Nationell konferens i nationalekonomi, Uppsala September, 2011

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

SNS/SIFR Finanspanel 8 juni 2012 Olika syn på penningpolitiken Lars E.O. Svensson.
Anm. Streckad linje avser IMF:s prognos oktober 2010.
Penningpolitisk rapport juli Orosmoln i Europa skuggar svensk ekonomi.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2011
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2013.
Penningpolitisk rapport juli 2009
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
KONJUNKTURLÄGET 31 augusti 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Återhämtningen tar en paus Även Sverige påverkas – arbetslösheten planar ut Förutsätter.
KONJUNKTURLÄGET 27 augusti 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Penningpolitisk uppföljning September Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk uppföljning April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitik och räntebana Lars E.O. Svensson Sveriges riksbank 22 augusti
1. Inflation och tillväxt Årlig procentuell förändring
Presskonferen s IR 2003:3. Vad har hänt sedan förra IR? Expansivare ekonomisk politik Positiv utveckling på de finansiella marknaderna En del positiv.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Vice riksbankschef Karolina Ekholm Perspektiv på penningpolitiken och inflationsmålet Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Penningpolitisk uppföljning december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
PPU September Diagram Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2010.
Penningpolitiskt möte september Svensk ekonomi går starkt Kostnadstrycket stiger Finansiell oro skapar osäkerhet Synen på den framtida reporäntan.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
KONJUNKTURLÄGET 18 december 2009 Kerstin Hallsten.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan lämnas oförändrad på 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året för att.
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
KONJUNKTURLÄGET 1 september 2010 Peter Svensson. Slutsatser Svensk BNP har lagt in en högre växel Uppgången är bred BNP-tillväxt 2010: 4,3 (3,7) 2011:
Presskonferen s 26 okt God konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Tydlig förbättring på arbetsmarknaden Utlåning.
Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik Grand Hotel, Saltsjöbaden den 7 oktober 2010 Förste Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 26 februari 2008 Riksbankschef Stefan Ingves.
Penningpolitisk rapport oktober Sveriges ekonomi växer snabbt.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Penningpolitisk rapport oktober Återhämtningen tar tid.
KONJUNKTURLÄGET 31 MARS 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Tillväxten dämpas från rekordhög nivå Konsumtion och investeringar drar efterfrågan Arbetslösheten.
Penningpolitisk uppföljning September Räntan sänks Motverkar låg inflation framöver.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Penningpolitiskt beslut oktober Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året.
Penningpolitisk rapport 2008:1 Presskonferens 13 februari 2008.
Presskonferen s 30 Augusti Penningpolitiskt möte 29 augusti 2006 Bedömning baseras på Inflationsrapporten i juni Ny information om den ekonomiska.
PPU April. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
Penningpolitisk rapport februari Låg tillväxt Lågt inflationstryck.
PPR Juli Diagram Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan.
PPU 2011 April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Penningpolitisk uppföljning December Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk rapport oktober Oro i omvärlden dämpar svensk ekonomi Fortsatt låg ränta.
PPU December Diagram 01. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Penningpolitisk rapport Juli Svensk ekonomi utvecklas starkt.
Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015.
Penningpolitisk uppföljning april Ljusglimtar för svensk ekonomi Fortsatt låg inflation.
Penningpolitisk uppföljning december Svensk ekonomi bromsar in och inflationstrycket är lågt.
Vice riksbankschef Lars Nyberg Svensk ekonomi i en orolig omvärld Fastighetsägarna 28 januari 2011.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
K10: sid. 1 Kapitel 10 Inflation, penningmängdens tillväxt och realränta Effekter av penningpolitik. Tre samband: Phillipskurvan, liksom som tidigare 
Källor: SCB och Riksbanken
Presentationens avskrift:

Nationell konferens i nationalekonomi, Uppsala 16-17 September, 2011 Praktisk penningpolitik: Varför har Riksbankens räntebana varit så hög och varför har detta inte hindrat återhämtningen? Lars E.O. Svensson Nationell konferens i nationalekonomi, Uppsala 16-17 September, 2011

