Karin Elardt leg psykolog Helén Kindvall kurator, leg psykoterapeut ADHD/ADD hos barn och ungdomar - En föreläsning under psykiatriveckan 2014 Karin Elardt leg psykolog Helén Kindvall kurator, leg psykoterapeut

Innehåll Vad är ADHD/ADD Hur vanligt är det Skillnad mellan pojkar och flickor Vanliga svårigheter vid ADHD/ADD Stöd, bemötande, behandling Sammanfattning

Program 18-19 Föreläsning 19-19.10 Bensträckare

Vad är ADHD/ADD ADHD innebär problem med uppmärksamhet, impulskontroll och hyperaktivitet. Delas in i undergrupper - ADHD av kombinerad typ - ADHD med huvudsakligen uppmärksamhetsbrist ( ADD) - ADHD med huvudsakligen impulsivitet/överaktivitet

Diagnosen För att erhålla diagnosen måste flertalet kriterier uppfyllas enligt DSM IV. Problemen måste förekomma i två miljöer (hem/skola) Ska ha uppkommit före 6 års ålder Ska inte bättre kunna förklaras av andra orsaker. (ex ångest, trauma, social turbulens)

ADHD/ADD ser olika ut Stor variation mellan olika individer Tar sig olika uttryck i olika åldrar kan också förändras över tid Svårighetsgraden, hur det uttrycks och hur det utvecklas beror till viss del på omgivning och miljö

Hur vanligt är ADHD/ADD 3-6 % av alla skolbarn uppfyller kriterierna för diagnosen Ytterligare ca 5 % har symtom och problematik men erhåller inte diagnosen. Förekommer även i samband med andra diagnoser som autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning.

Pojkar och flickor Vanligare förekommande hos pojkar än flickor. 3,7:1 (pojke/flicka) men osäkert Flickor upptäcks ofta senare. Uttrycker sin problematik på ett annat sätt Föräldrar ser mer bekymmer än skolan. Missuppfattas lätt. Flickorna har liknande symtombild som pojkarna gällande uppmärksamheten men ofta bättre impulskontroll. Större risker jämfört med flickor utan ADHD. Ökad risk för rökning, alkohol, droger, skolsvårigheter, sviktande självkänsla, kamratrelationer

Svårigheter vid ADHD/ADD Att ha ADHD/ADD innebär flertalet svårigheter i det dagliga livet. Påverkar flera områden och blir mer märkbart i olika situationer. Relaterat till vårt moderna samhälle. Mer kunskap gör att fler upptäcks Är en funktionsnedsättning som inte syns med märks!

Ouppmärksamhet utifrån diagnoskriterier Ofta ouppmärksam på detaljer, gör slarvfel Ofta svårt bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter Verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal Följer ofta inte instruktioner, misslyckas med att genomföra skolarbete, sysslor m.m. Svårt organisera sina uppgifter och aktiviteter Undviker ofta eller ogillar sådant som kräver mental uthållighet Tappar ofta bort saker Ofta lättdistraherad av yttre stimuli Ofta glömsk i det dagliga livet

Hur yttrar sig uppmärksamhetsproblemen Svårigheter: - att självständigt kunna planera, genomföra och slutföra uppgifter - att följa instruktioner - att vara uthållig vid uppgifter som inte upplevs lustfyllda. Ogillar ofta att utföra dessa - att hålla ordning på saker, få med sig rätt saker till rätt plats

Hur yttrar sig uppmärksamhetsproblemen forts. - att kunna återföra uppmärksamheten till det man höll på med om man tappar fokus - att vara uppmärksam en längre stund och inte störas av yttre stimuli. - att minnas instruktioner som presenterats i flera led och omvandla dessa till handling

Impulsivitet utifrån diagnoskriterier Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt Har ofta svårt att vänta på sin tur Avbryter eller inkräktar ofta på andra

Hur yttrar sig impulsiviteten Svårigheter - att låta bli att reagera på varje impuls - att stanna upp och tänka efter innan man agerar - att låta sig styras av tidigare erfarenheter, regler eller framtida konsekvenser - att planera och agera långsiktigt och målinriktat - att tåla motgångar och behärska sina känsloreaktioner

Hyperaktivitet utifrån diagnoskriterier Har ofta svårt att vara stilla med händer och fötter eller kan inte sitta still Lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där man förväntas sitta still Springer ofta omkring, klänger, klättrar (hos ungdomar/unga vuxna en inre känsla av rastlöshet) Har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla Verkar ofta vara ”på språng” eller gå på ”högvarv” Pratar ofta överdrivet mycket

Ofta även svårt med exekutiva funktioner Att planera Att initiera Att organisera Att hitta kloka strategier Flexibilitet

Exekutiva funktioner Exekutiva funktioner Organisera Prioritera Initiera arbete Aktivering Fokusera Skifta uppmärksamhet Fokusering Reglera vakenhet, arbetstempo Ansträngning Hantera frustration Affektreglering Emotion Minnesfunktioner Arbetsminne Framplockning av minnen Minne Självreglering Agerande

