Verksamhetsidé för Örebro kommuns förskolor och skolor

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Lokal evidens - Loke En modell att använda för lokal uppföljning av till exempel missbruks- och beroendevården.
Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Information Sjöfruskolan Åk 6-8 Välkommen!
Att hålla lektion i ämnet Idrott & Hälsa
Välkomna.
Vi bläddrar i minnenas arkiv eller Va’ va de vi sa Om framtiden !
Pedagogisk verksamhetsidé
Så här jobbar vi på smaragden
Individuellt lärande tillsammans
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Arbetsplatslärande - ett annorlunda sätt att lära
Exempel utifrån ett antal målområden
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Lika Behandlings Plan Verksamhetsåret 2012/2013
Hur tänka och göra som processtödjare
En reviderad läroplan för förskolan
Förra måndagen gick vi igenom:
Riktlinjer för presentationer
Kompetensutvecklingsprojektet Koh-I-Noor
Hur fungerar värdegrundsarbetet i vardagen, på operation 2010? På kliniken IVAK/OPERATION, startade ett värdegrundsprojekt Detta har lagt grunden.
Effektiv miljötillsyn Ett projekt för Ökat Lärande och Hälsa.
Välkommen till information om utvecklingsarbete
”Life is what happens to you while you are busy making other plans”
Språkgruppen S:t Olofsskolan.
Läroplansträff Välkomna!.
Läroplansarbete Träff med Ö-team Mål med dagen Öka förståelsen för det arbete vi gör med rektorer/förskolechefer och läroplanspiloter Öka.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Pedagogiska året förskolan solrosen reviderad juli 2013
Mälardalens kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd MKHV
VÅGA VISA är ett samarbete mellan Danderyd
Värdegrund, Vision och Verklighet.
Enl. McKinsey m.fl. Sammanhållen kvalitet i lärandet Lärarprofessionens mycket stora betydelse – lärarnas status, rekryteringen till yrket Kompetensutvecklingen.
Att tillsammans påverka!
Ny skollag – reviderad läroplan för förskolan
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
20 april 2010 Inflytande, kreativitet och innovation i Nackas skolor!
Strategiska perspektiv på verksamheten
Elevdemokrati i praktiken
Fjordskolans förväntningar på elever och föräldrar
Rektor/förskolechefens roll i införandet av ny läroplan
Synpunkter och klagomål kontra erfarenheter och upplevelser? Om vi tar emot patienter och personals erfarenheter och upplevelser som synpunkter och.
Temaområde 1 Ledarskap i skolan – att leda lärande.
Annika Kraft Biträdande utbildningschef Michael Rystad
Pedagogiska året Vattentornet 15/16
SÅ GÖR VI EN VERKSAMHETPLAN- UTIFRÅN SPF SENIORERNAS MÅL OCH RIKTLINJER 2.
Lönekriterier – ett stöd till chefer. Varför lönekriterier?  Att ha tydliga lönekriterier är en förutsättning i samband med lönesättning.  Kriterierna.
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen!. Systematiskt kvalitetsarbete 1 juli 2011 förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisningen.
ATT FORTSÄTTA UTVECKLA KVALITÉ PÅ SKOLAN SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE.
Exkursioner och studiebesök som undervisningsformer och läraktiviteter
SVERIGES CHEFSORGANISATION
Heby kommuns kvalitetspolicy
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
”Valberednings- seminarium”
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Verktyget Utmärkelsen….
Förbättra klubbkvalitet
Gnosjö kommuns styrmodell
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Digitalisering av kvalitetsledning och kvalitetsuppföljning
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

Verksamhetsidé för Örebro kommuns förskolor och skolor Som skapar goda berättelser.

Varför? - För att medvetandegöra oss om behovet av att behålla och förstärka vår goda nivå. Höga värden i den senaste Brukarundersökningen.

Varför en verksamhetsidé? Samlas kring en gemensam verksamhetsidé och bygga vi-känsla. Svarar mot behov och önskemål från rektorer, förskolechefer och ledningsgrupp.

Verksamhetsidé - Det som ska känneteckna verksamheten för att man ska uppnå det som man vill uppnå. Hans-Åke Scherp, 2010

Förverkligande Det som avgör en verksamhetsidés överlevnad är möjligheten att kommunicera den till medarbetare, elever och föräldrar.