Disposition och slutsatser Liknande ramverk för PP i Sverige och USA Publicerade prognoser för FOMC och Riksbanken Liknande läge juni/juli 2010 för Fed och Riksbanken: Inflationsprognosen för låg, arbetslöshetsprognosen för hög Riksbankens stramare politik: Argumenten för kan förkastas Fed:s lättnader: Argumenten mot inte övertygande Riksbankens åtstramning fel; Fed:s lättnad rätt Juni/juli 2011: Sverige bättre/USA sämre än väntat Ex post: Bättre utfall i juni/juli 2011 om mer expansiv politik 2010

Disposition och slutsatser Varför är Riksbankens reporäntebana så hög? Bias uppåt: Prognos för utländska styrräntor, mått på resursutnyttjandet Varför har den höga reporäntebanan inte hindrat återhämtningen i Sverige? Reporäntebanan inte trovärdig: Faktiska långa räntor och finansiella förhållanden mycket mer expansiva

Allmänna slutsatser Stora fördelar med ett enkelt och transparent ramverk Fed:s duala mandat, Riksbankens flexibla inflationsmålspolitik ”Prognosstyrning”: välj policyinstrument så att prognosen för inflation och arbetslöshet bäst stabiliseras Publicerade prognoser medger extern granskning Bäst m ett inflationsmått och ett RU-mått (gap mellan arbetslöshet och långsiktigt hållbar nivå) som målvariabler Blanda inte ihop mått på RU som indikator på inflationstryck och som målvariabel Skilj på utvärdering ex ante och ex post

Penningpolitiskt ramverk Fed: Dualt mandat; Riksbanken: Flexibel inflationsmålspolitik Liknar varandra ”Prognosstyrning”: Välj policyinstrument så att prognosen för inflationen och RU bäst stabiliseras runt mandatkonsistent nivå/inflationsmål respektive den hållbara nivån Mått på inflation, RU och stabilitet: KPIF, arbetslöshetsgap, medelkvadratgap Arbetslöshetsgap bättre än alternativen (produktionsgap) Mindre mätfel, mindre svåra estimeringsproblem Mer öppen och transparent diskussion

Penningpolitisk ramverk Skilj mellan RU som indikator på inflationstrycket målvariabel Mål: Långsiktigt hållbar arbetslöshetsnivå (arbetslösheten i steady-state-jämvikt) Indikator på inflationstryck: Kortsiktig NAIRU, …, Att stabilisera arbetslöshet runt kortsiktig NAIRU implicerar ”inflation smoothing”

”Inflation smoothing” Enkel tillbakablickande Phillipskurva Kortsiktig NAIRU: Kombinera (1) och (2) Håller per definition (1) (2) (3)

”Inflation smoothing” Förlustfunktion med kortsiktig NAIRU Kombinera (3) och (4) (4) (5) Istället: (6) där är den långsiktigt hållbara arbetslösheten Jfr. Blanchard and Galí (2010)

Juni/juli 2010 Inflationsprognosen för låg i både USA och Sverige Procent Källor: Bureau of Economic Analysis, FOMC, Riksbanken och SCB

Juni/juli 2010 Prognosen för arbetslösheten för hög Procent Källor: Bureau of Labor Statistics, FOMC, Riksbanken och SCB

Likartade prognoser, olika politik Inflationsprognos för låg, prognos för arbetslöshet för hög: Bättre med mer expansiv politik FOMC: Behöll fed funds rate på 0 till 0,25 Kommunicerade möjliga framtida lättnader i augusti och oktober Sjösatte QE2 i november Riksbanken: Startade en serie av snabba räntehöjningar

