tillräckligt bra (enligt Springlife-forskningen). Färgerna på staplarna indikerar hur vår enhet förhåller sig i relation till riktvärdet. I enkäten hade Region Skåne tre tilläggsfrågor och SUS hade två tilläggsfrågor. Dessa redovisas separat, då de inte är med bland förbättringsområdena. Den tolfte stapeln är ett så kallat dynamiskt fokustal. BYT BILD!

Enkäten Bakgrundsfrågor Kön, Ålder, Anställningstid Yrkeskategori Huvudsakliga arbetstid förlagd till dag/natt/blandad dag och natt Medarbetarsamtal/utvecklingssamtal under de senaste 12 månaderna Medarbetarsamtal lett till en dokumenterad utvecklingsplan ”Totalt sett, hur nöjd är du med ditt arbete?” (skala 1-4) Enkätens huvudfrågor (ca 50) Tilläggsfrågor 4 regionövergripande frågor 2 förvaltningsfrågor Bakgrundfrågorna och tilläggsfrågorna får man bara återkopplat för hela förvaltningen inte på vo eller avd/enehtsnivå.

Regionens tilläggsfrågor 2012 Har du under det senaste året upplevt att du blivit diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande särbehandling på din arbetsplats? Om Ja, av vem har du blivit utsatt? (kollega, chef, kund/brukare/patient, annan) Jag kan tänka mig att rekommendera andra att börja arbeta på min arbetsplats. (Skala 1-4?) Jag är engagerad i mitt arbete (Skala 1-4?)

Helsingborgs lasaretts tilläggsfrågor 2010 Jag har förtroende för sjukhusledningen på Helsingborgs lasarett (lasarettets ledningsgrupp) Jag skulle kunna rekommendera en god vän att söka jobb på Helsingborgs lasarett

Resultatets olika delar Nulägesbeskrivning (Förbättringsområden) Stressprofil Framtidsprognos (Dynamiskt fokustal) Delfrågor Bakgrundsvariabler Trend över tid Prioritering av förbättringsområden Delfrågor 50 st Bakgrundvariabler yrke ålder kön etc Trend över tid, undersökningen har gjort 2008. 2010,2012 Av resultatet kan man utläsa vilka/vilka ev förbättringsområden som är kritiska och bör prioriteras.

Mätområden – ”Förbättringsområden” Medarbetarkraft Arbetsrelaterad utmattning Arbetstakt – nytt riktvärde! Effektivitet Delaktighet Socialt klimat Lärande i arbetet Återkoppling Ledarskap Medarbetarskap Målkvalitet Kommunikation chef/medarbetare Riktvärdet för Arbetstakt har sänkts (intervall mellan 25-30) Som ni ser av utdelad im Kommunikation chef / medarbetarskap har tillkommit

Stressprofil: Medarbetarkraft, Arbetsrelaterad utmattning, Arbetstakt Upplevd stress Kortvariga besvär (Medarbetarkraft) Långvariga besvär (Arbetsrelaterad utmattning) Arbetstakt Mängd arbete - tid att utföra arbete Relation: Planering, Genomförande, Reflektion De första tre staplarna/förbättringsområdena: medarbetarkraft, arbetsrelaterad utmattning och arbetstakt, utgör en stressprofil. De tillsammans är en indikator för vilken energi medarbetarna har. Medarbetarkraft mäter de mer kortvariga stressbesvären. Det vill säga hur du den senaste månaden har upplevt: Rastlöshet Irritation Ängslan/oro Modlöshet Koncentrationssvårigheter Arbetsrelaterad utmattning mäter de besvär som kommer efter mer långvarig stress: Känslomässigt tömd efter arbetet Utsliten efter arbetet Trött när du tänker på arbetet När det gäller riktvärdet för Arbetstakt bör ligga mellan 25-30. Arbetstakt mäter om du: Har tid att planera dina arbetsuppgifter i förväg Har tillräckligt med tid för att genomförda dina arbetsuppgifter Har tid att reflektera hur du har utfört ditt arbete Har tid att fundera på hur du skulle kunna förbättra rutiner på din arbetsplats