ADHD i olika åldrar: Hur ser symtomen ut över tid? BARN, 3-6 ÅR Svårigheter i lek, social anpassning Motorisk överaktivitet, rastlöshet Trotsigt beteende Häftigt humör Motoriska svårigheter, verbala svårigheter

ADHD i olika åldrar: Hur ser symtomen ut över tid ADHD i olika åldrar: Hur ser symtomen ut över tid? BARN I SKOLÅLDER 6-12 ÅR Lättdistraherade Motorisk rastlöshet Specifika inlärningsproblem Aggressivitet Svårigheter med skolprestationer Svårigheter i relation med kamrater Lågt självförtroende

ADHD i olika åldrar: Hur ser symtomen ut över tid? UNGDOMAR 13-18 ÅR Svårigheter planera, organisera vardagen Svårigheter med koncentration Inre rastlöshet Vanligt förekommande: antisocialt, kriminellt beteende, alkohol/drogproblem, emotionella problem, olyckor

ADHD i olika åldrar: Hur ser symtomen ut över tid? UNGDOMAR 13-18 ÅR Hyperaktiviteten tenderar att minska eller ta sig andra uttryck, en del snarare underaktiva Ouppmärksamheten kvarstår Inlärnings- och beteende problem i skolan Depressiva problem vanliga Spänningssökande och risktagande beteende

ADHD i olika åldrar: Hur ser symtomen ut över tid? VUXEN ÅLDER Svårigheter att initiera, planera och fullfölja uppgifter Fokus på detaljer, svårt med helheter Svårigheter att passa tider Glömska Svårigheter att vara uppmärksam när man läser eller lyssnar på andra Kognitiva problem Problem i arbetsliv och familj

ADHD/ADD förekommer ofta tillsammans med: Inlärningssvårigheter (dyslexi, dyskalkyli) Tal- och språkstörningar Motoriska svårigheter, klumpighet Perceptionsstörningar Sömnstörningar Andra neuropsykiatriska tillstånd, t.ex. Aspergers syndrom, Tourette/Tics

Samstörningar

ADHD/ADD ökar risken för Sviktande självkänsla Kamratproblem/mobbning Trots, aggressivitet, uppförandeproblem Socialt riskbeteende och riskmiljöer Rökning, alkohol och droger Oro/ångest, nedstämdhet/depression Ätstörningar

ADHD/ADD ökar risken för forts Ökad risk för trauma Fler inläggningar på sjukhus - trauma, andra sjukdomstillstånd Fler trafikförseelser Sämre skolutbildning

ADHD/ADD ökar risken för forts. Arbete - byter oftare, lägre socioekonomiskt status Tidigare sexualdebut, fler partners, tidigare graviditeter Fler brott - vapenbrott, stöld, våldsbrott Ökad missbruksrisk

Orsaker till ADHD/ADD Orsakerna till ADHD är komplexa och ännu inte helt kända men de flesta forskare är överens om att det är ett biologisk betingat tillstånd där ärftliga faktorer spelar störst roll för uppkomsten Andra faktorer som komplikationer under graviditet och förlossning, rökning och alkohol under graviditeten samt mycket låg födelsevikt kan också spela roll Ogynnsamma familjeförhållanden eller andra psykiska påfrestningar kan inte orsaka ADHD men spelar stor roll för hur problemen utvecklas

Stöd, bemötande och behandling Målet för insatserna är att: - Begränsa symtomen och förhindra allvarliga konsekvenser av funktionsnedsättningen - Få redskap att förstå och hantera svårigheterna - Ge barnet/den unge optimala chanser att lyckas Viktigt att samtliga runt barnet samverkar

Familjestöd Information i anslutning till diagnosen och utredningen till barnet själv, föräldrar, syskon och vid behov andra viktiga närstående. Föräldrautbildning i grupp (Strategi) Rådgivning i situationer som uppstår i vardagen. Hjälp kring samhällsstöd

Anpassning och stöd i skolsituationen Information till lärare i anslutning till diagnos Anpassning av undervisningen och miljön Specialpedagogiskt stöd Assistent/resursperson Liten grupp Nätverksmöten

Färdighetsträning Datorstödd arbetsminnesträning Träning i att klara vardagsfärdigheter såsom morgon- och kvällsrutiner, passa tider, utföra sysslor, hålla ordning

Hjälpmedel Kognitiva hjälpmedel - Visualiserade scheman (bildstöd) - Tidshjälpmedel (timstock, andra elektroniska hjälpmedel ex mobil) - Påminnelsefunktioner Tyngdtäcke

Socialt och ekonomiskt stöd Vårdbidrag Stödfamilj Kontaktperson Kontaktfamilj

Läkemedelsbehandling Finns flertalet olika preparat. Förbättrar hjärnans impulsöverföring så att barnet får lättare att koncentrera sig och reglera aktivitetsnivån. Påverkar vakenhetsgraden. Få eller förhållandevis lindriga biverkningar Läkemedelsbehandling ska alltid kombineras med pedagogiska och psykosociala stödinsatser Viktigt att läkemedelsbehandlingen individualiseras

Mindre beprövade behandlingar Förändrad kost (mindre socker) Vitaminer, omega 3 Viktigt att vara kritisk och fråga efter vetenskapliga studier!