Juni/juli 2010 Styrränteförväntningar och räntebana Procent Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Argument för Riksbankens räntehöjningar Tillväxtstabiliserings-argumentet Revideringsargumentet Oro för hushållens skuldsättning och huspriserna Normaliseringsargumentet

Stabilisering av BNP-tillväxten Stabilisering av BNP-tillväxten? ”Stark utveckling” Juni/juli 2010 och juli 2011, Kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt Källor: Riksbanken och SCB

Annat intryck: Produktion och potentiell produktion September 2008, juni/juli 2010, juli 2011 Index, 2007kv4 = 100 Källor: Riksbanken och SCB

Revideringsargumentet Om utsikterna förbättrats, höj räntan Utgår från att politiken var optimal från början (och att man inte har en hörnlösning, ZLB) Politiken är aldrig perfekt, alltid något fel Fel läggs på fel: Random walk! Nödvändigt med nivå-kontroll

Oro för hushållens skuldsättning och huspriserna? Bolån ett hot mot finansiell stabilitet? Nej, inga kreditförluster Bolån är personliga, kreditprövningen noggrann, hushållens betalningsförmåga god (två arbetande makar, arbetslöshetsförsäkring) Mycket små kreditförluster även under 90-talskrisen

Oro för hushållens skuldsättning och huspriserna? Hushållens skuldsättning och huspriser hot mot makroekonomin? Hög sparkvot och låg skuldsättningsgrad (skuld 1/3 av tillgångar) Huspriserna konsistenta med fundamenta (hög efterfrågan, lite byggande, ingen byggboom) Simuleringar visar att snabb återbetalning av skulder och fall i konsumtionen kan neutraliseras med mer expansiv penningpolitik Hög skuld/disp. inkomst hållbar (i=7%, efter skatt r=3%, real disp. ink. tillväxt g=2%, skuldbetalning/disp. ink. = (r-g) x 1,8 = 1,8%) Tillgångssidan på balansräkningen spelar stor roll

När använda styrräntan? Tre villkor (Kohn, 2006, 2008) Måste identifiera bubblor/ohållbar utveckling i tid Styrränteförändringar måste ha önskad effekt Måste ge bättre framtida utveckling Sällan uppfyllt i praktiken Mer effektiva tillgängliga instrument: Lånetak, amorteringsgolv, fastighetsskatt, begränsningar i avdragsrätten etc. Penningpolitiken den sista försvarslinjen

Normaliseringsargumentet Låg ränta leder till (ospecificerade) finansiella obalanser och hot mot den finansiella stabiliteten Inspirerat av ”risk-taking channel” och idéer om felallokering av investeringar Innebär en ytterligare term i förlustfunktionen

Normaliseringsargumentet Inga bevis för att låga räntor leder till högre skuldsättning och risktagande i Sverige Även om ökat risktagande: Vad är den optimala nivån? Förväxling mellan nominella och reala korta räntor Penningpolitik kan bara åstadkomma temporära avvikelser mellan den faktiska korta realräntan och den neutrala realräntan (den allmänna realräntenivån). Den senare beror inte på PP

Argument mot Fed:s lättnader Inflationen och förankringen av inflationsförväntningarna Effekter av okonventionella policyåtgärder Effekter av en låg ränta på finansiell stabilitet och allokering av investeringar (förvirring i litteraturen!) Mängden lediga resurser i ekonomin (arbetslöshetsgap i förhållande till långsiktigt hållbar nivå, inte KS NAIRU) Effekter på tillväxtekonomier Risker för Fed:s balansräkning

Juni/juli 2011 Inflationsprognosen högre men fortfarande för låg Procent Källor: Bureau of Economic Analysis, FOMC, Riksbanken och SCB

Juni/juli 2011 Arbetslöshetsprognosen lägre för Sverige men fortfarande för hög Procent Källor: Bureau of Labor Statistics, FOMC, Riksbanken och SCB