Effektivitet Är det effektivt? Rutiner, flöden, processer… Ert dagliga arbete Planerar arbetet Arbetar mot samma mål Resurser används på bästa sätt Beslutsprocessen fungerar Upplevelsen av effektivitet är en av de viktigaste faktorerna för en bra psykosocial arbetsmiljö. Dessutom påverkar den utfallet av stressprofilen. På alla frågor inom området Effektivitet kan ni tänka – är detta LEAN? Effektivitet handlar om och undersöker hur det flyter på arbetsplatsen. Ni har svarat på fyra frågor inom Effektivitet: På min arbetsplats planerar vi arbetet Alla arbetar mot ett gemensamt mål Resurserna på min arbetsplats används på bästa sätt Beslutsprocessen fungerar bra

Delaktighet Inflytande över… Beslut på arbetsplatsen Arbete och arbetssituation Hur arbetet ska utföras Vad som ska utföras Befogenheter jmf med uppgifter Information från närmaste chef Delaktighet fångar ert upplevda inflytande och möjligheten att påverka beslut samt er frihetsgrad i arbetet. Ett flertal studier av den psykosociala arbetsmiljön har visat att just denna faktor, tillsammans med tillräckliga befogenheter, är viktig för både arbetstillfredsställelse och hälsa hos medarbetarna. Det vill säga att ju högre delaktighet ni upplever, desto bättre trivs och mår ni på arbetet. Hög delaktighet leder ofta till högre effektivitet och mer optimal arbetstakt. Enkäten ställer 6 frågor kopplat till hur ni upplever er delaktighet: Har du möjlighet att påverka beslut som tas på din arbetsplats? Hur upplever du det inflytande du har över ditt arbete och din arbetssituation jämfört med dina önskemål? Har du frihet att bestämma hur ditt arbete ska utföras? Har du frihet att bestämma vad som ska utföras i ditt arbete? Har du tillräckliga befogenheter i förhållande till dina arbetsuppgifter? Har du möjlighet att kommentera/ha synpunkter på den information som du får från din närmaste chef?

Socialt klimat Hur du upplever arbetsgruppen Stämning Sammanhållning Hjälpsamhet Det sociala klimatet påverkar ofta hur du mår generellt. Där är tre frågor i enkäten gällande det sociala klimatet: 1. Det är bra stämning på min arbetsplats 2. Det är god sammanhållning 3. Mina kolleger ställer upp för mig

Lärande i arbete Användning och utveckling av din kompetens Kompetens tillvaratas Yrkesmässig utveckling Utvecklingsmöjligheter Lärande i arbete handlar om: huruvida din kompetens tas tillvara och används av din arbetsgivare samt om du lär dig något och utvecklas på ditt arbete Enkäten har fyra frågor om ditt lärande i ditt arbete: 1. Tas dina kunskaper/kompetenser tillvara i ditt nuvarande arbete? 2. Utvecklas du yrkesmässigt i ditt arbete? 3. Jag tycker att min nuvarande arbete är utvecklande? 4. Min närmaste chef ger mig möjlighet att utveckla min kompetens?

Återkoppling Feedback Gör du rätt sak på rätt sätt? Din chef berättar Vad som förväntas av dig När du gjort något bra När du gjort något dåligt Återkoppling handlar om vad du får veta av mig som är din närmaste chef. Återkoppling är viktigt för att du ska veta att du gör rätt sak på rätt sätt och att du därmed fokuserar din energi på de viktigaste arbetsuppgifterna ur enhetens synvinkel. Enkäten har tre frågor inom Återkoppling: 1. Får du klara besked från din närmaste chef om vad som förväntas av dig i arbetet? 2. Förutsatt att du gjort ett bra jobb, får du då reda på det av din närmaste chef? 3. Förutsatt att du gjort ett dåligt jobb, får du då reda på det av din närmaste chef?

