Vårdprogram för missbruks- och beroendevården för ”God kvalitet och ökad tillgänglighet”.

Uppdrag Länsstyrgruppen för missbruk och beroendevården i Dalarna har genom Region Dalarna gett i uppdrag att utarbeta ett gemensamt vårdprogram för landstinget Dalarna och Dalarnas kommuner som ska ligga till grund för den överenskommelse som ska ingås under 2014.

Deltagare i arbetsgruppen Marcus Bladfält, LT Dalarna Anna Källängs-Lindgren, LT Dalarna Åke Sunna, LT Dalarna Carina Frelin, LT Dalarna Monica Frisén,LT Dalarna Lars-Göran Rundqvist, LT Dalarna Anette Sahlin, LT Dalarna Camilla Sömsk, Smedjebackens kommun Ewa Kjell, Borlänge kommun Zilha Fific, Leksands kommun Sten Eriksson, Avesta kommun

Mål Tidig upptäckt av riskbruk, missbruk och beroende genom systematiskt arbete och rutiner. Vården är välkänd innehållsmässigt och organisatoriskt utformad Innehållet i vården och behandling är specifikt anpassad efter olika målgrupper Utredning och behandling erbjuds med stöd av preliminära nationella riktlinjer, evidensbaserade metoder, forskningsbaserad kunskap, professionens erfarenhet och brukarens delaktighet. Forts.

Forts. Mål Vården omfattar medicinska och psykosociala behandlingsinsatser och psykosociala stödinsatser som samordnas utifrån den enskildes individuella behov Ökad tillgänglighet innebär att all personal inom landstinget och socialtjänsten har klara rutiner hur en patient/klient slussas vidare för att få stöd

Förutsättningar för samverkan En klar och tydlig ledning Ett klart gemensamt uttalat mål Tillräckliga resurser ställs till förfogande Skillnader mellan parter avseende synsätt, organisation och regelverk har identifierats och undanröjts och/eller utvecklas För att främja samverkan krävs en gemensam grund

Tidig upptäckt och förebyggande arbete Hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska använda AUDIT och DUDIT för tidig upptäckt samt erbjuda rådgivande samtal för vuxna med riskbruk av alkohol och droger med MI metoden. I preliminära riktlinjerna 2014 ställs ökat krav på äldreomsorg, skolans elevhälsa, studenthälsovård och företagshälsovård för tidig upptäckt.

Utredning och diagnos Rekommenderade bedömningsinstrument AUDIT, DUDIT, ASI, ADAD, DUDIT-E, ADDIS och ADDIS-Ung DSM IV eller ICD 1 ska användas för diagnostik och klassifikation av sjukdomar, psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psyko aktiv substans. SCID I ska användas inom specialiserad psykiatri och beroendevård. Alternativt kan hälso- och sjukvården använda MINI som är en kortfattad diagnostisk intervju för klinisk bedömning enligt DSM IV kriterierna.

Medicinsk utredning och bedömning Hälso- och sjukvården utreder och diagnosticerar vad gäller missbruk och beroendeproblem konsumtionens omfattning, fysiska skadeverkningar, användandet av narkotiska preparat och eventuellt blandmissbruk(även dopning) och läkemedelsmissbruk. Hälso- och sjukvården ska bistå socialtjänstens missbruks och beroendeverksamhet i utredning med komplettering av biologiska markörer och diagnosticering. Hälso- och sjukvården ansvarar för återkoppling till patienten angående testresultat.

Medicinska test för påvisande av intag av alkohol, narkotika, läkemedel och dopning. De biologiska markörerna ska ge svar på identifiering, problembedömning och uppföljning. Nyligt intag, för mätning av alkoholkonsumtion ska hälso- och sjukvården mäta EtG och EtS i blod och urin. För långvarigt högt intag, rekommenderas alternativa blodtester som Peth och CDT. Patientnära tester kan användas (snabbtester)

Psykosocial behandling vid missbruk eller beroende Enligt Socialdepartementets prop. 2012/13:77 God kvalitet och ökad tillgänglighet i missbruk och beroendevården, är regeringens bedömning att psykosocial behandling ska erbjudas av både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. För att den medicinska vården ska bli effektiv behöver den ofta kombineras med psykosociala behandlingsinsatser. Socialtjänsten ansvarar för psykosociala stödinsatser.

Doping och läkemedelsberoende Se ”Nationellt vårdprogram: missbruk av anabola androgena steroider(AAS) och andra hormonläkemedel”. Dopingjouren.se Hälso- och sjukvården ansvarar för information kring skadeverkningar motivationshöjande behandling och behandling av fysiologiska skador. Socialtjänsten ansvarar för psykosocialt stöd. Hälso- och sjukvården ska ställa frågor kring doping och läkemedelsberoende samt ansvarar för en säkrare förskrivning av läkemedel.

Opiater Hälso- och sjukvården ansvarar för läkemedelsassisterade behandling vid opiatabstinens och vid opiatberoende samt psykosocial behandling. Ansvarig läkare ska med delaktighet från patienten upprätta en vårdplan. Socialtjänsten ska utreda patienten med stöd av ASI och utreda bostads-, försörjningssituationen, ekonomi, nätverk, relationer etc. samt erbjuda psykosocialt stöd. Om patienten är kriminellt belastad ska även kriminalvården medverka.

Narkotika/ cannabis Hälso- och sjukvården ska vid missbruk och beroende av cannabis och cannobinoider ansvara för diagnostik och erbjuda ”Medical management” under abstinensperioden. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska erbjuda psykosocial behandling KBT, HAP-programmet samt MI- Socialtjänsten ansvarar för psykosocialt stöd.

Narkotika/ centralstimulantia Hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska erbjuda patienter/klienter med missbruk och eller beroende av centralstimulantia psykosocialbehandling, 12- stegsbehandling, CRA, KBT och MI. Hälso- och sjukvården ska behandla amfetaminberoende med naltrexon och endast i undantagsfall med antidepressiva läkemedel vid kokain missbruk/ eller beroende.

Särskilda målgrupper Barn till föräldrar med missbruksproblem Ungdomar med missbruk under 18 år Kvinnligt missbruk/ Gravida kvinnor Bruk av alkohol hos äldre Samsjuklighet Målgruppen utländsk härkomst