1 Verksamhetsidé som Varumärke Kännetecknas av ett externt attitydfokus som syftar till konkurrensstärkning. Syftar till att påverka inställningen eller attityden till verksamheten bland människor som befinner sig utanför den samma. Skilda sätt att se på verksamhetsidéer för pedagogisk verksamhet.

2 Verksamhetsidé som Kitt Syftar till att påverka människors syn på verksamheten, målgruppen utgörs av de som befinner sig i verksamheten. Utmärkande är verksamheters identitetsskapande och därigenom enande och motivationsskapande funktion.

3 Verksamhetsidé som Kompass Innebär att fokusera på den potentiella påverkan på verksamheten snarare än människors attityd till den. Genom att tydliggöra verksamhetens syfte eller riktning får verksamhetsidéerna en vägvisande karaktär.

4 Verksamhetsidé som Karta Med hjälp av detta fokuserar man på det interna arbetet där verksamhetsidéns styrande funktion blir central.

5 Verksamhetsidé som Raster Också här handlar det om ett internt verksamhetsfokus. Genom ett tydliggörande av mer grundläggande antaganden, om relationen mellan resultat och process, blir det meningsskapande och inte bara vägvisande.

Verksamhetsidéns två perspektiv Identitetsskapande: 1 Varumärke Kitt Styrande: Kompass Karta Raster

Varför goda möten?

Värdet av en tjänst Kvalitén i en tjänst är alltid mer subjektiv än kvalitén på en vara. Du kan köpa en hur bra bil som helst av en grinig försäljare, men Du kan inte ha varit på ett hur bra utvecklingssamtal som helst tillsammans med en grinig pedagog

Värdet av en tjänst Värdet av en tjänst påverkas alltid av kvalitén på mötet då tjänsten överlämnas.

10 000-tals möten varje dag

Dubbla resultat Kvalitén i mötet avgör både synen på det och resultatet av det.

En god berättelse Ett gott möte lägger grunden till ett gott resultat och en god berättelse.

Relationskapital Varje möte leder antingen till en insättning av relationskapital eller ett uttag av det samma. Inför svåra möten måste vi i förväg ha byggt upp en pott med relationskapital.

Att arbeta meningsskapande inifrån Utifrån ett ledningsperspektiv handlar det om att skapa arenor där medarbetare kan mötas för att tillsammans fördjupa sin förståelse av såväl praktiken som den gemensamma idén. Kunskapande, snarare än kunskapstillägnande process.

Långsiktigt och uthålligt Att kommunicera så att vi förstår och respekterar varandra kräver medvetet arbete, kunskap, uthållighet och uppföljning. Medarbetarpolicy för Örebro kommun

Arbetsprocess Syftet med arbetsprocessen är att utveckla den gemensamma verksamhetsidén, samt öka medarbetarnas medvetenhet och kompetens kring betydelsen av goda möten. Genom att höja kvaliteten på bemötandet i våra verksamheter når vi en högre måluppfyllelse. En grupp fick i uppdrag att ta fram ett arbetsmaterial som vi över tid kan arbeta med i workshopform och seminarier.

Process En referensgrupp träffades under två dagar i december för att inleda arbetet. En arbetsgrupp bestående av fem deltagare har under våren arbetat vidare. Ett grundmaterial har tagits fram, hittills omfattande fyra träffar. Produktionen av materialet är nu klart.

Material som ingår i projektet Mapp för studiematerial, blad till arbetslagsledaren, tema-folder, klistermärken, dörrhängare.

Tidsplan 10 september, på förvaltningsgemensam träff, presenteras material och arbetssätt. Den 7/10 och 22/10 anordnas en utbildningsträff för de arbetslagsledare som ska hålla i arbetet. Under hösten påbörjas arbetet successivt, med målsättningen att Träff 1 genomförs före jul. En Webb-baserad plattform skapas för delande av erfarenheter som görs runt om i kommunen. Arbetet ska ständigt hållas vid liv

Förberedelser Tidpunkt och tid, informera Tidsåtgång Lokal och hjälpmedel Planering kring mötet, fika Välkommande miljö

Tillitsfull miljö Ram och förväntningar Syftet med hela arbetet Klimat och arbetsformer Samtalsledarens roll Högt i tak men stängda dörrar Framtida träffar

Struktur Tid och pratutrymme Följ upp tidigare möte och uppgifter Planera tiden så att ni hinner alla moment Låt alla komma till tals

Avslutning Bra, mindre bra – ska vi ändra på något? Vad tar du med dig När träffas vi nästa gång, ska vi förbereda något?