Ledarskap Din närmaste chef - medarbetarsamtal med Ledarskapsbeteende Tydlig kommunikation Konsekvent agerande Tydliggör mål Möjliggör kompetensutveckling Öppen för förändring Ledarskap är, tillsammans med effektivitet, en av de viktigaste faktorerna för en bra psykosocial arbetsmiljö. Det brukar finnas ett starkt samband mellan de två. Båda dessa förbättringsområden påverkar utfallet av stressprofilen. Enkäten har fem frågor om ledarskap: 1. Min närmaste chef är tydlig i sin kommunikation 2. Min närmaste chef är konsekvent i sitt agerande 3. Min närmaste chef har tydliggjort hur vi ska nå arbetsplatsens mål 4. Min närmaste chef ger mig möjlighet att utvecklas i min kompetens 5. Min närmaste chef är beredd att förändra arbetsplatsens organisation och arbetssätt

Medarbetarskap Du själv Öppen för förändring Ansvar för din kompetens Hålla dig informerad Initiativ till utveckling Medarbetarskap kan ses som den andra sidan av ledarskap. Jag som chef har ett ansvar för din arbetsmiljö och för att det ska fungera på arbetsplatsen – men det har du också. Det vi brukar säga: Vi är varandras arbetsmiljö. Enkäten har fyra frågor om ditt arbete: Jag öppen för förändringar och utveckling av vårt sätt att arbeta. Jag tar ansvar för min kompetens-/yrkesmässiga utveckling. 3. Jag tar ansvar för att hålla mig informerad. 4. Jag tar initiativ till förändring och utveckling på arbetet.

Målkvalitet Känner alla till verksamhetens mål? Uppfattas målen som tydliga, realistiska, utvärderingsbara och påverkningsbara? Tydliga, realistiska, påverkningsbara och utvärderingsbara mål är viktiga för att en organisation ska kunna fungera optimalt. Det är också viktigt att ni känner till organisationens mål. Ni behöver veta vart organisationen är på väg. Målkvalitet är, tillsammans med ledarskap och effektivitet, en av de viktigaste faktorerna för en bra psykosocial arbetsmiljö. Dessa tre förbättringsområden påverkar utfallet av stressprofilen. Enkäten har fyra frågor om målkvalitet: 1. Målen är tydliga. 2. Målen är realistiska. 3. Målen är påverkningsbara. 4. Målen är utvärderingsbara.

Kommunikation chef/medarbetare Dialog kring mål Personligt engagemang i mål Kommunikationsklimat Tydlig kommunikation Den här stapeln (den trettonde stapeln) ingår inte i det dynamiska fokustalet. För att denna stapel ska bli grön måste värdet ligga på 70. Enkäten har följande frågor om kommunikation chef/medarbetare: 1. Min närmaste chef har fört en dialog med mig om hur arbetsplatsens mål hänger ihop med organisationens övergripande mål. 2. Jag känner personligt engagemang i min arbetsplats mål. 3. Min närmaste chef bidrar till att jag får utrymme, kommer till tals och blir hörd, i arbetsgruppens samtal. 4. Mina arbetskamrater bidrar till att jag får utrymme, kommer till tals och blir hörd, i arbetsgruppens samtal. 5. Min närmaste chef är tydlig i sin kommunikation. 6. Har Du möjligheter att kommentera/ha synpunkter på den information som Du får från Din närmaste chef?

Intervaller förbättringsområden 2012

AVD 48, Njurmott dynamiska fokustal: 64,2 Zon Beskrivning Värde Kritisk zon Låg prestationsnivå 0-60 Komfortzon Medel prestationsnivå 60-70 Förändringskraft Hög prestationsnivå 70-100 Värdet på elva förbättringsområden (”Kommunikation chef/medarbetare”, den trettonde stapeln, ingår ej) har vägts samman och utifrån det har vi fått ett så kallat dynamiskt fokustal. Det dynamiska fokustalet beskriver hur vår enhets prestationsnivå kommer att utvecklas 1-1½ år fram i tiden. Det är alltså en form av framtidsprognos som är indelad i tre zoner: Kritisk zon: Kritiskt läge som indikerar ökande problem i form av ohälsa och låg effektivitet förutsatt att effektiva insatser inte genomförs. Komfortzon: Prognosen är relativt god, allt annat lika, men värdefullt förbättringsutrymme finns att ta vara på, samtidigt som förändringar kan bli problematiska att hantera. Förändringskraft: Organisationen visar stor förmåga och kraft att förändras och löper liten risk för ohälsa. IMs dynamiska fokustal 68,3 Sjukhusets dynamiska fokusta:l 68,5 Regionens dynamiska fokustal: 67,4