Juni/juli 2011 Fed fortsatte sin expansiva politik Juni/juli 2011 Fed fortsatte sin expansiva politik. Riksbanken fortsatte höja reporäntan Procent Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Varför ligger Riksbankens reporäntebana så högt? Två möjliga källor till bias uppåt: För höga prognoser för utländska styrräntor Överskattning av långsiktigt hållbar arbetslöshet och underskattning av potentiell produktion

Riksbankens styrränteprognos och implicita terminsräntor, juli 2011 Procent Källor: Reuters EcoWin, Riksbanken och egna beräkningar

TCW-viktad styrränta, Riksbankens prognoser och implicita terminsräntor Procent Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Varför är Riksbankens räntebana så hög Varför är Riksbankens räntebana så hög? Otillförlitligt och för lågt estimat på potentiell produktion Index, 2007kv4 = 100 Källor: Riksbanken och SCB

CBO potentiell BNP, FOMC BNP Index, 2007kv4 = 100 Källor: Bureau of Economic Analysis, CBO och FOMC

Penningpolitiska alternativ, juli 2011 Utländska styrräntor enligt implicita terminsräntor. Hållbar arbetslöshet 5,5 procent. Källor: Riksbanken, SCB och egna beräkningar

Givet att utfallet blev bättre än väntat, var Riksbankens räntehöjningar riktiga? Skilj mellan utvärdering ex ante och ex post Eftersom inflationen och inflationsprognosen fortfarande var för låg och arbetslösheten och prognosen för arbetslösheten för hög i juli 2011 hade en mer expansiv politik från juni/juli 2010 varit bättre

Varför var det svenska utfallet bättre än väntat Varför var det svenska utfallet bättre än väntat? Faktiska jämfört med avsedda finansiella förhållanden, juli 2011 Procent Källor: Reuters Ecowin, Riksbanken och egna beräkningar

Varför blev utfallet i Sverige bättre än väntat? Riksbankens förklaring: Aggregerad efterfrågan högre än väntat, högre produktivitet Ny: Faktiska finansiella förhållanden mycket mer expansiva än vad som avsetts Från feb 2010 till juli 2011, 5-årsräntan 85 b.p. under nivån konsistent med trovärdig reporäntebana Jfr. US QE: 10-årsräntan 50 b.p. lägre. Fed funds-ekvivalent 200 b.p. (faktor 4) Sverige: Faktor 2 till 3: Reporänte-ekvivalent 175 till 250 b.p. Borde spela stor roll!

Disposition och slutsatser Liknande ramverk för PP i Sverige och USA Publicerade prognoser för FOMC och Riksbanken Liknande läge juni/juli 2010 för Fed och Riksbanken: Inflationsprognosen för låg, arbetslöshetsprognosen för hög Riksbankens stramare politik: Argumenten för kan förkastas Fed:s lättnader: Argumenten mot inte övertygande Riksbankens åtstramning fel; Fed:s lättnad rätt Juni/juli 2011: Sverige bättre/USA sämre än väntat Ex post: Bättre utfall i juni/juli 2011 om mer expansiv politik 2010

Disposition och slutsatser Varför är Riksbankens reporäntebana så hög? Bias uppåt: Prognos för utländska styrräntor, mått på resursutnyttjandet Varför har den höga reporäntebanan inte hindrat återhämtningen i Sverige? Reporäntebanan inte trovärdig: Faktiska långa räntor och finansiella förhållanden mycket mer expansiva

Allmänna slutsatser Stora fördelar med ett enkelt och transparent ramverk Fed:s duala mandat, Riksbankens flexibla inflationsmålspolitik “Prognosstyrning”: välj policyinstrument så att prognosen för inflation och arbetslöshet bäst stabiliseras Publicerade prognoser medger extern granskning Bäst m ett inflationsmått och ett RU-mått (gap mellan arbetslöshet och långsiktigt hållbar nivå) som målvariabler Blanda inte ihop mått på RU som indikator på inflationstryck och som målvariabel Skilj på utvärdering ex ante och ex post