Framtidsprognos ADHD växer inte bort men man kan lära sig leva med och hantera svårigheterna Symtombilden kan förändras med åldern Viss ökad risk för psykiska och sociala problem men … En förstående och stödjande omgivning och positiva personlighetsdrag ger goda chanser att klara sig bra i samhället

Viktiga komponenter för att få ett barn med ADHD/ADD att fungera så bra som möjligt För att ett barn med ADHD/ADD ska kunna utvecklas optimalt och nå sin fulla potential är det viktigt att möta barnet där barnet är. Barn med ADHD/ADD behöver få lyckas. Viktigt med en begriplig och hanterbar vardagssituation. Realistiska krav och förväntningar!

Viktiga komponenter för att få ett barn med ADHD/ADD att fungera så bra som möjligt forts. Viktigt att ta reda på vad barnet klarar och ställa krav utifrån det. Dra av 30 % från barnets ålder gällande förväntningar på vad barnet ska klara för vardagsfärdigheter Fråga sig själv vid misslyckanden: blev det för svårt? Hur kunde jag gjort annorlunda? Uppmuntran och beröm! Ofta och mycket!

Instruktioner Tydliga I direkt anslutning till uppgiften I små beståndsdelar Upprepade Lagom nivå Verbala/Visuella

Uppgifter Tydligt avgränsade Tydliga instruktioner En sak i taget Återföra fokus Hjälp att se nästa steg Vad är det primära syftet? Anpassa

Socialt Rimliga krav Hjälp att hantera konflikter Sociala koder Val av aktiviteter Hjälp att bromsa Reglering

Familjen Kärleksfullt och tryggt! Tydlig struktur och ordning med vänlighet Konsekvent förhållningssätt Anpassade situationer Stöttande miljö Hjälp av vuxna Ork och tålamod!

Barn i skolan förväntas klara: Sitta still och lyssna Koncentrerad längre stunder Fokusera på det viktiga Arbeta självständigt Söka kunskap självständigt Organisera sitt arbete Komma ihåg det man lärt sig Följa regler och instruktioner Passa tider och få med sig material i förflyttningar

Extremt svårt för barn med ADHD/ADD Tidigare punkter just det som barn med ADHD/ADD har extremt svårt för. Ställer höga krav på anpassning och kreativitet. Hjälp och stöttning nödvändigt! Långvariga insatser Det som fungerar ska ej ändras!

Skola Lugn och avskalad arbetsplats Placering i klassrummet Nära till vuxenstöd Tydlighet och anpassning Alternativa sätt att visa kunskap Hjälpmedel Tålamod!

Frustration Barn med ADHD/ADD väcker frustration hos samtliga berörda. Exempel inom olika områden: - Hos barnet själv (klarar inte sådant andra klarar) - Föräldrar (ställer mer krav på föräldraskapet, otillräcklighet, ”ouppfostran”) - Nätverk (Anpassning, förståelse, avlastning) - Skola (Mycket anpassning krävs, ork, följsamhet, motivation) - Omgivning (Åsikter, okunskap, nonchalans, blickar)

Omgivningsdiagnos Rätt stöd och bemötande för både barnet och nätverket. Kunskap och förståelse viktig grund för bra bemötande! Kärleksfull tydlighet Förutsättningar för att komma till sin rätt: begåvning och personlighet

Sammanfattning ADHD är ett vanligt medfött funktionshinder som inte växer bort Uppmärksamhetsproblem, bristande impulskontroll och aktivitetsreglering är de mest utmärkande dragen Omgivningens förståelse och bemötande spelar stor roll för barnets utveckling Stödinsatserna består av pedagogiska och psykosociala insatser, ofta i kombination med läkemedelsbehandling

Sammanfattning forts. Med ett kärleksfullt, tryggt, konsekvent bemötande med anpassning och tillrättaläggande har barn med ADHD/ADD alla möjligheter att utvecklas positivt och nå sin fulla potential. Det är vår skyldighet att tillmötesgå det!

Litteraturtips för mer information Böcker ”Fem gånger mer kärlek- forskning och praktiska råd för ett fungerande familjeliv” Martin Forster Natur och Kultur 2009. ”Explosiva barn” skriven av Ross W.Greene och utgiven av Cura 2004 ”Vilse i skolan – hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt” skriven av Ross W. Greene och utgiven på Cura 2010. ”ADHD att leva utan bromsar” skriven av Martin L. Kutscher och utgiven på Natur och kultur 2010. ”Hur kan skolan ge barn med psykisk ohälsa bättre förutsättningar?” Detta är socialstyrelsens serie med fem publikationer som finns att ladda ner eller beställa på socialstyrelsens hemsida. www.socialstyrelsen.se

Länkar http://www.sjalvhjalppavagen.se/ www.attention-riks.se www.mindrebrak.se www.habilitering.nu/adhd-center